Förändrad värld Lupple & Medi

Theodore såg på Aurora och lade huvudet på sned. Såg sedan på Rafael.
" Först tog jag henne åt sidan. Förklarade först att jag visste om hennes bakgrund och tänker inte skicka tillbaka henne. Berättade sedan vad jag var men skulle behandla henne med kärlek och respekt." Han höjde sitt glas och fortsatte sedan.
"Jag frågade henne om jag kunde smaka och jag såg till att mina läppar kylde ner hennes hud innan jag bet. Hon klagade inte. Hon är så glad över att jag är hennes. "

Rafael nickade sakta. Det lät mycket klokt. Det lät som en bra förklaring. " Tack broder, jag ska försöka finna en tid och berätta för Rhiannon. Snart." Svarade han innan han tog några klunkar ur sitt glas.

"Berätta vadå?" Rhiannon såg upp på honom och lade ner sina bestik. Maten hade precis blivit tilldelad. Hade de pratat om henne.
"Vad är det?"

(Glömde att kursivera XD han sa det i huvudet!! SRY)

"Var maten god?" Frågade han leendes.

(hhahah tänk dig bara om han gjorde det och hon fick panik.)

Rhiannon såg upp på honom och lade huvudet på sned.
"Den är så god. Men varför äter du inget? Du måste väl äta med?" Hon såg på hans tomma tallrik och såg olycklig ut.
"Äter du inget alls?"

( Såå jobbigt för henne hahah xdd)


"Jag sparar mig för din tårta." Flinade han och smekte hennes kind. "Oroa dig inte för mig. " Sa han leendes.

"Men du måste äta först innan tårta." Hon såg på honom och såg ner på sin förätt. Den smakade helt underbart.
"Vi kan dela om du vill..." Hon var utsvuten och ville helst äta allt själv.

Rafael såg på henne och log mjukt. " Ät du, den är till dig." Sa han och smekte henne lätt över Kinden.

Aurora åt sin mat med ett lugnt ansikte. Det kändes bättre nu. Hon kände sig inte förvirrad. Hon förstod att det som skett hade skett, hon var inte galen. Men hon förstod också att Theodore verkade vara ärlig.

Hon åt under tystnad och såg då och då upp på de andra som satt i salen. Hörde mummel och hon sneglade på Rafael.
"Men då måste du äta tårta då..." Sa hon.


"Är du okej?" Han smekte hennes kind och tog sitt glas.
"Jag vill gärna veta vad du tycker. Imorgon åker vi hem. Det var då vi hade tänkt att berätta men nu vet du..."

Han nickade. "Det lovar jag." Sa han viskande och drack ur sin flaska. Några stora klunkar.

Aurora såg på honom och log. " Jag mår faktiskt okej kring detta." Viskade hon ärligt. "Känner mig inte galen." Sa hon med ett snett leende.