The hunger games 1D, HP ff

Grymt bra När kommer nästa?

hmmm vad sägs om nu? Men Sandy Gromford och några andra har nog inte läst kapitel 5, men de får läsa två!

KAPITEL 6

Mördarflickan. Då är hon farligare än hon verkar. Jag tittar på Glimmer och hon möter min blick.
- Okej, säger jag. Jag ska vara försiktig.
- Bra, säger Glimmer och kramar mig. Jag gillar dig och vill inte att du ska dö för tidigt.
När hon går äter vi och sätter på tvn. Inget bra. Så jag går upp på mitt rum och går och lägger mig. Jag blir rastlös, så jag sätter på tvn för att kolla om de är något bra. Det enda är reprisen från det tjugonde hungerspelet. När distrikt 2 vann. Alla deltagarna står på plattorna.
59,58,57.
Mina ögon fladdrar.
56,55,54,53,52,51,50
Jag kollar bort en liten stund men nedräkningen är inte klar. De visar nog bara de bästa delarna från spelet, för det tjugonde var väldigt långt.
10,9,8,7,6,5
Snart börjar det!
4,3,2,1!
Alla springer mot ymnighetshornet. En pojke från ett sticker en flicka i magen. Allt är stimmigt och många dör. 14 döda, tio kvar. Jag ser inte allt för när mina ögon stängs får jag inte upp dem igen.

- Ginny Weasley!
- Kom igen nu Ginny! Ropar Louis.
- Ginny! Kom!
Jag går in till spelledarna och hälsar.
- Ms Weasley, säger en man med grönt hår och krokig näsa.
- Välkommen, säger en kvinna med rosa hår.
- Tack, säger jag.
- Visa vad du kan.
Jag går mot bågskyttet och tar en båge och ett pilkoger. Jag tar en pil och spänner bågen. Jag höjer den och siktar. Jag väntar en stund och släpper strängen. Jag hör jubel och förstår att jag träffade hjärtat. Jag tar en ny pil, spänner bågen, höjer och siktar. Jag tittar på dockan en stund och sen släpper. Hjärtat. De har nog fått nog av bågskytte nu så jag gar och kastar knivar. Alla träffar hjärtat. Jag knyter knopar, kamuflerar, klättrar, andvänder svärd, gör upp eld och kastar spjut. Sen får jag gå.

- Gick det bra för alla? Frågar Haymitch.
Ingen hinner svara för poängsättningen börjar.
- Distrikt 2, Zayn, med... 10 poäng.
- Zayn!
- Distrikt 2, Louis, med... 10 poäng.
När alla förutom jag fått poäng ökar spänningen.
- Distrikt 2, Ginny, med... 11 poäng.


Detta blev inte heller så långt, för jag hinner inte mer nu Men skriver mer snart!

^^Bra som vanligt

Åh jag längtar tills de släpps in på arenan

KAPITEL 7

Allt snurrar runt i huvudet. Jag? En elva? Hur?
- Ginny? Frågar Hermione. Ginny? Ginny? Hur mår du?
- Eh bra jag bara..., börjar jag . Jag blev lite yr.
- Åh.
- Jag förstår att du blev chockad, säger Cinna.
Harry tar min hand och vi går upp på hans rum. Klockan är inte mer än tio men jag är ändå så trött. Vi sätter på en film och ber om godis och ligger i sängen. Till slut somnar jag.

- Snurra runt, säger Cinna.
Jag lyder och snurrar ett varv. Min klänning är blå och räcker mig ner till knäna. Den har små diamanter vid midjan och neråt. Mitt hår är uppsatt i en hästsvans i luggen som ligger bakåt som är gkord till en fläta. Rästen av håret lockade Cinna. Jag snurrar runt några varv och jag ser hur klänningen fladdrar runt mina knän. Jag känner mig som en ängel.
- Så vacker du är, säger Cinna.
- Tack, säger jag och kramar honom.
- Det kommer att gå bra, säger Cinna lugnande. Det är ju bara en intervju.
- Det är inte så bara, säger jag.
- Nej men du släpps inte in på arenan förens i morgon, säger jag och någon drar med mig ner i ett stort rum där rästen av alla deltagarna står. Jag pratar med Clove när Harry kommer ner med sin Silvriga kostym och det lockiga håret ligger i pannan.
- Ställ upp er! Ropar en kvinna. Först Glimmer sen Clove och...
Där slutar jag lyssna tills hon ropar upp distrikt 2.
- Först Ginny sen...
Jag är först från distrikt 2. När det är min tur ropar Seasar på mig.
- Ni känner henne som glansflickan... Välkommen in... Ginny Weasley!
Jag går in och vinkar ut i publiken.
- Sätt dig, sätt dig, säger Seasar. Välkommen.
- Tack Seasar.
- Ginny är du redo? Frågar han.
- Ja, säger jag. Jag är redo.
- Vad tänker du göra vid blodbadet?
- Bara springa rakt in och ta så myket vapen det går, säger jag. Mitt mål är att döda femton stycken vid blodbadet. Minst.
- Jasså annan taktik här än vad jag förväntar mig från yttterdistrikten, säger Seasar och flinar ut i publiken. Har du någon att vinna för där hemma?
- Ja och nej, säger jag.
- Va? Frågar Seasar. Vadå " Ja och nej "?
- Jo, börjar jag och måste gråta. Men jag kan inte för då ser alla mig som svag. Jag måste döda mina vänner och min pojkvän för att kunna komma hem till min familj.
- Åh det var ju inte bra..., säger Seasar.
- Nej.
- Vem är din pojkvän om jag får fråga?
- Harry.
- Harry vem?
- Styles.
- Ja det där kallar jag otur..., säger Seasar. Men vi lämnar ämnet.
Tack Seasar! Du räddade mig där!
- Ja tack, säger jag.
- Kan du förklara den där elvan?
- Nej.
Publiken börjar skratta.
- Vadå nej?
- Jag kan inte. Jag förstår inte hur jag fick den. Jag kastade bara lite knivar och skjöt med pilbåge och lite sånt, och så fick jag en elva. Helt oförståligt.
Publiken skrattar ännu mer och jag flinar för mig själv.
- Har du något speciellt du vill säga innan vi slutar?
Jag kollar upp till Cinna och han ber mig att snurra runt. Jag gör som han säger och jag märker hur mun klänning fylls med vatten och det sprutar ur den. När vattnet försvnnit är klänningen gul.
- Ja det där kallar jag intresant! Jublar Seasar. Tack glansflickan!

