Min vän-Lejonet

Jaa! Skriv! Eller typ lägg in!!

Det här är ganska kort men här är det:

Kap. 5
-Aaaaaaaaaaa!!
Jag skrek.
-. . . . . . . . . . .
Mardrömm. Om dom.
Jag la mig på sidan och började gråta igen. Jag vet inte varför.

Dot, dot, dot!
Jag tog upp mobilen och läste meddelandet.

Våga inte berätta för någon! Och om du gör det. . .

Det var Kalle som skickade det. Det stog inte det men jag är inte dum.
Hur fick han tag i mitt nummer?
Jag brydde mig inte.

Jag skakade av febern. Jag gick ner och öppnade kylskåpet. Mamma hade handlat såg jag nu. Jag tog bara en brödskiva och åt den. Sen gick jag och duschade.

Regnet öste ner. Jag frös inte längre. Konstigt nog. Plötsligt hoppade det fram en katt och strök sig mot mina ben.
-Hej, sa jag till katten.
"Mjaouu!"
Jag klappade den. Den kurrade.
-Var bor du då? Sa jag till katten.
Den tittade in i mina ögon. "Jag bor hos dig nu."
-Jag ska gå nu. Vill du följa med? Den följde efter mig.
Jag gick och gick. Var skulle jag? Varför går jag?
Katten gick in framför mig och gjorde ett gest med huvudet som såg ut som "följ efter mig." Jag följde efter.
En svartalf hoppade fram och tog tag i mina armar.
-Hjälp!! Skrek jag.
Jag tittade bedjande på katten som om den skulle kunna hjälpa mig. Den tittade tillbaka med en blick som betydde, jag kan inte. Tror jag.
Svartalfen slog till mig. Jag koncentrerade mig på katten medans jag stirrade på svartalfen. Bakom svartalfen tornade någonting upp sig. Först var det litet. Det växte sig större och större.
Och så hörde jag en mörk och mäktig röst. Jag vet inte om det var i min hjärna eller på riktigt.
"Jag ska hjälpa dig."

DET ÄE KLART!

KAPITEL 3 JA!

Awesomeee!

exakt:
MERAAWESOMESÅASABRAJÄTTEMEGASUPERAWESOMEMEGAVIMÅSTEHAMERA!

Hitta meningen, vad står det?

SVAR:


Fattar du?

Nej, nu spammar vi ju!

Tack för att ni är så positiva! Jag trodde faktiskt inte att någon skulle läsa min ff när jag la ut den! Tack!!!! ♥

Vi bockar , när kommer det mer?

Spännande...
Jättebra!!

Så fort nästa kap. är klart!