Dikter

En omelett

Mitt liv vändes
som en omelett
Jag låg där och puttrade
Förnöjt på ytan
När någon plötsligt
Vände på mitt liv
Och hela jag skållades
Av pannans hetta.

Roses are red
Violets are blue
Be yourself instead
Cause I love you!

Kan vara den sämsta jag skrivit, men aja!

Det är inte riktigt en dikt men jag och två andra från min klass skulle skriva två verser av en bluestolva och jag tycker att resultatet var så vackert att det förtjänar att kallas en dikt. (den är om en dålig morgon vilket är ett A+ tema)

Jag vakna av en lasbil, den tuta på min katt som börja skrälla
Jag vakna av en lasbil, den tuta på min katt som börja skrälla
Jag trilla ner för trappan, jag tappade mitt kaffe och börja gnälla

Tandkrämen var slut, cykeln gick sönder, men min otur den har jag kvar
Tandkrämen var slut, cykeln gick sönder, men min otur den har jag kvar
Jag behövde gå och det hade regnat, jag fastnade med skon som varit dyrbar

appreciate att jag skrev allt från minnet och det blev relativt rätt

En gång såg jag ett skillingtryck
Jag trodde inte det var ett killingryck
Varför skriver jag det här?
När jag kan plocka bär.
Jag tror det kan bero på solen
Den kan göra en varm trots kjolen
Men som tur är blir det snart natt
Då kan vi slappa helt platt

Denna av Edgar Allen Poe,gillar jag väldigt mycket av någon anledning.


Take this kiss upon the brow!
And, in parting from you now,
Thus much let me avow --
You are not wrong, who deem
That my days have been a dream;
Yet if hope has flown away
In a night, or in a day,
In a vision, or in none,
Is it therefore the less gone?
All that we see or seem
Is but a dream within a dream.

I stand amid the roar
Of a surf-tormented shore,
And I hold within my hand
Grains of the golden sand --
How few! yet how they creep
Through my fingers to the deep,
While I weep -- while I weep!
O God! can I not grasp
Them with a tighter clasp?
O God! can I not save
One from the pitiless wave?
Is all that we see or seem
But a dream within a dream?

Roses are red.
Violets are blue
I'm a Potterhead and so are you.

Känns som en ganska gammal tråd, men här kommer min första dikt. Och lägg märke till att det är min [u]FÖRSTA[u/u] dikt, så ursäkta mig om den inte är så bra.


Ensam

Det känns som att jag ser världen utifrån.
Det känns som att jag är instängd i en bubbla.
Jag ser alla, men ingen ser mig.
Jag kan höra alla, men ingen hör mig.
När jag sluter ögonen, ser jag dig
När jag ser dig, börjar tårarna rinna
För du är anledningen, till att det varit annorlunda
För du är anledningen, till att jag har känt lycka
Men du är borta, och kommer aldrig tillbaks
Men du är inte bortglömd
För jag tänker på dig, varje dag


Ja, tack för att du läste min dikt och hoppas den inte var allt för dålig. Den är nästan till min mamma, som gick bort för lite mer än ett år sedan...

Pride Potter

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