Varför inte skriva tillsammans?

Jag skulle precis byta om till nattlinnet när det knackade på dörren och Sabina kom in.
"Hur kom du hit?" Frågade jag förvånat. Hon var ju från Ravenclaw!
"Det var ingen konst. De släpper in alla genom hålet nu, typ hela skolan trängs på den här festen." Jag stönade lågt. Inte konstigt att de i andra elevhem hörde, musiken borde höras över hela slottet. Den här skolan hade verkligen flippat ut totalt. Ironiskt undrade jag hur det gick för McGonnagals och Snapes date, de borde störas av musiken.
"Varför gick du innan?" Frågade Sabina.
"Va?"
"När jag pratade med dig innan där ute så bara gick du!"
"Va, jag pratade inte med någon där ute! Vad konstigt, Peeves kanske har lärt sig att byta form?"
"Kanske..."
"Vad ville du prata om förresten? Druella?"
Hon berättade för mig om hur Druella svikit henne bara för att hennes mamma var en tjuv. Jag tryckte hennes hand.
"Ska hon säga, hennes föräldrar är ju dödsätare! Jag går och pratar med henne, hon borde vara här."

Jag gick ner i uppehållsrummet där musiken var öronbedövande. Jag hoppades verkligen att jag inte skulle få tinius här. Jag hittade Druella bland några andra födrstaårselever. En av dem spydde nästan mer mig och kunde inte gå på benen. Å herregud.
Druella var som tur var inte lika påverkad, hon skulle säkert minnas det här samtalet imorgon.
"Du, jag tycker att det var taskigt av dig att döma Sabina. Hon behöver inte vara tjuv bara för att hennes mamma är det!" Jag hade kanske kunnat formulera meningen bättre men det hade bara varit bortkastat.
"Åh, Sabina? Ja hon är snäll, och jag... Och jag.." Jag suckade.
"Du var taskig. Hon behöver inte vara tjuv för att hennes mamma är det, och du behöver inte vara dödsätare för att din mamma är det."
"Behöver jag inte det?"
"Nej. Kom ihåg det här tills imorgon. Du behöver inte vara dödsätare för att din mamma är det."
Jag kunde bara hoppas att budskapet skulle etsa sig fast, mina kunskaper om alkohol var ju begränsade. Äckligt hade det varit annars. Som tjejen bredvid mig, lika gammal som jag och redan utslagen. Fy fasen.

Hermione kom vinglande in och tog tag i mig för att inte ramla omkull.
"Jag har hånglat med Blaise Zabini, Cedric Diggory, Michael Corner, Corneli-"
"Usch" sa jag och hon såg frågande på mig innan hon gick bort mot Harry som förskräckt backade bakåt.
Jag såg uppgivet på det festande folkhavet och fick syn på en blå hårman. Skämtade du med mig, var MARA här? Jag skyndade mig mot det blå håret men såg till min lättnad att hon försökte få Slytherinelever att skärpa sig. Om Mara hade börjat festa skulle det lika gärna kunna regna rosa elefanter från himlen.
"Är du dum eller, fattar du vad Professor Snape kommer dra av poäng?"
"Äh, han är på dejt! Kom igen tjutaren, släpp loss!" Svarade Pansy och tog en flaska Eldwisky. Tjutaren? Fast om man kollade noga såg Mara rätt rödkantad ut i ögonen. Men nu såg hon sig bara irriterat omkring.
"Tyvärr, jag tror inte ens en skenande drake skulle kunna stoppa den här idiotfesten"
"Den här skolan är ju helt jävla galen!" fräst hon argt
Jag gjorde en uppgiven suck.
"Jag håller helt med dig"

Det var skönt och få ut sig allt. Jag tänkte tillbaka till hur det varit innan, hur fantastiskt det varit, och hur det var nu. Jag hatade Hermione. Det var hon som fått det och flippa ut totalt! Är det verkligen ingen som tröttnar på allt festande? Ingen? Jo, antagligen Sofia. Och Mara. Och emelie...
Just nu ville jag hem. Visst, jag hatar min mamma, men what ever! Det ärbättre här en där! Jag bestämde mig för att gå ner till festen, kanske få tag i Druella.

