Förändrad värld Lupple & Medi

"Olika typer av vals. Vi kan öva om du vill." Han log.
"Så du kan visa upp det sen." Han kunde skymta solen men snart skulle den verkligen stiga.

Hon såg på honom och lade huvudet på sned.
"Men kan jag få ut boken då? Om den är bra nog? Får jag pengar och är det då mina egna?"

Hon nickade sakta. "Jättegärna. Vi har lärt oss men känner mig lite ringrostig och vill inte skämma ut dig." Viskade hon leendes.

Han såg på henne och nickade sakta. "Jag kan hjälpa dig med det och visst. Du kan få behålla de pengarna." Sa han lugnt. Att hon skulle ha egna pengar oroade honom inte det minsta.

"Jag är nog ringrostig med." Sa Theodore med ett leende nickade åt sin bror och såg på Rhiannon.
"Sätt er. Snart börjar magin." Sa han mjukt.

"Sen vill jag lära mig dansa mer. Kan viss vals men det var så länge sedan." sa hon och såg på den tomma platsen vid Theodore.
"ska jag sätta mig?"

Hon såg på honom och flinade till. "Åh det tror jag inte på. Ni har väl alltid kunnat? Lärt er från förr?" Sa hon sådär i förbifarten, utan att reflektera själv över vad hon sagt utan vände blicken mot himlen. Det började ljusna. "Åh snart." Utbrast hon glatt.

Rafael såg på Aurora med förvirrad blick. Vad pratade hon om? Det läskiga var att hon inte verkade märka det själv. Han såg på Rhiannon. "Du får sitta i mitt knä om du vill, annars kan jag stå." Log han mjukt.

Theodore såg oroad ut och bytte en blick med sin bror. De var tvugna att fixa det själva. Han log och smekte hennes hår.
"Självklart kan vi dansa. Jag menade att det var ett år sedan mamma och pappa hade balen. Förra året var vi inte ens med." Sa han mjukt.

"Ditt knä. Jag tror det är kallt på bänken." Hon stod och huttrade där hon stod och såg mot Aurora.
"Vad menade du?"

Rafael såg på Theodore, oroad. Läkarna verkade ju ha misslyckats totalt med hennes minnen. Eller var de från någon oerhört stark? Han satte sig och höll ut händerna så att Rhiannon kunde sätta sig. " Kom." Log han.

Aurora såg mot Rhiannon och skrattade. "Det börjar ljusna. Soluppgången är snart." Sa hon leendes, hade hon varit så otydlig? "Ska du ha frack?" Frågade hon nyfiket.

Hon tvekade en stund innan hon försiktigt satte sig, lutade sig tillbaka och såg mot den nu illröda morhonhimmlen.
"Den är underbar." Viskade hon och kunde nu se mer färger sprida sig.

Theodore nickade och smekte henne över håret.
"Frack ska man alltid ha. Men du då? Ska du gå i pyjamas?" Han retades och log.

Rafael tittade upp och la det på minnet men ändrade snart blicken till henne och log. Det var underbart att se henne uppleva den.

"Långklänning antar jag." Sa hon fnissande för att sedan tystna och fokusera på miraklet som spelades upp ovanför dem.

När solen hade gått upp så rörde de sig mot huset igen.
"Så jag tror ni är lite trötta. Sov en halvtimme så ni får upp värmen igen. Sedan kan vi se vad vi gör." Theodore bar på Aurora och log.
"För att du gäspar hela tiden..."

Aurora kurade ihop sig i hans famn och försökte att hålla ögonen öppna men det var omöjligt. De föll hela tiden ihop.

Rafael ledde Rhiannon mot huset. " Nu är det bra tid att vila." Log han och fortsatte att gå. I hennes takt.