Hogwarts Armé: Rollspelet

Cara vaknade mitt i natten och hörde de andra snarka. hon var för rastlös för att somna om och hon bestämde sig för att gå till köket och ta något att äta. hon klev upp och bytte om till en hel svart klänning och en svart mantel hon hängde över axlarna och döljde sitt svarta hår med en luva och lämnade sedan sovsalen och uppehållsrummet. hon smög tyst till köket och alferna gav henne några kakor och hon gick nöjt ut från köket och såg på trapporna som ledden ner tillbaka till uppehållsrummet och dörrens om ledde ut och hon bestämde sig för att bryta mot några fler regler och lämnade entrehallen och gick ut på skolområdet

Plötsligt vaknade James med ett ryck, han hade otroligt nog somnat i soffan och det såg ut att vara midnatt. Han gick upp till sjundeårs elevernas sovsal och bytte om till sina vardagskläder; en svart t-shirt och enkla jeans, sedan drog han ut sin axel-väska som han tidigare förtrollat så att den hade mycket mer innehåll än det såg ut, för att demonstrera för absolut ingen eftersom alla sov greppade han tag om skaftet till sin nimbus 2000 som han bevarade i väskan och drog ut den, sedan öppnade han fönstret som visade hela slottsområdet. Han satte sig på kvasten och flög ut ur fönstret, sedan tog han en flygtur runt slottet, ljudlöst som en fågel.

Cara såg på månen långt uppe i skyn och fälde ner huvan och håret lös nästan som silver och hon log,och dansade runt lite. hon älskade att vara ute,hon kände sig så fri då. inga väggar som höll henne inne. hon satte sig ner mitt på området och stirrade upp på stjärnorna

James stannade upp vid det högsta tornet och tittade ner, om han verkligen ansträngde ögonen kunde han se allt. Det kändes iallafall så. Han gjorde en plötslig dykning rakt ner mot marken och lyfte på kvasten precis innan han skulle ha störtat, sedan flög han mot det piskande pilträdet för att reta upp det lite.

Cara reste sig upp från marken och såg på den förbjudna skogen, Cara hade aldrig förstått varför folk var rädda för den, men hon tyckte bara att den var mysig, men hon bestämde sig för att i alla fall vänta tills i morgon innan hon skulle be ge sig in i skogen. hon hörde det piskande pilträdet vakna och tyckte synd om den som hade retat upp det. hon funderade på om hon skulle sova ngåra timmar till men var inte alls trött så hon bestämde sig för att gå ner till quidditchplanen bara för att se hur det såg ut

James flög upp och ner imellan trädets grenar, runt och runt trädet som mer och mer våldsamt slog efter honom. Till slut flög han ur dess räckhåll och lät den lugna ner sig, sedan flög han mot Hufflepuffs fönster.

Cara kom fram till den gigantiska planen och log, hon gillade att vara här när ingen spelade. hon had einget i mot att flyga men det var inte särskitl roligt, dessutom var hon tjejen med fötterna på jorden. hon såg sig omkring och dansade runt ett tag innan hon blev snurrig och stannade. hon såg på månen som höll på att gå ner och hon förstod att hon var tvungen att gå tillbaka. hon drog upp luvan och smög tillbaka till uppehållsrummet och kröp ner i sin bädd utan att någon hade märkt något.

James lät kvasten falla ner i sin axelväska igen och lade sig under täcket, sakta föll han in i en djup sömn.

Cara vaknade av att Star väckte henne
"Var du ute nu igen?" sa Star
"Ja, men jag kunde inte sova" sa Cara sömnigt och steg motvilligt upp. vanligtvis hade hon inget i mot tidiga mornar men när hon hade varit ute en hel natt hade hon det. hon bytte snabbt om till skolklädnaden och fixade sedan håret och log mot Star
"Jag verkligen älskar ditt hår" sa Star och Cara log, hennes vän sa nästan det varje morgon
"Det gör jag med" svarade hon alltid och de gick sen glatt upp till stora salen och satte sig för att äta frukost

James vaknade med ett ryck, han hade haft en mardröm igen... Han lugnades av att Snitch hoppade upp i hans knä och började spinna, han klappade henne frånvarande och försökte att komma ihåg drömmen. Han trodde att den handlade om en maskerad person... Med en trollstav. Så var det. Men sedan kom han inte ihåg mer av drömmen.