Maffian~Sommar
Forum > Fanfiction > Andra fandoms > Maffian~Sommar
| Användare | Inlägg |
|---|---|
|
Sköldpaddan Trevor
Elev 
|
Skrivet av Missy The Timelady: Skrivet av Sköldpaddan Trevor: Det KAN ju ha varit Missy, eftersom Bella(jag) i ett tillfälle frågade vem som ville komma med och anmäla sig. Elsa sa ja, medan man fick intrycket av att Missy ville bli lämnad ifred. Det kan ha varit för att hon helt enkelt är tonåring, men det kan också ha varit för att hon ville sätta sin plan att döda pappan i verket... Missy (jag) hade en bra relation till Sin pappa! Varför skulle hon mörda sin pappa? Och sedan var hon ju tonårig! hon kanske skulle gå och leta efter sitt yngsta syskon Mmm, faktiskt  det här är så svårt, liksom jag kan inte tro att någon från familjen skulle ha gjort det! Lite osäker på vem jag skall misstänka, måste sova på saken!Och till alla som misstänkt Bella: Bella bryr sig om sina barn och gör allt för dom, hon skulle inte döda deras pappa. 
28 jun, 2016 21:43 |
Borttagen
|
JAG ANKLAGAR OCKSÅ MISSY.
Hon var alltid så avundsjuk på att Mr. Paraply fick göra vad han ville och inte hon (hon som så gärna ville bad i älven mitt i natten), så när hon fick reda på att de skulle på camping så planerade hon noggrant ner mordet i en glittrig rosa enhörningsbok. Hon använde sin lillebror som lockbete (genom att ge honom hela sin godissamling) och så dödade hon båda två när ingen misstänkte något!!! 28 jun, 2016 23:49 |
|
Borttagen
|
Skola man rösta nu eller är det fler anklagningar på g?
29 jun, 2016 09:35 |
|
Missy The Timelady
Elev 
|
Skrivet av Borttagen: JAG ANKLAGAR OCKSÅ MISSY. Hon var alltid så avundsjuk på att Mr. Paraply fick göra vad han ville och inte hon (hon som så gärna ville bad i älven mitt i natten), så när hon fick reda på att de skulle på camping så planerade hon noggrant ner mordet i en glittrig rosa enhörningsbok. Hon använde sin lillebror som lockbete (genom att ge honom hela sin godissamling) och så dödade hon båda två när ingen misstänkte något!!! Skitsnack! Hon skulle ALDRIG använda sin lillebror, sedan skulle hon aldrig döda sin pappa, hon vet ju vad de inebär för familjen! Sedan hade hon ingen rosa bok. Det var bara rykten från den yngsta.  
29 jun, 2016 09:47 |
|
Parva Fortemque
Elev 
|
Bella... Hur kan någon tro något annat? Det klart det var Bella... x)
www.kulturforeningennimbus.com 29 jun, 2016 11:20 |
|
Lilamupp
Elev 
|
Röstningen är över!
De hittade kroppen. Alla vände sig plötsligt mot Missy vars fotled plötsligt började svida fruktansvärt. Sedan sprang hon. Bort. “Men jag gjorde det ju!” skrek Missy och reste sig upp med nävarna knutna. Hennes knogar hade blivit vita och hela henns kropp skakade. “Du måste förstått att vi inte kunde behålla dig.” svarade en mjuk röst från skuggorna. Rösten talade lugnt och sansat, en reaktion på Missys ursinne var obefintlig. “Det här var ofrånkomligt.” Skräcken lyste som eld i Missys ögon. Japp, Missy är död everbodeeeh 29 jun, 2016 22:56 |
|
Holytail
Elev 
|
*flääämt*
29 jun, 2016 23:11 |
|
Borttagen
|
Åh nej!
