Aily Alpha

Här är nästa kapitel! Hoppas ni tycker om det!

Kapitel 6. Ett brustet hjärta
När hon vaknar igen ligger hon fortfarande i sängen. Nej, i en säng inser hon när hon öppnar ögonen och ser sig omkring. Sängen är stor och draperade med gråa lakan. Rummet går i gråa och gröna färger och en av väggarna har en orm på sig. Var är hon någonstans? En dörr öppnas och in kommer Theodore. Han ler när han ser att Aily är vaken och kommer fram till henne.
”Hur mår du?” frågar han och sätter sig på sängkanten.
”Jag mår bra. Vart är vi?” frågar Aily.
”Malfoy Manor” säger Theodore. Aily sätter sig upp och ser förvånat på honom.
”Hur kom jag dit?” frågar hon.
”När du svimmade tog vi helt enkelt med dig hit” svarar Theodore och reser sig.
”Var ska du?” Theodore svarar att han ska hämta Draco och lämnar sedan rummet. Aily suckar och faller sedan tillbaka mot kuddarna.

Några minuter senare kommer brodern tillbaka med Draco i släptåg. Dom båda skyndar fram till sägnen och sjunker ner på varsin sida av sängen. Aily sätter sig upp och ler mot dom.
”Du ser mycket bättre ut” säger Draco tvekande. Aily ser på honom.
”Fortsätt” manar hon på.
”Men du ser fortfarande för jäklig ut” säger han och kan inte hålla tillbaka ett leende. Aily blänger på honom. Theodore har inte sagt något sen dom kom in och han verkar inte göra någon ansats till att säga något. Draco verkar inte bry sig men Aily har varit med om det förut. Han funderar på något. Aily suckar och ser på sin bror.
”Vad är det?” frågar hon.
”Vi åker i morgon och du befinner dig på Malfoy Manor. Hur hade du tänkt klara det?” frågar han.
”Jag borde ha tänkt på det” mumlar Draco och ser plötsligt orolig ut.
”Vad är det ni snackar om?” frågar Aily. När ingen av dom båda svarar ställer hon frågan igen.
”Det finns folk här som inte riktigt är så förtjust i ynkar” börjar Draco.
”Sluta gå som katten runt het gröt och kom till saken” säger Aily som börjar bli otålig.
”Mörkrets herre använder det här stället som högkvarter” säger Theodore. Aily sitter tyst ett tag medan hon tar in det hennes bror sagt.
”Jag skulle alltså ha det bättre hemma” mumlar hon.
”Jag fattar inte att du fortfarande kallar det ‘hem’” säger Theodore och skakar sorgset på huvudet.
”Det var där jag växte upp. Och det var där du var” mumlar Aily utan att titta på honom. Theodore drar henne till sig och ger henne en kram. Aily slappnar av i hans famn och blundar.
”Mitt rum ligger i den östra flygen och det är inga som kommer dit. Det finns ett sovrum ett bit bort där du kan sova” säger Draco. Aily nickar och sätter sig upp.
”Vänta lite, vems rum är det här egentligen?” frågar hon och ser på dom båda.
”Mitt” säger Draco som om det var det självklaraste som fanns.
”Det var den närmaste säng som fanns” säger Theodore. Aily nickar men ser beslutsamt ner i täcket. Hon börjar resa sig samtidigt som hennes mage ger ifrån henne ett knorrande ljud.
”Hur blev det med den där maten då?” frågar hon.

Dom två killarna hjälper henne ner till köket. Det visar sig att det är bara dom tre och några husalfer i huset eftersom föräldrarna är ute på några ärenden. Draco befaller alferna att laga till något åt Aily och sedan sjunker dom alla tre ner till bordet. Husalferna kommer fram med en skål tomatsoppa till Aily. Hon ler svagt mot dom och börjar äta.
”Tomatsoppa?” frågar Draco tvekande.
”Dom vet vad dom gör. Om jag äter något rejält nu kommer jag antagligen att spy” säger Aily. Draco, som tänkt säga något mer, stänger munnen. Theodore reser sig.
”Jag tänkte gå och packa” säger han och skyndar ut ur köket. Aily ser förvånat efter honom.
”Vad tog det åt honom?” frågar Draco som ser lika förvånad ut som Aily känner sig. Han reser sig och går efter brodern men kommer snabbt tillbaka.
”Jag har en känsla av att du behöver mer hjälp än vad han gör” säger han och sjunker ner bredvid Aily. Hans lår snuddar vid hennes och hon rycker till.
”Draco, jag...” börjar hon men tystnar när hon möter hans blick. Han lutar sig mot henne och låter sina läppar snudda vid hennes.
”Draco, har du sätt...” Theodore tystnar när han får syn på dom båda. Aily reser sig snabbt och skyndar mot dörren. Men väl utanför stannar hon.
”Du kommer alltid vid fel tillfälle” hör hon Draco muttra.
”Vad håller du på med. Hon är 14, Draco!” Theodore är rasande och Aily sjunker ihop mot väggen.
”Jag vet! Det kommer inte hända igen! Jag lovar!” svarar Draco. Hon hör Theodore sucka av frustration.
”Hur kan du veta det?” frågar han.
”För att jag inte känner något för henne! Jag skulle aldrig röra henne” säger Draco. Det tar ett tag innan Dracos ord går in men när dom väl gör det skyndar hon upp på fötter och försvinner bort genom korridoren med gråten i halsen.

