Don't let this magic die [SV]

Woooooooo

Next kapitel kommer här!


Kapitel 5

De vandrade hela morgonen, sedan stannade de och åt lunch och fortsatte sedan att gå. De gick länge i flera timmar och alla förutom Katie klagade minst tio gånger på att de hade ont i fötterna. Tillslut fick Sarah nog, hon kunde inte längre stå ut med att inte veta vart de var påväg, och inte häller med att Katie var den som alltid gick först och bestämda vart de skulle.
- Vart ska vi egentligen Katie, sa hon irriterat, vet du ens vart vi ska själv?!
Katie vände sig om och tittade konstigt på Sarah, ingen hade någonsin sagt emot henne eller ifrågasatt henne förut.
- Ja, sa hon lugnt, jag vet vart vi ska, och för er som tvivlar på mig, så kan jag inte hindra er att inte göra det.
- Men vart ska vi då, sa Sarah, kan du inte bara ta och berätta det?!
- Ta det lugnt Sarah, sa Katie lika lugn och sansad som förut, vi ska till min mormors gamla hus, där finns det gott om sängar, gamla kläder, mat och gamla lärorika böcker. Jag tänkte att vi kanske kunde bo där medan vi försöker komma på vad vi ska göra.
- Okej, sa Sarah och de fortsatte att gå igen,
under tystnad den här gången.

De gick länge och kom till sist fram till ett bra ställe att slå upp tältet på.
- Om hur många dagar är vi framme cid din mormors hus Katie, frågade Alice
- Jag vet inte riktigt, sa Katie, om någon dag skulle jag tro.
- Hur länge har vi gått hittills, sa Alice
- Tre eller fyra dagar skulle jag tro att det är, svarade Katie.
- Okej, sa Alice och log mot henne, godnatt Katie.
- Godnatt Alice, svarade Katie och log hon också.

De kröp ner i sina sovsäckar som låg i vanlig ordning, lägst mot den högra sidan av tältduken låg Oscar, brevid honom låg Jack och brevid Jack låg Sarah, intill Sarah låg Alice och på Alices andra sida låg Katie. De sov alla djupt och drömde sina alldeles egna drömmar, som ingen kunde störa, förstöra eller på något sätt ändra på.

Jättebra kapitel! Cissy du skriver så levande, man kan verkligen se de gå där, det är så härligt att läsa dina fanfictions, som att läsa D7! Bra att de faktiskt har ett mål, jag hade nästan börjat tvivla Undrar on huset är tomt, elr om mormodern lever?

Tack!♥
Jag älskar verkligen dina långa kommentarer, de gör mig verkligen jätteglad!!

Och jag älskar dina långa kapitel, de gör mig jätteglad ♥

Tack vad snäll du är!!♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Jag vill ha mer NU!
Cissy, du skriver så bra, säg inte att du skriver dåligt.
Gör du det så...
♥

Tack♥

Det behövs inget "Tack". Det ÄR så som jag sa, och det är bara att acceptera att det är så.

♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