Inte Missy! .... ........ xD 29 jun, 2016 23:47 |
|
Lilamupp
Elev
|
Kapitel 2:
Havet. Den oändliga oceanen. Vilken rikting man än går så är man på väg till havet. Något drar oss till havet, får oss att vilja korsa det, inspirerar oss. Kanske är det så för att det är ifrån vi ursprungligen kommer, eller så är det bara de mystiska outforskade djupen som fascinerar oss. Det faktum att ingen egentligen vet vad som finns på botten, i det totala mörkret. Kanske finns det civilisationer eller världar där, okända för ovanvärlden. “Wira! Lyssnar du?” “Ja, såklart.” Nämnda Wira slet blicken ifrån vattnet framför sig och log emot Moa som satt bredvid henne på sanden. Moa såg måttligt irriterad ut, men Wira visste att hon var van vid att Wira ibland försvann i sina tankar. Moa brukade alltid säga att Wira behövde leva i verkligheten, men Moa var ändå den som var en tjugoårig student som stuckit ifrån skolan för att hänga med någon hon knappt kände på en husbilsresa. Varför? För att tjäna pengar. Moa var den som slängde bort allt ansvar för ett äventyr. Att de skulle få åratal av fängelse om de ertappades med sin last, kilovis med narkotika, spelade mindre roll när man hade roligt. “Jaha, vad sa jag då?” “Att du älskar mig?” Moa skrattade och slog Wira på axeln. Ett bra tecken, då det betydde att hon i alla fall inte var arg. “Nej… Jag frågade om vi kanske borde ta oss till kampingen”. “Det vore nog smart.” Wira reste sig och sträckte ut en hand som Moa genast tog. Moas svarta hår blåste i vinden, och hennes ögon var havsblå. Wira kände att hon hittat ännu en sak som kunde ta henne bort från verkligheten, en ny ocean. “Visste du förresten att nittiofem procent av havet är outforskat?” “Var läste du det? Twitter?” Wira försökte se arg ut, men lyckades inte riktigt. När Jossi öppnade dörren till husvagnen och kände genast huvudvärken stiga som en springflod. I den trånga bilen hade det i alla fall varit tyst. “Vem har tagit mina jävla skor?” skrek Allt och vände upp och ner på en resväska vars innehåll föll ut på golvet där det redan låg högar med kläder. “Ingen vill röra dina svettiga skor, crétin.” skrattade Holly, som satt på högsta slafen i en våningsäng med en otänd cigarett i handen. “Håll tyst fula singelätare. Ingen vill höra dina åsikter.” Det var självklart Tara som rusade till Allts försvar, direkt redo för strid trots att Holly antagligen bara skämtat. “Detsamma, förlorare.” Holly hade extra mycket tryck på den sista ordet, och stirrade intensivt på Tara för att de hur hon skulle reagera. Tara reste sig snabbt upp och rusade framåt och Holly hoppade ner från sängen för att möta henne, fortfarande med cigaretten i handen. Att hon kunde se så hotfull ut trots sina knappa 160 centimeter var en gåta. “Om ni tänker börja bråka om det hundraåriga kriget igen så går jag fan ut.” Allt hade ställt sig på knä och börjat riva ur all mat ur skafferiet eftersom att han inte hittat något i väskorna. Holly och Tara började debattera medeltida krigsföring för kung och fosterland. Eller rättare sagt, för president och drottning. “Vad håller ni på med!?” Jossi steg in i husvagnen. “Allt, sluta förstöra maten, fast i och för sig, om dina skor är där inne kommer vi ändå inte kunna äta den.” Allt backade ifrån skåpet och slängde händerna i luften. “Okej, ta det lugnt!” Jossi suckade och lyfte ena handen från fickan för att kunna massera sin värkande tinning. “Holly, om du tänker röka får du gå ut.” Även Holly lydde, men hon såg till att knuffa Jossi ordentligt på vägen förbi. “Fasciste.” “Exakt, för det är ju din medfödda rättighet att blåsa rök i andras ansikten.” När husvagnen var lite tommare kunde röran därinne inspekteras närmare. Chipspåsar och kläder på golvet, obäddade sängar och disk i hon. Om Jossi föräldrar sett kaoset skulle de nog svimmat. Men Jossi skulle nog hinna städa upp innan de skulle ta tillbaka den i slutet av sommaren. Hopplös sjönk hon ner på en stol vid bordet. En lugn bilresa genom Europa med sin bästa vän, Allt, var det Jossi tänkt sig tillbringa sommaren med. Istället hade de plockat upp Allts “Två polare” längst vägen. Välkommen kaos. “Jag tar en promenad ner till stranden, sakna mig inte!” Jossi tog kameran från bordet och gick ut i natten. “Mamma måste vila lite nu…” Bella gick emot husvagnen och snavade flera gånger