När hon väl stannar är hon utomhus. Trädgården runt huset är enorm. Överallt växer det blommor, buskar och träd. En damm ligger en bit bort där det växer näckrosor i alla möjliga färger. Runt hela bygden växer det en stor grön häck. Här skulle man nästa kunna gå vilse och det skulle vara omöjligt att hitta någon. Tårarna rinner nu ner för kinderna på Aily och hon går bort till dammen. Hon sjunker ner bredvid den och stoppar ner handen i den. Vattnet är kallt och hon drar genast tillbaka den. Så reser hon sig och börjar vandra bort mot andra sidan gården, fortfarande med tårarna rinnande ner för kinderna. Aily sätter sig med ryggen mot en stor ek och blundar. Tillsist slutar tårarna rinna men då sitter hon kvar och bara lyssnar på tystnaden. En syftning genomfar ibland hennes bräckliga kropp men det är det enda som hörs. Hur kunde hon vara så dum? Det var tre år sen dom träffades sist, varför skulle han fortfarande vara förälskad i henne? Han har antagligen någon annan tjej någonstans. Men varför kysste han henne då? Och varför ska Theodore alltid dyka upp vid fel tillfälle?

NAAAAAAW....

Dumma lilla Theo...
Och dumma lilla Draco..
Ytterst smart att ta med en ynk till mörkrets herre. Ja.

Jättebra kapitel!

Awesome kapitel!

AWESOME!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Grymt!
Jag gillar att hon är fast på Malfoy Mannor! Jag känner att det kommer bli intressant

Jag vet att det har tagit ett tag men jag har verkligen inte haft någon som helst inspiration. Men om det fortfarande är någon som vill läsa så är nästa kapitel här!

Kapitel 7. Mity och ett arbete

Aily sitter kvar vid trädet i vad som känns som timmar, men det kan max vara en och en halv. Då hör hon någon ropa hennes namn en bit bort. Hon svarar inte utan kryper ihop i trädets skugga.
”Aily! Var är du!?” ropar någon igen. Draco. Aily trodde att hon lugnat sig men när hon hör hans röst börjar tårarna rinna igen. Han ropar hennes namn igen och så blir det tyst men hon hör inget som kan tyda på att han gått så hon ligger kvar i samma ställning och försöker dölja snyftningarna genom att sätta en hand över mun och näsa.
”Där är du ju!” Draco kommer gående och sjunker ner på knä bredvid henne. Aily sätter sig upp och blänger på honom.
”Vad vill du?” frågar hon.
”Vi har letat efter dig i en timme. Jag trodde att det hade hänt dig något” svarar han. Aily reser sig och blänger på honom.
”Det har hänt något. Du hände!” fräser hon och sätter fart mot herrgården. Tårarna rinner ner för kinderna på henne och hon torkar bort dom med ilskna rörelser.
”Aily, vänta!” ropar Draco och skyndar efter henne. Han är mycket snabbare än henne och kommer snart ikapp. Då drar han henne till sig i en kram. Aily skjuter honom ifrån sig.
”Vad har jag gjort?” frågar Draco och ser förvånat på henne.
”Tyckte du synd om mig? Var det därför du kysste mig i köket?” frågar hon ilsket. Draco ryggar undan från hennes plötsliga ilska. Då går ett ljus upp för honom.
”Du hörde mig” mumlar han och vänder bort blicken.
”Menade du det?” Aily har inners inne hoppats att han inte gjort det men allt det hoppet försvinner när han nickar.
”Ja” mumlar han och vänder sig bort från henne. Hon ger honom en örfil och skyndar sedan mot Malfoy Manor.

