Kontraktet (privat medi & Penelope Lovegood )

Han släpper inte taget om henne, inte ens när hon ber om att få lägga sig ner i sängen. Han bara håller om henne och kysser henne på toppen av huvudet flera gånger.
- Scarlett... Jag... mumlar han och drar ett djupt andetag, första gången på väldigt länge som han andas eftersom han inte behöver luft för att finnas till.
- Scarlett, jag älskar dig... Mumlar han försiktigt och släpper sedan taget om henne så att hon kan springa sin väg om det är vad hon vill, han vill att hon ska göra det som hon känner är rätt för henne.

Hon hade slutna ögon och hjärtat hade slutat hoppa som en kanin och hon lät honom trösta henne När han sa att han älskade hene och han släppte henne satt hon kvar. Hon såg upp på honom.
- Du förstår inte? Jag blev ledsen för du kysste henne Jag..
Hon såg ner.
- jag älskar dig med. Jag vill vara med dig.
Hon smekte hans kind.
- Men gör mig inte till ett monster nu. jag ser för. Hon skrattade till.
- Ser för djävlig ut. Om jag ska bli lika vacker som hon så måste jag vara vacker från början.

Han ser ner på henne, förvånad över att hon inte sprungit sin väg.
- Scarlett, jag tänker inte omvandla dig, inte ännu. Jag vill att du ska stanna med mig för evigt men jag vill... Jag vill njuta av dina hjärtslag, värmen från din kropp och ljudet från dina lungor som expanderar och sjunker ihop med varje andetag du tar... Inte fören du är redo och jag är redo kommer det att ske. Men jag vill spendera en evighet med dig Scarlett... Viskar han i hennes öra och omsluter henne med sina maskulina armar.

- Du är vacker i mina ögon, Nina är vacker men alla ser hennes skönhet, men du är vacker på ett helt annat sätt Scarlett... Men vi väntar så länge som det behövs för att du ska känna dig redo. Säger han och lutar sig fram för att kunna kyssa hennes varma läppar med sina kalla.

Hon såg på honom och smekte hans kind och drog handen genom sitt hår.
- det var det jag menade. Omvandla mig inte nu. Jag är inte redo. Jag vet inte om jag kommer bli redo men jag vill inte dö utan dig
Hon kysste honom tillbaka och hon kurade ihop sig i hans famn.
- Jag måste nog vila lite. Jag ska bara ringa Abigale och be om te för min huvudvärk.

Nicolai ser på flickan i sin famn, hans ögon är varma av omsorg. Sedan reser han från sängen med henne i sin famn och lägger ner henne i sängen försiktigt.
- Sov gott sen, vi ses imorgon. säger han innan han lämnar rummet.

Hon ser på honom och ögonen är tunga av sömnen av sorgen.
- Sov gott. Var är Lucifer?
Hon mumlade fram det och hon kurade ihop och kort efter hade hon somnat På golvet stod Devin och trampade och såg ut att vilja hoppa pp och sova med henne, trösta henne och vara nära henne.

(Lucifer)
Han lyfter sitt huvud när flickan nämner hans namn men lägger sig snabbt till rätta i hörnet bakom gungstolen och somnar om igen.

(Nicolai)
Han svarar inte hennes fråga utan stänger dörren och vandrar ner till matsalen där Nina väntar.
- Nicolai! Där är du ju! Kom och ät middag med mig! Utbrister Nina glatt och ler mot honom. Nicolai går in och sätter sig på sin vanliga plats. På bordet ligger en bunden människa med öppna sår i nacken, men hans hjärta slår fortfarande. Nicolai ser med avsmak på människan, den är inte hans val av årgång, blodet är för tjockt.

- Så, vad var allt det där om? Frågar Nina nyfiket och tar en klunk från sitt glas.
- Det var Scarlett och jag som erkände våra känslor för varandra. säger han lugnt och tar en klunk ur sitt glas. Nina blir tyst och ser med smala ögon på Nicolai men hon slappnar snabbt av i kroppen.
- Åh, hur allvarligt är det mellan er då? Frågar hon,
- Väldigt, jag tänker spendera evigheten med henne. Svarar han och ser på Nina.