på vägen dit. Med all rätt, för hon hade trots allt fått sin livs värsta chock. Elsa böjde sig ner till sitt småsyskon som satt på marken med armarna runt knäna. Barnet såg helt skräckslaget ut, ögonen glänste och underläppen darrade, men det verkade som om förmågan att gråta var helt borta. “Hej, hur är det?” Elsa strök över det mjuka ljusa håret. Barnet bara såg upp på henne med stora ögon. “Von Badanka.” tilllade Elsa och rufsade till i håret lite extra. Smeknamnet fick “Von Badankas” ögon att lysa upp. Von Badanka var namnet som ungen själv gett sig efter att ha utnämnt sig till härskaren av de badankor som fanns i deras badrum hemma. En stenhård diktator som styrde sina ankor med järnhand under varje bad. I all panik som rådde hade Elsa inte märkt att Missy försvunnit, men nu insåg hon det plötsligt och bestämde sig för att göra något åt det. “Du, Von Badanka? Vad säger du om att vi går på en Missy-jakt?” Von Badanka gav sitt medtycke. De kom ner till stranden där det var helt tomt. Elsa fick omedelbart en obehaglig känsla i kroppen. Skuggan från skogen tycktes sträcka dig efter dem och de lugna havsvindarna gav henne gåshud. “Kolla! Det är en kamera här!” Von Badanka höjde stolt sitt fynd. “Snyggt hittat! Du är en riktig mästerdetektiv!” Elsa slog lättsamt den stolta Von Badanka på axeln. Hon startade kameran och började bläddra genom bilderna. Först kom det några bilder på stora vackra byggnader, landsvägar och skrattande människor. Sedan kom bilder som utan fråga var tagna på just den strand där de nu stod. Vackra bilder på den mörkblå himmelen och den vita månen. Skärpan var så tydlig att groparna på månen syntes, och Elsa förstod varför det var många som sade att månen var en ost. Nästa bild var otydligare, men Elsa var ändå säker på vad den föreställde. Det var en mörkklädd människa som på de följande bilderna kom närmare och närmare. I handen hade den det höjt, blänkande föremål. Sedan var det slut på bilder. Elsa var helt vettskrämd. Bilderna var nya, och det korta mellanrummet mellan tagningstiderna tydde på att de inte var iscensatta. Något fruktansvärt hade hänt. “Von Badanka! Kom hit!” Von Badanka hade strövat längre bort längst vattenkanten och sedan plötsligt stannat. Elsa sprang dit. “Du får inte gå ifrån mig, förstå…” “Det är något där.” Elsa såg ut över vattnet och mycket riktigt, något var där. De tankegångar Elsa hade därefter kunde hon knappt följa själv, men var hon på väg ut i vattnet. Det var kyligt, och när hon tog ett första simtag kunde hon knappt känna sina fötter längre. Hon kom fram till det flytande objektet, och som hon anat var det en människa. Vem som helst skulle fått panik, men Elsa hade en så stark känsla av overklighet att hon knappt reagerade. Kanske, tänkte hon, var allt bara en dröm. Hon försökte återkalla det hon lärt sig i skolan om att bogsera in någon från vatten. Hon vände sig på rygg och knöt sina händer över personens bröst. Det insåg hon snabbt var ett misstag, då det pressade ut luften ur personens lungor och fick den att bli betydligt tungare. Med hakan mot personens axel kunde inte Elsa undgå att märka de två små såren på personens hals. Efter ett djupt andetag började hon simma. Elsa var bara nio år, och de flesta jämnåriga skulle inte orka göra det hon nu gjorde, men ren viljestyrka höll henne igång. Med bestämda bentag sparkade hon sig fram, men det var jobbigt och varje tag blev tyngre. Hon kunde inte heller se vart hon simmade, och kunde inte se den mörkklädda personen som stod bland stenarna. Men efter att hon blivit träffad, två gånger, så hörde hon Von Badanka skrika innan hon sjönk nedåt under tyngden från kroppen ovan henne. Hon skulle inte leva tillräckligt länge för att se efter om det fanns civilisationer på havsbotten. Döda: Spoiler:
Tryck här för att visa! 1 jul, 2016 19:58
Detta inlägg ändrades senast 2016-07- 1 kl. 20:36
|
|
Borttagen
|
ALLTSÅ GAAAH!!! Det är så synd om mig! </3 x)
Du skriver fantastiskt bra!!!♥♥ På riktigt, blir helt mållös! JAG TROR ATT DET VAR HOLLY!!! Hon blev arg på Jossi för att hon inte fick röka inomhus. Hon har faktiskt aldrig gillat Elsa heller eftersom Elsa delade vidare hennes (av misstag upplagda) youtube-video där hon dansade balett insmord i majonäs!! 1 jul, 2016 20:17 |
Du får inte svara på den här tråden.
Mugglarportalen