Mugglis Skrivarsjukhus

Alltså... För mig var det nog inte som för alla andra. Jag var inte blyg, pratade med alla, och så. Jag lyckades få med tjejen som stod själv på raster. Och jag tänkte, "hon är själv, hon kommer hällre vara med mig än själv". Så jag typ... Alla nosade lite på mig, eller något, i någon vecka. Sedan så fick jag tre kompisar(kompisar och kompisar, de är typ... Ja, inte längre mina kompisar direkt)
Men det beror på hur personen är!(ta det som en uppmaning att berätta)

Jag bytte skola när jag skulle börja i 6:an. Nu går jag i 9:an så det var ett tag sedan. Jag minns inte att jag var nervös men det antar jag att jag var med tanke på vilket litet orosmoln jag faktiskt är. Jag hade med mig en av mina kompisar från min gamla skola och vi cyklade dit tillsammans första skoldagen. Vi hade varit och hälsat på två gånger men var för sig och då hade alla varit ganska nyfikna och trevliga. Jag minns att jag tyckte att klassen verkade väldigt bra och jag fastnade kanske lite mer för vissa personer. Jag och min gamla kompis blev ett gäng med några andra som varit lite utanför så man kan väl säga att vi kom och samlade ihop dem. Så att byta skola för mig var aldrig svår, kanske berodde det på hur det hade varit på skolan innan. Nu när jag ska byta till gymnasiet känner jag dock inte samma sak. Det känns faktiskt inte alls lika självklart och bra, kanske för att jag inte känner någon.

hej hej! har bytt skola och kände ingen, så det kanske är lite fel från det du söker, men det var hemskt... svårt att hitta sin roll och att få vänner att umgås med efter skolan osv

Jag bytte skola i år och kände bara en person, I en annan klass. Jag minns att jag var livrädd och bara stod och betraktade de andra i min klass första dagen för att försöka avläsa vilka de var. Jag var fortfarande alldeles för blyg för att försöka prata med någon på flera veckor, vilket ledde till att jag läste mycket på rasterna. Det gav mig rollen "nördig bokmal", men jag tog det som en komplimang, för det betydde att jag äntligen var någon. Under de sista månaderna av höstterminen började jag till sist prata med andra och nu tror jag att jag har vänner.

Det låter ganska konstigt nu när jag läser igenom det, men jag hoppas att det hjälpte!

Hur får man två 14 åriga bffs att börja bråka? De har just fått följa med ett gäng killar och skolkar från skolan.

De tycker olika om killarna? Någon av dem gillar inte att de skolkar?

haha säkert jättedåliga idéer

Jo, jag tänker mig att de är kära i samma kille, man jag vet inte hur jag ska göra så att ingen av dem verkar jättebarnslig

---

Hm ... en klurig en. Skriver du ur en av tjejernas synpunkt?
Man kan jue sätta in många småsaker som gör att deras relation börja förstöras och de börjar bråka. Är jue ganska svårt då vi inte känner karaktärerna. Är de olika?
Om de blir kära i samma kille och sedan gillar han den ena av dem. Och de hänger och den andra tjejen känner sig utanför.

Tillymyskolunalovegood , tack för tipsen, det blev något mellanting