Hon stod i ett hörn. Hon stirrade konstigt på festen, men är jag gick fram till henne så märkte jag att hon blev sur.
"Ja, Sofia har berättat!"
"Det vet jag. Kom efter mig."
"Varför?!"
"Har du verkligen inte tröttnat? Är jag den enda som vill rymma?!"
Jag märkte hur högt jag skrikit, för flera andra stämde in.
Faktist mer än hälften av alla där.
"Jag mår jättedåligt varje morgon!"
"Det här känns konstigt!"
"Hermione bara gick fram och kysste mig! Hon smakade blä!!!"
"Kan ingen stänga av musiken?! Jag får tinitus!"
"Men herre gud!" utbrast jag. "Om ni inte gillar det, varför är ni här?!"
"Jag vill inte vara ensam i sällskapsrummet!" sade flesta.
"Men om ni inte trivs här, gå!" jag höll på att lyckas. "Ni är många! Där alla ni slutar gå här, så blir det inte lika mycket festande! Ut med er!"
De flesta gick ut. Hermione bara stirrade.
"Vill ingen ha fest?! Är det inte kul?!" Sen gick hon fram och kyste en sjundeårselev som skulle gå ut.
"Vad håller du på med?!" Vrålade hon. Det var en tjej! "Du är galen! Du smakar hemskt också!"
"Jaa, jag råkar faktist vara galen!" Fnittrade hon.
Nu gick alla ut. Ingen ville vara i samma rum som Hermione.
Jag hade lyckats!

Elzyii?

MWAHAHAHAHAHAA!! jag älskar det här rollspelet! det är så kul! Förutom all alkohol, förstås.
(och nu är jag sån besserwisser att jag påminner er om att alla som blivit ändrade först kommer komma tillbaka vid jul. Och Mione kommer vara en av dom som inte gör det vid jul. Varför? Kolla Bullens inlägg. Bara så att ingen "ändrar" om ni fattar?)

YES NU KÖR JAG!!
Och Hanlio...VARFÖR STÅR DET BORTTAGEN PÅ DIG?! *Hjärtattack*

Draco hade följt efter Pansy och Millicent upp till Gryffindortornet.
Han hade aldrig varit där uppe tidigare, och det var ingenting han ångrade.
Gryffindors sällskapsrum var som ett bombnedslag.
Överallt kravlade och vinglade fulla tonnåringar, vissa första årselever precis som Draco och han drog sig äcklat åt sidan.
Det här var vedervärdigt! Tänk när hans far skulle få höra det här... Draco skulle bli flyttad från skolan innan han hann säga Mintkarameller.
Kanske det vore lika bra, förresten. Allting höll ju på att balla ur!
"Malfoy!"
Hermione vinglade fram till honom och tog honom om axlarna.
Hennes blick var stirrig och hon såg helt borta ut.
"Malfoy.... du skha inte kalla mig för smutshcskalle..."
"Släpp mig!" Sa Draco förskräckt och knuffade bort henne.
"Rör inte vid mig!"
Men Hermione hade redan vinglat bort till Harry och Sofia som stod en bit bort i rummet.
"Hej Draco!" Kvittrade Druella som kom skuttande förbi med en flaska i händerna, "Åh, vad roligt det här är! Vi borde verkligen göra sådant här oftare, inte sant?"
Han stirrade efter henne innan han vände sig mot Pansy som hade klamrat sig fast i hans arm.
"Kolla, den blåhåriga smutskallen är här Draco... Jag tror jag vet precis hur vi skulle kunna hämnas på henne... Hon har någonting i sin sovsal som hon tycker väldigt mycket om..." Pansy böjde sig ner och viskade något i Dracos öra, sen såg hon ivrigt upp på honom.
"Bra ide va?"
"Jag vet inte... Är inte det lite väl taskigt?"
"Äsh, nu får du skärpa dig!" fnös Pansy och trutade med munnen för att Draco skulle ge henne en puss. "Släpp loss och ha lite kul nu vetja!"

När de trängde sig förbi Mara såg Draco hur hon försökte få sina elevhemskamrater att skärpa sig, men det verkade vara till ingen nytta.
Marcus Flint, en storvuxen sjätteårselev blev så trött på henne att han gav henne en rejäl knuff i sidan, och han och hans trollliknande kumpaner skrattade gott medan de tog för sig av alkoholen.
Hela skola verkade vara här.
Utom två.
Draco kom på att han varken sett till den där Sabina, plugghästen från Ravenclaw som alltid hade rätt på alla frågor och Emelie, hon som alltid stirrade på honom med sina stora bruna ögon... Gick inte hon i Gryffindor?
Plötsligt märkte Draco hur folk omkring honom började vråla, det lät som de bråkade om någonting.
Han vände sig förvånat om och fick syn på Sabina, som ilsket stod och blängde på de festande medan hon skällde ut dem efter noter.
"Är jag den enda som vill rymma?"
Nej tänkte Draco.
Knappast.
"Hur kan ni ens betee er på det här sättet! Tänk på vad ni ger skolan för rykte... Kan ingen stänga av den där musiken,jag får tinnitus!"
Någon (Mara) vred av musiken och folk började mumlande ta sig tillbaka till sina respektive sällskapsrum.
"UT! UT HÄRIFRÅN!" Skrek Sabina och schasade ut folk tillsammans med Sofia, "Fattar ni inte vad ni sätter oss andra i för skit!"
Varför bryr du dig ens? Tänkte Draco innan han slank ut efter en stor sjundeårselev som Hermione precis hade försökt kyssa på munnen, du går väl i Ravenclaw? Vad spelar det dig för roll om resten av skolan får ett helvete?
På väg ut vände han sig om och spanade in mot uppehållsrummet som var helt förstört.
Ett leende lekte på hans läppar.
Gryffindor skulle få stå till svars för det här imorgon, och Draco skulle inte backa upp dem.
Men vart var den där Emelie?
Draco kom på sig själv med att tänka på henne hela vägen ner till fängelsehålan.

