Rollspel för alla

"Kan ni lyssna någon gång" skriker Aily till sina föräldrar.
"Lämna oss ifred" säger Aila(mor). Aily springer in på rummet som hon delar med sin bror Alex. Hon tar fram den färdigpackade ryggsäcken som legat under sängen. Sen rusar hon ut ur rummet och in i hallen där hon slänger på sig sina gympaskor och rusar ut ur lägenheten och ut på gatan. Sen fortsätter hon så långt bort från lägenheten som möjligt.

Ally sätter sig på en bänk. Tio gator från hennes far. Hon suckar och tittar ner på sina händer. Nu var hon nästan helt fri. Hon tänker att det kanske vore bäst att gå lite till, för att komma så långt bort från hennes far som möjligt. Så hon ställer sig upp och går vidare.

Då får Aily syn på någon som får henne att svära högt. Alex och några vänner till honom. Aily viker av på en sidogata och svär mer när hon förstår att det är dit dom ska.

Jag är tyvärr inte med

[Synd...]

"Aily" säger Alex förvånat.
"Varför ska du alltid dyka när jag vill det som minst?"
"Ska du någonstans?" frågar han utan att bry sig om piken.
"Ska sova hos en kompis" ljuger hon.
"Jaha." Alex rycker på axlarna och försvinner in i ett hus.

Helt plötsligt hörs det ett skrik. Ett gällt och högt skrik. Kathryn får panik och börjar springa nerför gatan. Hon antar att det är hennes mamma. När hon blir rädd skriker hon sådär högt. Och det kommer börja leta alldeles snart. Men, Kathryn tittar på sin klocka. Tjugo minuter i åtta. Det kan ju inte stämma. De går ju alltid upp åtta. Har det hänt något??

(Fortsätter att skriva i jag-form)
Jaha. Nu vet jag vad jag vad hopplöshet innebär. Sa jag för mej själv. Vad ska jag göra nu?! Skulle gärna vilja vetta om någon har det så jävligt som jag just nu!

Aily går ut ur sidogatan och försöker komma så långt bort från Alex som möjligt.

Jag ser en tjej med svart hår komma ut från en sido gata och tittar undrande på henne

"Vill du något eller?"