Rollspel för alla

[Maybe. Sandy Gromford hinner jag eller är det fullt? ]

Det är inte fullt!! Välkommen in till rollspelet!!!!!

Räcker det inte nu,tycker inte om när det är för många nämligen

^ Ya know, ju fler desto större chans att ingen lämnas utanför. ._.

Namn: Juliana Parks
Smeknamn: Julie, June och Parks
Ålder: 17
Utseende:
Familj: Kate Parks (lillasyster, 12 år) och Luciel Parks (Pappa, 39 år)
Personlighet: Juliana har extremt svårt att tro på vad folk säger, hon måste SE det för att tro det. Även om du spelade upp en inspelning skulle hon inte tro förrän hon såg det. Juliana tycker dessutom att världen kan utvecklas utan hennes inblandning är är därför inte den som skulle gå IN i en fight, hon skulle gå därifrån och låta det ha sin gång. Hon har inga vänner och är därför en ganska ensam själ. Detta har gjort henne till en ensamvarg. Hennes känslor är något hon håller inne och blir sällan arg eller ledsen. Men när hon blir det försöker hon snabbt ta kontrollen igen.
Egenskaper: Hon är stark efter att ha tränat 5 år gymnastik och styrketräning för att ta sig på hög nivå. Alltid pushad av sin far till att göra det hon inte ville.
Orsak till rymning: Hon ville inte bli pushad längre och så ville hon hitta sin mamma.
Största dröm/önskan: Hitta sin mor.
Övrigt: Hon har en dagbok som hon aldrig släpper. Man vill inte bråka med henne om boken då det är något hon håller extremt kär då den gått i generationer från hennes mor. Det enda som hon har av hennes mor.

Ja, jag kan sätta stopp nu!

Fin mall!!

ska vi fortsätta nu?

Det kan vi göra^

Men skriver vi i "jag-form" eller?

jag vet inte men jag skriver alltid i "jag-form" så jag kommer nog göra det om ingen har något i mot det

Okej, då kör vi "jag-form"! Alla i rollspelet, tänk på "jag-formen"!

eftersom det kom några ny mallar och så så skriver jag up min början en gång till:

Jag var en idiot!!! Vad hade jag trot. För eller senare skulle jag blivit vräkt. Inget jobb ingen bostad och hade inte ens gått ut skolan snyggt jobbat Linnea. Men alldrig att jag skulle bäretta detta för mamma och pappa! Då skulle jag mista den gnutta frihet som jag haft (det var ju därför jag flyttade hemifrån). Jag hade bara 300 kr jag skulle inte klara mej länge på det. Vad skulle man göra. Syrran bode ju inte i London längre så jag kunde inte bäretta för henne. Jag sat mej ner. Jag var verkligen en idiot