Förändrad värld Lupple & Medi

Rhiannon ryckte till av hans läppar men sa inget. Hon kunde höra de andra stöna men hon såg på honom. Skulle han inte bita henne?


Theodore böjde henne bakåt och lät sian läppar snuddas vid hennes hals. Sedan lät han sina tänder genomborra hennes hud. Drack några klunkar innan han kysste henne.
"Tack..."

Han reste henne upp igen och drog sig bort från hennes hals. Gjorde en snabb rörelse över halsen för att det skulle se ut som han läkte henne. Sedan förde han henne varsamt bort från dansgolvet och satte ned henne i en mjuk soffa. "Ska jag hämta något att dricka?" Frågade han lugnt.

Aurora besvarade hans kyss och blev liksom indragen in den. Hon kände starka känslor och det pirrade i hela kroppen. Hon rodnande och såg på honom. "Är det nu jag ska prata med Rhiannon?" Frågade hon försiktigt.

Hon såg oförstående på honom men leddes till en soffa.
Nickade bara och funderande en stund.
"Kan jag få den där soluppgången igen?" Frågade hon försiktigt och såg på sin hand. De hade rört vid honom men hon hade inte slagit honom

Theodore log och smekte hennes kind.
"Ja det är nog bra om du gör det. Men var försiktig. Jag vill inte att ni skadas. Så jag ställer mig vid er sida.."

Rafael nickade leendes. "Självklart." Log han och begav sig iväg för att beställa en sådan till henne och till Aurora som hade satt sig i soffan. Theodore stod nära dem. Det var bra.

Aurora tog hennes händer och kramade dem försiktigt. Log mjukt. "Hej där. Hur mår du? Är skadan bättre?" Log hon och försökte möta hennes blick.

Rhiannon såg på Aurora med en skrämd blick.
"De är vampyrer!" Hon pekade mot sin handled och såg sedan mot disken.
"Det är därför de är kalla, de äter inget." Hon såg nu mer rädd ut.
"Vi är inte fria."

Aurora hyschade henne varsamt och nickade. "Jag vet. "Viskade hon. "Men de kommer inte skada oss. Rafael och Theodore är gentlemän. " Viskade hon och svalde hårt. Nej de var inte fria, men de hade ju inget annat val än att finna sig i situationen. " Försök och inte tänka så." Rådde hon och log mjukt.

"Du vet och du är så lugn? Aurora hur kan du lita å dem?" Hon såg på henne och såg sedan sig om.
"Vet alla om det här?

Theodore kom tillbaka med en drink som var i rosa, gul och gliddrade om man vred den. Han log och räckte över den till henne.
"Aurora." Log han och såg på Rhiannon med sorgsna ögon. Hon mådde inte alls bra.

Aurora såg på henne men stadig blick. "För jag har varit med om värre saker. Jag har mött riktigt elaka vampyrer. Men de här? De vill ge oss ett rum. Ett riktigt rum, ja det är läskigt att de är vad de är men de är snälla. Har han skadat dig?" Frågade hon viskande och nickade sakta. " Ja." Sa hon tyst på hennes fråga. Tog emot glaset och log. "Tack." Sa hon glatt och Rafael gav en till Rhiannon." Varsågod." Log han mot henne.

Hon lyssnade och tårar rann ner.
"Nej men...." Hon hann inte mera innan de kom tillbaka och hon tog emot drinken och såg oroad ut.
Hennes hjärta slog allt fortare.
"Varför bet du mig inte?" Frågade hon och pekade mot sin hals.
"Alla andra blev det." Sa hon och skruvade orad på sig.

Rafael la ett finger mot hennes läppar och hyschade tyst. "För att du inte ville. Jag sa att jag inte måste Rhiannon, det är bara om du vill." Viskade han tyst. Aurora log svagt. "Se, gentlemän." Viskade hon i hennes öra och torkade varsamt bort hennes tårar.