Kaninklubben

_{Skrivet av Silvercat:}
Jag har själv ingen kanin men jag tycker att de är så söta så jag är med.

_{Skrivet av Borttagen:}

Kul skriver upp dig!

Välkomst bild till alla nya!

_{Skrivet av Silvercat:}
Så söt den är.

_{Skrivet av Alice Weasley:}
Visst jag är med ^^

_{Skrivet av Borttagen:}
Brukar ni hoppa med era kaniner?
Jag bygger alltid hinder av lite alltmöjligt på sommaren, och tränar Sötis att hoppa över dem. Han är jätteduktig :3

Hur ofta rastar ni era kaniner?
Jag rastar Sötis i trädgården med sele, varannan-varje dag, året om!


Sötis: (i know, he's so beautiful ♥.♥)

_{Skrivet av Borttagen:}



Vi har haft 3 kaniner, och den kaninen vi har nu har vi bara haft i 3 månader!
Min kanin gillar inte att ha sele på sig, han blir rädd och försöker få av sig den!

Vad söt Sötis är!!

_{Skrivet av Borttagen:}


Åh, vad tråkigt . Hoppas han vänjer sig snart!

Sötis gillar sin sele! Hans sele är som en liten röd väst. Han är supergullig i den! ;3

Aw, tack! ♥ Men man kan ju inte tycka annat, än att han är söööt!
Din kanin är säkert också underbart söt (alla kaniner är ju söta)!



Och vet ni vad som hände Sötis en gång för några år sedan? Let me tell...

Den sanna berättelsen om kaninen som nästan blev uppäten av en räv

Allting var fridfullt och trevligt hos min familj. Jag satt och läste i. Mamma läste för min lillasyster och pappa läste för sig själv. Alla vi satt i vardagsrummet och hade trevligt.
Sötis satt i sin "Sommarstuga". Det var en bur som pappa snickrat ihop. Den stod ute i trädgården, precis utanför vardagsrummet.
Sötis skuttade omkring där i buren och åt gräs.
Plötsligt hördes ett högt pipande. Som en fågelunge fast mycket högre.
Pappa öppnade fönstret och började skrika och gorma mot den som stod där ute.
Jag fattade ingenting.
Till slut hoppade pappa ut genom fönstret, som tur var var det bara ca en och en halv meter ner till marken, då så han slog sig inte.
Mamma, som också hade sett vad det var som pep berättade att det var Sötis som pep för att en räv hade gjort sönder hans bur och hade Sötis i sin mun.
Jag började gråta, för jag visste att nu skulle Sötis bli uppäten.
Men jag gick ut på balkongen och såg att räven hade sprungit ner till framsidan av tomten, där pappa nu stod och försökte kasta äpplen på den. Vi har nämligen många äppelträd i våran trädgård. Räven var stor och hadde tjoxk tjock rödbrun päls. Dens käftar var slutna om Sötis lilla kropp.

Då såg jag mamma komma fram till mig med en bandyklubba, för att slå räven med den (xD).
Men just då tröttnade räven på att få äpplen på sig, släppte Sötis och lunkade iväg.

Sötis skuttade utmattat upp för grusgången, upp för trappan (det var en trappa till balkongen) och rätt upp i mun min famn. Jag kramade om Sötis länge. HHan var helt slapp och lealös i kroppen.

Mamma läste på internet att Sötis kommer dö av skräck, under natten.

Då blev jag ledsen igen. Väldigt ledsen.

Men sedan när jag vaknade på morgonen var Sötis pigg och glad igen.

Och sen dess har han levt lycklig och frisk i alla sina dagar