Allt för popularitet

Jättebra!!!!!

SUPER

Excellent!!!!!! Love this ff!

Som alla andra sagt: Super.

Tack


Kapitel 4: Hogsmeade

Två månader hade nu gått och Erica hade lärt sig det mesta hon skulle lära sig. Fyra av sex ämnen som stod på tavlan var nu strukna. Erica hade köpt linser via postorder, hon hade lärt sig att sträcka på sig och gå snyggare. Dessutom var hennes läspningar snart borta. Det som nu stod kvar på tavlan var "snygga kläder" och "allmänt uppförande".

Festen var snart här nu. Om bara två veckor skulle alla sjätteklassare träffas och dansa, dricka honungsöl (och starkare saker) och ha en allmänt trevlig kväll. Erica hade nu blivit en del i gänget som Annie och Terence var i. Terence och Erica pratade med varandra varje dag, men Erica började inse att hon inte var något annat för Terence än hans vän. Hur skulle man göra för att bli något mer än vän med någon? Erica hade ingen aning. Något annat som var påväg var en Hogsmeadutflykt som skulle vara om bara ett par dagar och Annie hade lovat Erica att de skulle gå tillsammans och köpa festkläder åt Erica. Nu var det okej att folk såg dem tillsammans eftersom de båda var i samma gäng i skolan. Erica och Annie hade träffat varandra i klassrummet nästan varje dag och enligt Erica hade de blivit vänner.

Ett par dagar senare stod Erica inne i en affär med klädnader och funderade på vad hon skulle välja. Något som skulle passa till festen var det viktigaste. Annie plockade ut en klänning som var väldigt kort skuren i ett rött, böljande tyg. Hon lade den över armen.
"Den här ska jag ha", sade hon. "Nu ska vi hitta något åt dig." Det tog de ett par timmar och mycket skratt tillsammans åt alla fula klädnader innan de hittade en perfekt, svart klänning. Den skulle bli väldigt bra. Den hade passat Ericas längd och smalhet. Då Erica såg sig själv i spegeln tyckte hon nästan om sin egen spegelbild. Erica kunde nu nästan se sig själv som vacker. Annie hade lånat henne smink på morgonen, och trots att det var ovant kände sig Erica snygg i det, vilket var mycket ovanligt, men skönt.

Då de skulle gå ut sneglade Annie på Erica.
"Jag och Terence ska gå på dejt på konditoriet nu."
Erica såg förvånat på sin vän och förstod att hon inte fick följa med.
"Jaha..." Inom henne brann det en hemlig eld som ville bryta sig ut, en ilska som skulle kunna förgöra Annie, men det fanns inget Erica kunde göra åt det.
"Jag ska gå till konditoriet nu, vi ses." Erica nickade bara. Det här var så fel. Annie, Ericas bästa vän, skulle gå på dejt med den enda person Erica någonsin hade varit kär i. Dessutom var Erica tvungen att låtsas vara glad för Annies skull. Det föreföll sig omöjligt. Erica såg figuren av Annie glatt gå iväg mot Madam Puddifoots kafé i slutet av gränden. Erica rörde sig tillbaka mot slottet med en ny klänning och förvirrade tankar.

De kommande dagarna pratade Annie konstant om Terence och Erica var tvungen att låta bli att skrika ut sin ilska och ångest över att hon inte hade frågat Terence Higgs om en fika först. Varför var Annie så okänslig? Visste hon inte att Erica alltid hade tyckt om Terence? Erica visste inte riktigt hur hon skulle beté sig men för tillfället lät hon bara bli att prata om Terence Higgs över huvudtaget. Hon pratade om kläder, smink, djur och tillochmed om andra killar bara för att slippa prata om killen som hade valt hennes bästa vän framför henne själv. Trots att Erica var som vem som helst annan i gänget mådde hon återigen dåligt. På sätt och vis var det bättre än när hon inte var populär, men det var också värre. Det var värre att ha vänner man kände hade svikit en, trots att de inte hade gjort något fel, än att inte ha några vänner alls. Erica kände sig mer ensam än någonsin. Varför var det aldrig någon kille som gillade henne? Varför?

bra :3 som vanligt.

Stackars Erica!!! du skriver super bra!!!!!

Jättetoppenintressant!
Älskar ditt skrivspråk!
Såklart är den jättebra!

Håller med LunaLovegood1 om alla punkter!♥

Jättebra!