Förändrad värld Lupple & Medi

Hon vred sig och tittade på tjänaren som försiktigt satte upp hennes hår. Hon såg helt magisk ut men Rhiannin kände sig inte alls magisk. Hon kände sig snarare ängslig.
"Är vi klara snart?"


Hon hade precis satt upp Auroras hår och visade fram smycken.
"Vilka skulle ni vilja bära ikväll?" Hon log mjukt.
"Ni har fåt valet att välja..."

Den unga flickan som heter Amber såg på henne och log mjukt. "Slappna av, du ser fantastisk ut. Du kommer trollbinda herrarna ikväll." Sa hon mjukt och la rätt den sista slingan.

Aurora kände inte igen sig själv och fann det ganska svårt att vara avslappnad. När hon fick erbjudandet om att välja smycken så såg hon på dem. Utan att veta något om smycken så förstod hon att dessa kostade multum. "Åh, jag vet inte." Viskade hon oroligt. Hon vågade knappt se på dem. Hur skulle hon kunna bära dem?

Hon bar en midnattsblå klänning som g även hade inslag av silver. Det såg ut som en stjärnhimmel.
Hon kunde knappt tro sina ögon.
"Men kan jag verkligen se ut så här?" Frågade hon.


Kvinnan log och pekade på ett.
"Vad sägs som detta? Passar utmärkt till er rosa klänning." Förklarade hon och log stort.
"Lita på mig. "

"Det kan du. Du förtjänar dessa kläder." Log hon lugnande och tog fram olika silversmycken. "Vilken känner du för?" Frågade hon.


Aurora såg på sin rosa klänning, den nådde ända ned till marken. Den hade inslag av guldiga detaljer och hon såg magnifik ut. Det visste hon. Hon såg på smycket som kvinnan visade och nickade sakta. Det var mycket vackert. "Ja tack." Sa hon.

Hon begrundande smyckerna och pekade på ett tunt smycke med en stjärna. Hon pekade sedan på samma örhängen och lade huvudet på sned.
"Ser jag inte för gammal ut? Med mitt vita hår?"

Kvinnan hjälpte på med dem och tog fram en parfym för att ge henne doft.
"Så nu är du redo. " Hon hörde en knackning och hon gick och öppnade. Uutanför stod Theodore med ett leende på läpparna.

Flickan tog på henne halsbandet och örhängena. Betraktade henne stund. "Du ser magisk ut." Viskade hon ärligt och sprayade på lite parfym.

Aurora vände blicken mot dörröppningen och där stod Theodore. Stilig som få och hon log. Reste sig upp och tog sig fram till honom med de guldiga klackskorna på fötterna. "Hej." Viskade hon nervöst och neg lätt åt honom.

Rhiannon reste sig och snurrade runt, betraktade sig själv och slog sig sedan ner.
"Du gjorde ett magiskt jobb då." Hon såg på henne med ett leende innan hon såg mot dörren.

Han tog hennes hand, förde den mot läpparna och kysste den ömt.
"Du ser ut som en prinsessa. " Han log och nickade mot kvinnan.
"Tack så mycket Dana." Han höll hennes hand.
"Ska vi gå då?"

Rafael rättade till flugan innan han knackade på dörren och såg Wilma öppna den. Hon var en vänlig själ. "Tack." Sa han mot henne innan han letade rätt på Rhiannon och smälte av hennes utseende. Hon såg sagolik ut.


"Till er tjänst. "Log Dana och neg lätt innan hon vände om för att städa i ordning i rummet. Aurora rös av hans kalla kyss och log. "Tack." Sa hon rodnande och nickade. "Som du önskar." Log hon.

Rhiannon såg på honom och såg bort. Var för blyg och ville helst gömma ansiktet.
"Är ni nöjd?" Frågade hon och såg på honom efter ett tag.

"Då går vi. Rhiannon är klar med så vi gör varandsa sällskap tycker jag." Han stannade utanför Rhiannons dörr och kikade in. Tappade nästan hakan. Var det verkligen Rhiannon som stod där? Hennes vita hår gnistrade i dunklet. Hans bror hade gjort ett bra val.

"Mycket." Viskade han och tog två fingrar under hennes haka och vinklade hennes ansikte mot sitt. "Du är oerhört vacker Rhiannon. Låt ingen få dig att tro något annat, tro det speciellt inte om dig själv." Viskade han leendes.

Aurora kikade in och såg henne, hon var galet fin. Hon log stort. Glad för hennes skull även om hon själv kanske kände sig lite avundsjuk. Rhiannon skulle vara kvällens centrum. Hon slog bort tankarna, bestämt.