Fablehaven(öppet)

Lo
Lo insåg för sent sitt misstag. Hen hade uppenbarligen retat upp dvärgen. Med tanke på vad Stan hade sagt skulle detta bli ett långt och farligt uppdrag, då det krävdes att alla litade på varandra. Ett dåligt första intryck var ingen bra idé. Lo tvingade sig att le åt varelserna som stod framför denne.
"Vilket märkligt sällskap som gamle Stan har fört ihop!" Lo granskade alla. "En dvärg, en trädnymf, en människa, en drake och.. åh!" Lo flämtade till av förvåning. "Den vackraste älva som man kan föreställa sig!" Smicker var ett uråldrigt knep som alltid funkade på älvor. "Vilken ära" Lo bugade sig lätt inför den nätta gestalten vars hud hade tagit en rosa nyans.

Lola
Lola kunde se hur Leah rodnade. Lo var vass och smart, Jon vet hur man handskas med älvor. Hon har faktiskt fått min respekt tänkte Lola.
" Jag är Lola iallafall," sa Lola
" Leah," sa Leah
" Erodd," sa Erodd
" Bell," sa Bell
"Hazel," sa Hazel uttråkat
" Trevligt och jag är Lo," sa jägartjejen.

Bell
Bell tittade på sällskapet. Det såg ut som ett bra sällskap tyckte hon. Det var en till tjej. Lo hette hon visst, hon verkade trevlig. Bell visste inte vad hon skulle göra så hon hostade lite på låtsas som man gör när det är stel tystnad.