Alkohol.

Måttligt är ju såklart olika för alla. Men det lär man ju sig att veta om sig själv. Man märker ju när man börjar bli full.

^ Fast alla gör ju tyvärr inte det...

Nej det är klart. Men nu menade jag mest mig själv. Det är ju upp till var och en veta hur mycket man tål

Absolut! Jag tycker bara om att ifrågasätta saker! Är mest nyfiken på hur andra ser på saker och resonerar :-)

Själv har jag aldrig druckit alkohol och tänker inte heller dricka det i framtiden.

Ser inga fördelar med alkohol egentligen. Folk blir bara konstiga och beter sig så korkade när dem är fulla. Sen är det inte direkt fräsch för man luktar hemskt illa :c
Sen ser jag inte så bra lösnsing att förbjuda det för då kommer alla dricka i smygg och dem som säljer det kommer tjänna sjukt mycket. Så det hjälper inte så mycket.

Känns typ som att jag är den enda av alla de jag känner som aldrig varit full. Jag har druckit alkohol, det har jag, men jag har liksom inte ens druckit ett halvt glas. Jag tycker föresten att öl, vin och allt det där är skit äckligt, jag håller mig hellre till läsk.

Många dricker ju alkohol bara för att kunna bli mer flummig och kunna ha kul - men haha, säger bara en sak.. jag har såå mycket roligare när jag är den enda som inte är full på en fest. Det är ganska kul att se dom andra göra bort sig totalt, haha.. dessutom är jag en sån som kan ha väldigt kul utan att behöva dricka massa alkohol.

Sen tror jag även att jag är ganska känslig för alkohol då jag kände av alkoholen litegrann då jag drack mindre än ett halvt glas liksom..

Skrev ett blogginlägg om alkohol idag, skulle gärna höra lite åsikter om det. Kopierar in det här, för jag antar att de flesta är för lata för att gå in på min blogg

-----

Om någon ens kommer att läsa det här, vilket jag tvivlar, så ska personen i fråga förstå att det jag skriver är baserat på mina åsikter. Jag kanske kommer att skriva att det "är" på ett visst vis, men det jag menar i så fall, om jag inte har säkra fakta, är att det är så jag uppfattar något.

Idag på svenskan pratade vi om retorik, vilket ledde till en diskussion om värdeladdade ord. Vi pratade om ganska tråkiga ord egentligen; berömd/beryktad, utpekad/utsedd, utåtriktad, mat och flera som jag inte ens kommer ihåg efteråt. När vi väl satt inne i klassrummet och pratade kändes det roligt och intressant att veta hur andra människor tänker, men så fort jag kom ut till skåpen började de riktiga tankarna surra. Snack om vem som skulle fixa, hur mycket någon var skyldig någon annan, när alla skulle komma och liknande. Självklart handlade det som helgens fest, det var ingenting jag behövde ha en inbjudan för att fatta. Då slog det mig hur negativ klang ordet "sprit" har, åtminstone i mina öron. Jag kan verkligen inte förstå hur någon kan tänka positivt om det ordet, eller själva spriten i sig. Alkohol har inte samma klang, men i min värd har det fortfarande i princip samma negativa mening. Det är något människor dricker, i bästa fall för att de tycker det är gott, i många fall för att passa in och i värsta fall överkonsumerar. Visst, om någon tycker att cider/öl/vin är godare än drycker utan alkohol så kan jag förstå att man väljer det istället, men alla andra anledningar jag har sett är bara... dumma. Om man dricker bara för att andra dricker, då står man inte upp för sig själv. Man är inte tillräckligt säker på sig själv för att våga säga nej eller vara social utan alkohol i blodet. Det man borde göra om man ofta hamnar i sånna situationer är att jobba på självkänslan, annars fastnar man lätt i samma beteende. Och om man dricker för att man är beroende så är det klart att det är svårt att sluta, vilket antagligen är hur jobbigt som helst, men varför började man dricka från början? Jag tror inte att många som dricker endast för smakens skull blir alkoholister, det måste vara människor som använder alkoholen till att må bra eller fylla ett syfte, annars skulle det gå att sluta.

Så, varför ogillar jag sprit och alkohol? Well, det finns inga riktigt bra anledningar till att dricka det. Dessutom skadar det kroppen, kostar mycket, är onyttigt och är man under 18 år är det till och med olagligt. Det borde vara tillräckligt med argument för att avstå.

Som jag sa innan vill jag återigen poängtera att det inte är fel att dricka om man tycker det är gott, det är när man låter andra eller ett beroende ta besluten som det är fel.

Sen skulle jag kunna fortsätta att diskutera festande och ungdomsfylla jättelänge, nu när jag är på humör, men jag vet inte om någon skulle orka läsa det. En sista grej i alla fall; trots att jag inte stödjer att människor dricker alkohol är de inte dumma i huvudet för det. Jag har vänner som dricker och det stör inte mig så mycket, så länge de inte tvingar mig att dricka. Jag har dock alrig sagt att bara för att jag inte dricker alkohol så kan jag inte gå på fest, bara så ni vet liksom.

Bara en fråga nu, för jag känner mig lost. Jag känner verkligen inte för att någonsin börja dricka alkohol. Jag har aldrig velat och skulle inte tro att det kommer förändras, men folk börjar redan nu säga att jag inte kommer dricka när vi blir äldre. Att jag är en sådan jävla mes som inte vågar någonting. Det sårar och jag vet att ingen, inte ens mina föräldrar, kommer stötta mig till att göra som jag vill. För även dem tycker jag är fjantig, överkänslig, mot alkohol. Men gör jag rätt när jag känner såhär? Är det fel att jag inte vill?

Har aldrig varit full i hela mitt liv. Inte varit på systemet eller krogen fast jag får. Gillar det helt enkelt inte, gillar heller inta att festa. Sen kan jag ta mig en cider, för det 'är den ända alkoholdrycken jag tycker om. Men kan lika gärna ta en cola eller liknande.

själv har jag aldrig druckit alkohol, inte för att jag verkligen vägrar utan för att jag aldrig varit i en situation då alkohol är vanligt om man säger så. fattar inte heller grejen med att bli full och inte komma ihåg vad man gjorde och må skit dagen efter. tycker helt enkelt att det inte är så smart att dricka mycket. men om man dricker lite är det väl okej.