Vet nt hur det blev glansflickan. Kom nt på nåt. Men jag hinner nt skriva jättelånga kapitel nuförtiden. Men aja. Hoppas det blir bra!
Dessutom kommer nog LunaLove♥ tycka om nästa kapitel

^^Det tror jag med Fast jag gillar ju alla kapitel

Haha!!!! Tack!

KAPITEL 8

Jag går sakta neråt. Mina ben är vingliga och jag har en stor klump i magen.
- Ginny, säger Cinna och kommer fram till mig. Du klarar detta. Du ska vinna.
- Ja, säger jag tveksamt.
- Vi kommer träffas igen. Ditt rör öppnas, du borde gå in.
- Hejdå Cinna, säger jag och kramar honom.
Jag går mot röret och glaset stängs efter mig. Jag sätter handen på det som om jag försöker röra vid Cinna en sista gång. Jag hissas upp och vinkar bort till Cinna. Hans läppar formas till en kort mening."Lycka till glansflicka" Jag hissas upp snabbare och åker upp i ljuset. Gud vad fantasifullt. En skog. Det känns som arenan är en skog varje år. Över hundra spelare står runt ymnighetshornet och ser över alla. En flicka från tre och en pojke från sju står bredvid mig. Jag ser ingen från mitt distrikt men Glimmer står inte så långt bort från mig. På andra sidan står Cato. Vi möter varandras blickar men ser bort snabbt igen. Jag ser en svart båge som ligger och väntar på mig. Tusen knivar ligger och glänser.
- Välkommna deltagare! Hörs Claudius Thempelsiths rös i högtalarna. Låt de sjutiofemte hungerspelen börja!
59,58,57,56,55,54,53.
Jag ser mot bågen jag ska springa efter. Den glänser tillsammans med pilkogret. Min hjärna fokuserar på bågen och knivarna. Jag ska döda alla jag kommer åt.
38,37,36,35,34,33,32,31,30.
Jag lyssnar noga efter gonggongen och ser spänt över hornet.
Bom!
En flicka från fyra kastade en hårsnodd på en pojke från nio så han sprängdes i luften. Ett drag av rök kommer mot mig och jag har svårt att hålla balansen men hittar den snabbt igen.
10,9,8,7,6.
Fokus!
5,4,3,2,1!.
Dong!
Jag springer mot hornet och slänger mig över bågen och pilkogret. Jag plockar åt mig knivar och står med fem dussin, om inte mer, och kastar. Jag dödar fem stycken och tar bågen. Jag spänner den och skjuter. Många fler döda.
- Ginny, säger Clove och kastar en kniv rakt i hjärtat på en flicka.
- Jag har ganska mycket.
- Bra.
- Tjejer!
Alla är samlade och alla dödar allteftersom. När de flesta sprungit in i skogen är det bara vi och de döda kropparna kvar. Det är mycket vapen kvar och vi slår läger vid hornet. Vi plockar åt oss så mycket vi kan och jag får med mig tjugo yxor, femton svärd och trettio spjut.
Pang! Pang! Pang! Pang! Pang! Pang! Pang!
Jag räknar kanonerna och får det till förtio döda. Sjuttio kvar ungefär. Det mörknar och vi går ut för att se vilka som dött.
De fallna:
Distrikt 3:
Jag får det till fem stycken.
Distrikt 4:
Tre stycken.
Distrikt 5:
Fyra stycken.
Distrikt 6:
Sex stycken.
Distrikt 7:
Åtta stycken.
Distrikt 9:
Alla nio.
Distrikt 10:
Tre stycken.
Distrikt 11:
En person.
Distrikt 12:
En person.
Förtio döda. Jag har dödat flera barn. Men den lilla tolvåriga flickan från elva lever. Hon kommer bli svår att döda, om hon överlevde nu. Vi fick tag på nio sovsäckar så alla får dela. Fast alla är ett par så det jämnar ut sig. Jag kryper ner bredvid Harry och borrar in ansiktet i hans hals. Jag känner den goda doften av hans hår. Jag ser en eld tändas sen slumrar jag till.
En eld!
- Vakna! Skriker jag så högt jag vågar och alla öppnar ögonen snabbt. Ser ni? Vi måste dit. Det är nog bara femtio meter härifrån.
Jag och Cato går och ser en flicka från tio sitta och värma sig.
- Är det skönt? Frågar Cato retsamt.
Hon skriker och jag hoppar ner på hennes mage.
- Är du redo att dö? Frågar jag henne och drar bort en lock från hennes panna.
- Snälla döda mig inte!
- Åh! Säger jag. Den lilla flickan vill springa hem. Men jo. Vi ska döda dig.
Hon har en skadad arm som blöder ner på mina byxor. Jag fördjupar såret och gör ett jack i hennes panna. Hon skriker och för att få tyst på henne sticker jag kniven i hennes tinning.

Jättebra som vanligt

När kommer nästa del?