Fellrendións julkalender 2013 (inspirerad av en i ravenclaws sällskapsrum)

Den 7:e december

Efter en stund nådde Cat fram vid lägret.

Där hade repen på träden som vännerna varit fastbundna i, skurits upp och hon kunde se ett troll som bar Blånisse och Lisa. Och ett annat som bar Loli. Sedan satte han ner dem alla i en stor gryta. (Eller… det kan ju också varit nissarna som var väldigt små, men grytan var i alla fall stor för dem).
Sedan tände han eld på veden under. De skulle snart kokas och bli nissesoppa.

Cat skyndade sig framåt och smög runt tältet för att komma närmare.

”Jag ska bara hämta vatten, det finns ett vattendrag med fruset vatten en bit bort”, sa en av de gröna nissarna. Sedan gick han iväg. ”VAKTA BYTESDJUREN NU”! Sa han med en hög röst. Den andra såg väldigt trött ut.
Det var ganska själklart att nissen skulle somna så småningom. De gröna nissarna var egentligen inte så smarta. Cat som tänkte detta, hade såklart rätt. Nissen somnade snart på stocken där han satt. Han snarkade högt.
Då tog Cat chansen och smög fram till grytan. Hon skyndade sig att ta en kniv från den sovande nissen och skar upp repen som band fast de alla tre. Medan de klättrade upp så vältes grytan och allt innehåll föll ut.
”Tack Cat”! Sa Blånisse och Lisa lättat när de kom ut ur grytan. ”Tack”, sa Loli också.
Cat visste inte vem Loli var eller hur hon hamnat där bland dem, men en förklaring fick väntas till senare. De tog först av allt stoftet innan de smög ut i skogen.
Då presenterade Loli och Cat sig för varandra. Loli berättade också om hur hon hamnat där. Hon hade vaknat i huset efter att vilat efter att städat, av att nissarna bröt sig in för att hitta mat. Som hon snart skulle varit på väg att bli.

Sedan fick Loli och Blånisse vänta vid släden och vakta stoftet, medan Cat gick för att leta efter Fnissan. De var oroliga för vad som skulle hänt med henne. Sist de såg henne hade hon blivit jagad i skogen.

Cat och Lisa gick i skogen. Först och främst började de tänka på att Fnissan snart borde varit tillbaka vid de gröna nissarnas läger för att hon hade nog blivit fångad. De fick skynda sig för att då inte de som var i grytan för en stund sen blev soppa så skulle nog Fnissan bli deras ersättning.

När de kom tillbaka till lägret var det precis som de trodde. Fnissan var fastbunden vid ett träd och de gröna nissarna bråkade och höll på att fylla grytan igen. Det blev lättare nu för att det hade börjat bli mörkt och då trädet var en bit från elden kunde de lätt smyga fram i mörkret till repen och skära loss dem.
Fnissan upptäckte snart deras närvaro när Lisa började skära i repen.
”Cat! Lisa”! Ropade Fnissan glatt. Det borde hon inte gjort! De gröna nissarna blev alldeles tysta och vände blicken mot dem. Sedan sprang de mot deras håll.
”Spring”! Sa Cat högt och de alla tre sprang in i skogen.

När dem kom ut på fältet så skrek de högt åt Blånisse och Loli att hälla stoftet över renarna. Blånisse som satt fram, skruvade loss locket och slängde upp en handfull stoft upp i luften ovanför renarna och lät de regna ner på renarna.
Cat, Fnissan och Lisa skyndade sig över fältet med de gröna nissarna tätt bakom sig.
Loli satte sig fram alldeles tätt bredvid Blånisse för att det inte skulle bli lika trångt.

Cat lyckades snart sätta sig i släden och kort därefter också Lisa. Fnissan gick det svårare för. Hjärtat dunkade och hon var rädd för att inte hinna komma ombord. Snart skulle renarna börja springa iväg och hon hade fortfarande en bit att springa.
När hon precis skulle komma ombord tog en grön nisse tag i hennes ben. Den var mycket stark!
Lisa tog tag i hennes hand och lyckades sedan dra upp henne halvt på släden. Förutom benet då som hängde utanför. Den gröna nissen höll fortfarande fast i benet.

Renarna började sedan ta sats. Man hörde högt hur den gröna nissen slogs mot marken. Men släden började lyfta från marken gav han upp och släppte.
De var alla nu lättade, och Fnissan skrattade.
Släden flög snart upp mot molnen medan månen lyste vackert. Fnissan kunde då sätta sig ordentligt bredvid Lisa. (Även om det då blev lite trångt).

JÄTTE BRA KAPITEL! ♥♥♥♥♥

Nuuu har jag läst ikapp (har tittat på BtBdvdn och inte hunnit logga in på mugglis i förrgår eller förrförrgår...) och det var jättebra! :3

SÅ BRA!!!

Amazing bra! xD Skrivskrivskrivskrivskriv!

Kort jag vet! Men ja... jag orkade inte skriva mer.

(Ang maten: Förresten, det var inte många som var inne när jag skrev det så jag visste inte om jag skulle skriva att någon var vegetarian eller inte utan chansade utöver vad jag tror att medlemmarna är på riktigt.)

____

Den 8:e december

Renarna lyckades hålla sig vakna hela natten medan alla nissarna sov. Sedan mot morgonen vaknade Lisa först. Hon flämtade till, så vackert det var. De var på väg att landa i Venedig, i Italien. Det var ingen snö i Venedig, utan det var faktiskt ganska varmt här.

De landade släden på ett hustak. Cat och Blånisse fick vakta släden medan resten gick för att hämta mat. Deras mat hade redan tagit slut, och man kunde inte heller leva på kakor i flera dagar som enda maten.

”Åh, vad det är fint här”, upprepade Lisa och gick nerför trappan från hustaket som ledde ner på marken. ”Det är verkligen jättefint”! Svarade Fnissan. Sen gick de över en bro där en gondol väntade på dem.
”Can we travel with this boat to the nearest place where you can eat is”? Frågade Lisa på engelska. Gondoljären nickade. De fick åka med honom en bit och sedan klev de av.
De betalade för båtturen och gick sedan in på en pizzeria.

Där beställde de två margarita pizzor till Blånisse och Lisa som var vegetarianer.
Loli och Cat fick Vesuviu. Fnissan ville ha en svamppizza. Precis när de gick tillbaka till gondolen för att åka tillbaka och resa vidare, kunde Lisa se något konstigt på himlen.
Det var svarta vargar som flög med en ljusgrön släde som flög precis förbi hustaket.

”Den gröna tomten måste vara där”! Sa Lisa. ”Vi måste skynda oss tillbaka till vår släde så att vi kan följa efter dem! Jag tror jag kunde se en röd luva sticka ut ur en stor brun säck i baksätet”, sa Fnissan. ”Skynda er”! Sa Loli som var först med att kliva i båten.
De satte sig ner i gondolen och gondoljären rodde jättefort iväg.

Redan vid avstigningsplatsen stod de andra två och väntade på dem.
”Såg ni den gröna tomtens släde”? Frågade Blånisse.
”Ja! Vi måste skynda oss ikapp dem innan vi tappar bort dem”! Sa Lisa. ”Desto fortare vi hittar dem, desto bättre”, sa hon.

De sprang uppför alla trappor och satte sig i släden.
Sedan flög de med full hastighet rakt emot de gröna nissarna.

Bra! Även om Fnissan inte riktig är som jag tänkte mig henne.

Superbra! (^w^)

SUPER♥

Jag vet att hon inte ska vara så allvarlig men det är ju svårt ibland när det är allvarliga situationer.