Bullen1s tur!

Litet kort, kort sorgligt (enligt mig) kapitel.



När Pansy hoppat på Draco blev jag arg. Okej, ledsen. Jag sprang rakt ut ur sällskapsrummet. Jag fick tränga mig förbi typ 100 elever innan jag hann ut. Först visste jag inte vart jag skulle så jag sprang gråtande runt över hela slottet. Jag såg några få elever som var påväg till Gryffindortornet. De var fulla, det såg man på dem.
Jag sprang vidare tills jag på något sätt kom fram till en tavla med någon form av fruktskål på. Helt plötsligt förstod jag att det var något konstigt. Jag gick förbi tavlan några gånger sen stannade jag. En kal tråkig dörr stod där. Jag tvekade på om jag skulle gå igen, men jag valde att öppna dörren.
Inne i rummet fanns en fin soffa med en vacker utsikt. Jag satte mig nöjt och såg några tavlor på väggen. Den första föreställde min mamma och pappa, de log och vinkade mot mig. Ja, detta var självklart innan de övergav mig. Nästa tavla, Mig och Draco... Jag tittade länge på den.
Jag skakade på huvudet och tänkte: Jag måste släppa det nu, han gillar inte mig... Han tycker jag är en... Fånig smutsskalle...
Fler tavlor. Dessa var bara tråkiga abstrakta motiv. Jag tittade på mig och Draco igen.
“Här ska jag stanna...” sa jag och slöt ögonen.



_______________________________________________________
Är det ok?

Hoppas det blir Dramelie! Det finns nog faktiskt hopp för det om Draco bara skjuter lite på fördomarna...
Kan du lära honom det Elzyii?

Din tur Hanlio, nu syns du igen men jag antar att du har fallit offer för den där "Borttagen"-buggen. Det har tydligen hänt många nu, själv har jag sett två andra

Hm, jag är fullt vid liv, i alla fall, så de e lugge! (lugnt)
~Mara~
Tillslut avslutades det konstiga partyt och jag följde massan mot fängelsehålorna. Men istället för att gå ner i dom så smög jag bort och fortsatte längst en tom korridor. Vaktmästaren syntes inte till och hade inte gjort det på över två veckor nu så jag var inte orolig att bli påhoppad.
Jag fortsatte tills jag kom till ett av de stora fönstren som slottet hade. Jag öppnade det försiktigt och det gnisslande ljudet ekade alldeles för högt i korridorerna. Jag bet ihop och öppnade det lite till så att min uggla kunde hoppa in.
Jag ägde en trogen, svart berguv som hade namnet Shadow efter hans märkliga färg. Runt benet hade han, precis som jag väntat mig, ett brev som jag tyst lirkade av.

Kära Mara,

självklart får du komma över hit under vinterlovet! Det skulle vara så härligt och så slipper du oroa dig.
Mamma och pappa vill mer än gärna ha dig här och jag längtar tills du får se vårt hus! Du kommer älska det! Stort och rymligt och påkostat och, inte nog med det, DET ÄR DET VACKRASTE DU SETT UNDER HELA DITT 11-ÅRIGA LIV!

Jag log för mig själv och kände mig glad trots den märkliga skolan och att Parkinson, Millicent-vad-hon-nu-hette, den bortskämda snorungen-även-kallad-Malfoy och Trollen antagligen snokade runt bland mina saker.
_______________________________
Sofia Albuslovers tur!

Jag gick runt bland de hopplöst festande ungdomarna när jag hörde Sabina försöka protestera mot festen. Jag suckade och gick därifrån, men efter ett tag började flera gå mot utgången.
"Vart scka alla?" frågade nån bredvid mig.
"Vet inte, men orka vara här när alla går"
folkvandringen blev bara större och större, och till slut var alla från de andra elevhemmen ute. Gryffindorarna gick upp mot sovsalarna.
"Du lyckades Sabina! Du lyckades!"
Jag var lycklig, men känslan försvann när jag såg mig om i uppehållsrummet. Det var fullt med krossade flaskor och flera porträtt var nervälta. vi skulle inte kunna fixa det här på en natt, och jag hade inte sovit något. jag suckade.
"Om McGonnagal ser det här får vi säga att vi firade hennes dejt" sa jag och gick upp och la mig.
Men dagen efter var allt borta. Vad de än betalade Hogwarst tjänare var det inte tillräckligt.

Och de betalar ju inte ens de stackars husalferna!