Apache-Serien

Tack så mycket, men tyvär orkar jag först lägga upp ett nytt kapitel imorgon Är det okej?

Självklart, goda läsare väntar

Vad bra!

Lägg upp nästa del då du har tid Ron Hippe! Stressa inte, vi väntar. Kapitel som är gjorda under press blir oftast inte bra. Skriv när du känner för det och har lust, så blir det mycket bättre. Tänk inte så mycket på oss läsare, vi bevakar ju, så vi kommer ju alltid se om du lagt upp något nytt - om det så tar en dag, en vecka eller en månad!

Tack så mycket! Nu vet jag att jag inte behöver skynda mej....

Ska läsa ikapp lite senare rolig idé!

Tack! Jag lägger upp ett kapitel nu! Det blir inte så långt, men iallafall en liten bit! Men nu kommer jag också få lite hjälp av min storebror Victor Wood. Han kommer också ibland lägga upp något kapitel.

Kapitel 4
På andra sidan regndalenkunde Snabba Hjorten se flera skogsklädda berg. Åt öster och åt väster sträckte sig det torra slättlandet så långt han kunde se. I norr låg den gulbruna öknen., ett bälte av gröna kaktusåsar och avlägsna, blå bergskedjor med höga, spetsiga toppar. I söder såg han också berg. Och han visste att bortom allt detta låg andra öknar, andra slätter, skogar, berg, dalar, bäckar, floder och sjöar. Överallt fanns det djur och växter som kunde ätas eller användas på olika sätt.
En gång i tiden hadde de bara bott indianer i hela detta väldiga land. Snabba Hjorten och hans familj tillhörde en av de många små dinéflockarna. Ordet "diné" betyder "folket", men andra människor kallade dem "Apacher", vilket betyder "fiender". De livnärde sig på att jaga och samla växter, och ibland skaffade de sig också byte på sina plundringståg och när de var ute och krigade.
Dinéerna var duktiga krigare, och de besegrade ofta överlägsna fiender med hjälp av lost. De kände sitt land utan och innan och visste allt om genvägar och gömställen. De lockade sina fiender i fällor, angrep alltid när motståndarna som minst väntade sig det och drog sig sedan blixtsnabbt tillbaka.
För länge sedan hade mexikanerna kommit dragande söderifrån och slagit sig ner i dinéernas land. Mexikanerna var fler än dinéerna, och de hade eldvapen som kunde döda på långt håll. "Eldvapen" var dinéernas namn på "gevär". Mexikanerna härjade och dödade och försökte ta över landet, men dinéerna gjorde motstånd. Striderna pågick fortfarande, men på många platser hade mexikanerna blivit tvungna att ge sig. De lämnade efter sig folktomma gårdar, byar och städer. Det var bara ett fåtal ställen som de hade lyckats hålla sig kvar. Där höll soldaterna vakt vid sina stora kanoner både natt och dag.
När Åskans Son blir äldre ska jag berätta för honom om alla våra segrar över mexikanerna, tänkte Snabba Hjorten. Jag ta upp honom med mig hit upp och visa honom hur vackert vårt land är.


Var kapitlet bra?

Supermegafoxyawesomebra!!

Haha, tack så mycket.

AWESOME!!
Jättejättebra!!Du är verkligen väldigt begåvad på att skriva!! Är du bara tio år?För du skriver som om du hade tränat i typ väldigt många år.