Hon har satt sig i ett avlägset hörn av byggnaden. Där sitter Aily nu med ansiktet begravt i händerna och med tårar rinnande ner för kinderna.
”Miss?” frågar någon och Aily rycker till. Hon ser sig omkring och får syn på en husalf som står en bit bort.
”Hej” mumlar Aily och torkar kinderna. Husalfen trollar fram en spetsnäsduk ut ur tomma intet som denne räcker till Aily. Hon torkar bort tårarna som fortfarande rinner.
”Tack. Vad heter du?” frågar Aily och ler mot den lilla varelsen.
”Mity” mumlar denne blygt.
”Hej Mity, ville du något eller tänkte du bara försöka göra mig gladare?” frågar Aily och ler än en gång mot henne.
”Både och. Unge herr Malfoy skickade mig för att leta rätt på miss. Unge Theodore och han är väldigt oroliga” säger Mity.
”Vet du vad, kalla mig bara Aily. ‘Miss’ låter så formellt, inte sant?” frågar Aily och reser sig. Hon räcker henne näsduken men Mity skakar på huvudet.
”Behåll den” säger husalfen. Aily ser förvånat på den lilla varelsen men ler sedan och drar tillbaka handen.
”Men vad ska jag säga till herr Malfoy och herr Nott?” frågar Mity och ser plötsligt orolig ut.
”Säg att du inte hittade mig” svarar Aily efter en stunds tvekan. Hon bryr sig inte om vad Draco tycker eller känner men hon vill egentligen inte göra Theodore mer orolig än vad han antagligen är.
”Vem är du?” Aily hoppar till och vänder sig om. En blond kvinna med långt hår kommer gående med ett misstänksamt uttryck i ansiktet. Bakom henne kommer en lång man med samma blonda hår och gråa ögon som Draco. Aily far upp på fötter.
”Detta är Aily, frun, det är hon som ska hjälpa till i köket” säger plötsligt Mity. Makarna Malfoy vänder sig mot Mity.
”Och vad gör hon då här och inte i köket?” frågar mannen.
”Jag gick vilse, mister” säger Aily. Mannen synar henne.
”Du var då en mager stackare. Mity, visa henne till ett av dom små sovrummen och gör henne lite mer respektabel. Sedan sätter du henne i arbete” säger mannen och stegrar sedan iväg. Men kvinnan stannar kvar. Hon vänder sig mot Aily med handen utsträckt.
”Du får ursäkta Lucius, han har haft en jobbig dag och verkar tydligen inte komma ihåg hur man uppför sig. Mitt namn är förresten Narcissa” säger hon. Aily tar handen och skakar den.
”Men varför ser du så sorgsen ut?” frågar Narcissa. Då hörs springande steg och Draco och Theodore dyker upp.
”Där är ni ju. Draco, gör mig en tjänst och visa flickan här till ett rum” säger Narcissa och vänder sig sedan mot Mity.
”Laga till en måltid åt Aily” säger hon och så är hon borta. Draco och Theodore vänder sig mot Aily.
”Vad har du nu ställt till med?” frågar Theodore.
”Mity räddade nog just mitt liv” muttrar Aily och ler mot husalfen. Husalfen ler och försvinner sedan hon också.
”Nå?” manar Draco på.
”Jag ska tydligen hjälpa till i köket” säger Aily och rycker på axlarna. Dom börjar gå genom korridoren medan Aily berättat vad som hänt.
”Nu slipper jag iallafall gömma mig mer än nödvändigt” avslutar Aily.
”Men om dom får reda på att du är en ynk då?” frågar Theodore tvekande. Det blir Draco som svarar.
”Vi skulle beställa en mugglare så det behöver dom inte veta.” Syskonen Nott ser förvånat på honom.
”Varför skulle ni det?” frågar Aily misstänksamt.
”Mindre riskabelt då” svarar han och rycker på axlarna. När Theodore frågar vad han menar med det så svarar Draco bara att han inte vet så mycket om det. Så dom fortsätter bara korridorerna fram och så visar Draco Aily ett stort sovrum.
”Skulle jag inte vara i ett litet sovrum?” frågar Aily skeptiskt.
”Du kan få städskrubben om du vill” säger Draco. Aily blänger på honom och han ler mot henne. Aily måste påminna sig själv om att han inte tycker om henne och vänder sig beslutsamt bort.
”Säg till om det är något du behöver och om inte så säger jag hej då nu. Jag kommer antagligen inte hinna göra det i morgon” säger Draco.
”Hej då” mumlar Aily och vänder sig om för att se på honom. Det var ett stort misstag. Han står och ser på henne med en sådan blick att hon blir tvungen att titta ner i golvet för att inte börja gråta. Han vill ju inte ha henne, men varför ser han då på henne sådär? Draco lämnar rummet och Aily vågar slutligen titta upp.
”Vad är det med dig egentligen?” frågar Theodore. Aily skakar på huvudet mot honom.
”Jag är nog bara lite skärrad” muttrar hon. Theodore nickar och lämnar rummet med löftet att han ska komma tillbaka innan han åker. Aily sjunker ner på sängen och somnar av pur utmattning.
__________________________________________________________
Sådär! Så, vad tror ni ska hända i nästa kapitel? Kommer hon bli påkommen? Eller ska hon rymma? Nå?

Draily♥

Så spännande nu alltså!
Och du skriver så bra!!!

Hon skulle kunna hoppa på Hogwarts-expressen!

superduperbra!!
^^ja, vilken bra ide´ du hade HP_Maja!

Skitbra kapitel!
Jaa, jag håller med Maja!

Tack så mycket hörni!
Jag gillar iden men skulle behöva fler