(Nina)
"Jasså, du planerar att göra den där ynkliga, ofullständiga, tråkiga, fula lilla människan till en av oss, en odödlig och spendera evigheten med henne. Skulle inte tro det Nicolai." tänker hon medan hon med lugna ögon och ett mjukt leende studerar Nicolai medan han berättar för henne vad som hände.

- Men Nicolai, hon är ju, hur ska jag säga detta, hon är ju ofullstädnig. Hon har ingen elegans, hon kan inte dansa, hon har inget hyffs och kan inget om etiketten som krävs när man lever i vår värld. Säger hon när han blivit tyst och ser på henne. Nicolai suckar,
- Allt det där kan man lära sig, hon kommer ha en evighet på sig. Säger han enkelt och lugnt.

"Hmm, detta kan bli svårare än vad jag trodde... Kanske är dags att använda mig av min magi istället för bara min charm och mitt utseende." tänker hon och blänger på människan som ligger på bordet.
- Nicolai, kan vi inte dansa lite till, jag känner verkligen för en dans med dig. Säger hon sedan och reser sig från bordet.
- Självklart Nina. Säger han och ler. Han reser sig och tar hennes hand och de vandrar in i balsalen. Musiken börjar spela och de dansar, Nina skrattar ljudligt.

Hon sover tungt och Devin hoppar till och ser Lucifer i hörnet och tassar försiktigt till honom och lägger sig vid honom och lägger sitt lilla huvud mot hans tass och somnar. Vinden blåser utanför och Abigale kommer försiktigt in och ser på elden och lägger in mer ved och stoppar om Scarlett medan hon håller ett vakande öga på henne och ler sedan.
Efter det går hon ut. Flickan behövde nog inget ljust nu. Men om det behövdes så skulle hon bara ringa.

De dansar i flera timmar, de blir itne trött, de behöver inte hämta andan eller dricka något. De bara dansar runt i balsalen. Han ser ner på Nina och ger henne ett leende, hon ser honom i ögonen och han kan se att något ändras, som en orm slingrar sig runt hennes iris. Han blinkar till och släpper taget om henne. "Hon försöker använda sin magi på mig..." Tänker han och blir rasande.
- Jag tror det är dags för dig att gå nu Nina. Säger han med mörk och hård röst. Nina ser på honom oförstående.
- Men Nicolai, jag tänkte inte åka förens natten kommer imorgon. Säger hon i ett försök att verka söt och oskyldig.
- Nina, försvinn. Säger han och lämnar sedan balsalen, men Nina är nästan lika snabb som honom så hon följer efter honom och hugger tag om hans arm. Det låter som att det åskar i slottet när deras nävar träffar varandras kroppar men Nicolai får övertaget och lyfter upp Nina i luften.

Han kastar henne rakt in i en av de massiva pelarna av marmor, den spricker och en hög smäll hörs, den ekar sig genom hela slottet. Nina faller till marken och reser sig sedan långsamt. En spricka vandrar över hennes ansikte men den läker snart igen.
- Nina, försvinn. Säger Nicolai igen och hans röst får väggarna att vibrera. Nina ser på honom men hon ger upp,hon vet att hon inte kan vinna mot Nicolai. Hon är inte lika stark eller snabb som honom så hon slätar ut sin klänning och vandrar mot honom.

- Jag kan göra dig lyckligare än vad den där ynkliga människan någonsin kommer kunna göra. Viskar hon elakt i hans öra sedan vandrar hon till porten. Nicolai ser på henne där hon går, han måste medge att om inte Scarlett kommit in i hans liv hade han tagit henne som sin fru. Han ahr känslor för henne och han gillar kvinnor som vet vad de vill, men Scarlett är nästan perfekt precis som hon är. Hon är inte Monique men det finns ingen som kan ersätta henne i hans hjärta.

Han ser hur porten stängs bakom Nina. Han rör sig inte han står helt still mitt i hallen och ser på dörren.

Hon sover tungt och när smällen hördes vaknade hon med ett ryck och satte sig upp. Blicken flackade och hjärtat slog allt fortare. Devin gnällde tyst i sömnen vid Lcifer och hon reste sig och såg på dem två.
- Är det okej att han sover där? Hon log och såg ut genom fönstret och öppnade drren.
- Nicolai?