PG-12 Den 31 Oktober 1981 [SV]

jättebra!!

I'd like to have more!

meeeeeeeeeeeeeeeeer

Jag hinner inte skriva på vardagarna - det hoppas jag att ni har insett och förstått - men nu kommer ett nytt - ganska kort - kapitel! Hoppas ni gillar det!
-----------------------------------------------------------
Kapitel 6 - Severus Snape
"Herre..." mumlade en röst som var förvriden av sorg "Jag ber!"
"Nej", sa Voldemort kallt. "Han är ett hot för mig, och det vet du mycket väl, Severus! Jag kommer döda honom, hans pappa och hans mamma..."
Severus Snape kved ljudlöst.
"Flytta på dig, Snape!" sa Voldemort väsande.
Severus drog sig undan för Voldemort.
"Snälla!" sa han nästan ljudlöst.
"Nej, säger jag! Allt är planerat!"
Severus grät nu högt.
"Rädda henne! Rädda Lily! Du får döda pojken och pappan! J..." snörvlade Severus.
"Jag bryr mig inte om ifall du skulle offra ditt liv för en förbannad mugglarflicka! Det är jag som bestämmer det här! Du har ingen talan!"
Voldemort stegade av och an.
"Var det allt..?" sa Voldemort kallt och tittade ner på Severus.
"N... nej! Du får inte!"
Voldemort skrattad högt.
"Vad är det jag inte får, Severus?"
"Du får inte döda henne", svarade Severus så lugnt och sansat som han kunde.
"Severus... Bara för att vara på den säkra sidan... Så ska jag det!"
Samtalet pågick. Men Voldemort vägrade att vara barmhärtig. Klockan var halv åtta på kvällen när Voldemort sa:
"Severus, jag vägrar ta det här samtalet vidare. Nu får jag be dig lämna mig ifred. Jag ska förbereda mig."
Severus drog efter andan och andades några djupa andetag innan han snurrade runt på fläcken och lämnade Voldemorts håla. Tyst. Så när som på den ormen Naginis sovande, väsande andetag.

:'(
JättEBRA!!

super!!!

Hej ny läsare här.
Du skriver jätte bra!

Har precis läst klart hela och FY FARAO VAD BRA DEN ÄR

sååå himla braaa!

meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeer

Älskar verkligen hur du skriver!

Jätte Jätte bre