Cornelia Mc'Lean [SV][PG]

åååååååååååååh så bra! helt underbart ! meer! ♥

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

oj!!! jag hinner inte skriva idag, jag har precis varit på fotbollsträning och måste träna lite inför en match, om jag kan, jag är sjuk!! men men, det kommer väöl lite mer imorrn hoppas jag, kom gärna med ideer om ni kommer på några!, men nu måste jag göra min tråkiga spanska läxa

okej, synd att du är sjuk, krya på dig! ♥

oki, gick hem från skolan idag men men, sånt händer, men nu kommer ett till kapitel! jag kom inte på nåt bra namn till det, men iallafall hope you like it! ♥ ♥


KAPITEL 11 Vad Gjorde Ni?
- HAR DU KUNNAT DET SEN DU VAR NIO!? Utbrast Sirius och kollade stumt på mig med hakan i golvet.
- Schh! Jag vill inte att nån ska veta! Sa jag snabbt.
- Men du kan ju bli typ hur populär som helst! Vill du inte det?!
- Det är just därför jag inte vill att nån ska veta, jag vill inte vara populär! Då kan jag råka illa ut!
- Har du berättat för nån att du har kunnat det sen du var nio? Frågade Sirius efter en kort minut.
- Nej, såklart inte! Men jag var tvungen att lära mig! för då skulle de som jagade oss vara rädda för mig. de skulle tro att jag var en jätteduktig häxa, jag lärde mig det bara för att skrämma iväg de! Men egentligen kunde jag inte många försvarstrollformler då, bara typ tre till!
- Va?! Vem då? Vem jagade dig? Sa Sirius förvirrat.
- J-jag vill inte prata om det… jag säger sen, men… nu måste vi köpa en klänning till mig, sa jag och reste mig upp.
Sirius reste sig också upp, och vi började gå mot utgången. När vi var ute tog jag på mig mitt halsband och sedan gick vi mot en klänningsbutik. Det snöade ute och jag kände att mina kinder var röda på grund av kylan.
Jag var jättenära att berätta för mycket för Sirius. När jag är ensam med honom kan jag knappt hejda mig, känns det som. Men jag skulle inte berätta att det var dödsätare som jagade oss, eller att jag inte ens hade ett hem. Jag skulle inte berätta för nån, eller?
Vi höll varandra i handen och sprang in i en butik. När vi var inne i butiken kollade vi på varandra. Och jag kände att jag blev ännu rödare om kinderna.
[SIRIUS]
Vi gick tillsammans, hand i hand, i Hogsmeade. Det var rätt mysigt, även fast jag visste att hon höll min hand för att få upp värmen. Vi sprang in i en butik där det fanns massor av klänningar. När vi var inne stannade vi, fortfarande hand i hand, och kollade på varandra.
Eller jag kollade till en början på henne, medans hon kollade ner i golvet. Men efter en stund kollade hon upp, och rodnade lite. Sedan gav hon mig ett litet leende. Jag log tillbaka, jag älskade när hon log; hon var så vacker då. Sakta, sakta lutade jag mig ner mot hennes huvud. Men hon backade undan lite.
- Den… den där klänningen ser fin ut, sa hon lite blygt.
- M-mm, vill du prova den? Sa jag, fortfarande förvånad över att hon backat undan.
Klänningen var lila-blå, slutade vid knäna. Den hade en liten blomma på ena axelbandet, och var inte så värst urringad. Men den var jättefin. Hon testade några storlekar, och jag tyckte den var exantal gånger så mycket snyggare på Cornelia.
- Ska jag köpa den? Frågade hon lite osäkert.
- Absolut, du är ju hur snygg som helst i den.
Jag såg att Cornelia rodnade lite efter att jag sagt ordet snygg hon var tydligen inte så van vid att någon kallade henne det. Jag log ett charmigt leende och hon log snabbt tillbaks.
Efter att vi hade köpt klänningen gick vi tillbaka till Hogwarts.
- Vad är du mest rädd för? Frågade Cornelia på vägen.
Jag kollade lite förvånat på henne, varför undrade hon det?
- Öh… jag vet faktiskt inte, sa jag efter en stund. Eller jo… att någon jag älskar dör, eller någon av mina vänner, det skulle vara hemskt, eller hur?
[CORNELIA]
- Ja-a verkligen, sa jag och kände hur det kom en klump i halsen.
- Vad är du mest rädd för? Frågade Sirius sedan.
- Dödsätare.
- V-var det därför du sprang ifrån mig när jag sa att några i min familj var dödsätare?
- D-dels därför, men inte bara, jag vill inte prata om det, klämde jag fram och kände hur klumpen i halsen blev allt större och snart skulle jag nog börja gråta.
Vi gick in i det stora slottet och in i sovsalen. Där inne satt James, och konstigt nog läste. När vi gick in stängde han boken la den på sängen och reste sig snabbt upp på fötter. Sen gav han mig och Sirius ett flin.
- Såå… sa han vad gjorde ni?
- James! Vi köpte bara en klänning, skrattade jag.
James kollade lite ironiskt besviket på mig.
Klockan var mycket så jag gick och la mig.
__________________________
bra/dåligt?

bra kapitel!

meeeeeeeeeeeeeeeeeer

jag skriver mer imorrn tror jag just nu e jag sjuk

okej

fiint