james potters första år(sv) på hogwarts

sorry för att kapitlet blev så kort och dålig men hinner inte mer just nu och fick lite dåligt samvete för att jag inte lagt ut tidigare...
----------------------------------------------------------

Kap 6 överaskning
- En Potter. Hm… du är modig och skulle utan att tveka riskera ditt eget liv för dina vänner skull, vilket i vanliga fall skulle placera dej i gryffindor. Men du är också ambitiös, kvicktänkt och listig, vilket borde placera dej i Slytherin. Men du har även kännetecknarna för dom andra två elevhemmen Huffelpuff och Ravenclaw. Jag började känna mej VÄLDIGT nervös. Det verkar som om mångsidighet är ett släktdrag, jag hade mycket svårt att placera både din far och farfar. Men jag tror du ändå skulle passa bäst i…
(direkt fort.)
- sl… längre han de inte förens ett skrik hördes och hatten träffades av något som gjorde att den åkte av. Så fort hatten hade åkt av kunde jag se igen, men jag önskade nästan att jag inte kunde det. Mitt i stora salen stod en jättespindel. Jag kände igen den, eftersom det var Hagrids jättespindel Aragon (han fick en ny när aragog hade dött). Den gick rak emot mej och verkade inte märka att mer än hälften av skolan kastade besvärelser på den. Jag ställde mig upp och försökte backa, men gick in i pallen och ramlade baklänges. Jag kände att något låg under mej och försökte dra fram det. Det var sorteringshatten. Jag kom ihåg en historia pappa hade berättat att om man var en sann gryffindorare så skulle man kunna dra ut ett svärd ur hatten om man var i stor nöd. Vilket jag definitivt tyckte jag var nu. Jag tog tag i hattbrättena blundade samtidigt som jag intensivt hoppades att svärdet skulle dyka up(vet inte om det funkar så men det är ju magi så…). Jag kände att hatten plötsligt blev tyngre. Jag öppnade ögonen och stack ner och drog upp ett svärd.

Sco
Jag såg på James som gick fram och satte på pallen. Man såg att han var nervös, men jag kunde slå vad om att det inte vari närheten av vad jag kände. Jag var så nervös att det kändes dom om jag skulle svimma. Jag ägnade all min koncentration till att inte börja darra, och märkte därför inte att jättespindeln kom in förens skriken började. Jag kollade upp i tid för att se att spindeln hade gåt förbi mej och nu var på väg mot james som satt på golvet, bakom den omkullvälta pallen med sorteringshatten i händerna och blundade. Om jag inte hade varit så rädd för spindlar och om inte en stor jäkla spindel var på väg för att äta up min ända vän så skulle jag antagligen börjat skratta. Helt plötsligt ställde sig James upp samtidigt som han tog up en glittrande svärd ur hatten. Spindeln som nu bara var några meter från honom stelnade plötslig till.

James
Spindeln som nu bara var lite mer än tre meter bort ryckte till. Jag tog två steg framåt och höjde svärdet för att hugga, men hejdade mig när jag hörde en tunn ondskeful röst viska
- du dåraktiga unge. Min herre har fångat hagrid och skickade mej för att göra slut på dej! Spindelkroppen började skaka och en lång orm kom fram ur des mun. Förskräckt insåg jag att rösten hade talat praselspråk(stavning?). Ormen höjde sitt huvud och väste innan han snabbt sänkte det igen och bet mig i överarmen. Det brände som eld där han hade bitit och elden spred sig snabbt genom kroppen. Jag höjde svärdet och hög ormen, om och om igen. När den än en gång sänkte huvudet för att bita mej hög jag av den huvudet. Den stora kroppen ramlade ihop och jag viskade så att ingen annan skulle kunna höra
- ja det lyckades du ju VERKLIGEN bra med. Jag ryckte till av förvåning. Orden som kom ut var inga ord utan ett lågt vässande. Jag vinglade till på stället och allt blev svart.

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Tackar tackar!

bra

meeeeeeeeeeeeer

meeeeeeeer

ny läsare här...

du skriver jättebra.

Kommer det mer på den här FFen?

förlåt, förlåt förlåt att jag inte har laggt upp mer på typ en och én halv vecka, men har precis börjat skolan så¨har typ inte orkat!! förlåt förlåt förlåt!! ska skriva mer ikväll så lägger utt i kvälkl eller i morrn

okidoki men skynda dig (men känn ingen press)
du är förlåten
meeeeeeeeeeeer