En kittel full av kärlek (3:e generationen)

Det där är spam. :C

Jättebra!!!!!

Kapitel 64
Rose
Faster Ginny kommer och hämtar mig på morgonen.
- God morgon, säger hon när jag stiger in i bilen.
- God morgon, säger jag och hör hur nervös min röst låter.
Ginny hörde det.
- Du behöver inte vara nervös. Vad fin du är idag föresten, säger hon och vi börjar köra.
Jag tittar ner på mina kläder. Allt som jag har på mig är nyköpt. Det är ett par svarta jeans med stretch och en vit skjorta med en marinblå kavaj över. Mina röda lockar är prydligt uppsatta i en tofs.
- Tack, säger jag. Vad är det jag kommer att få göra?
- Jag pratade med min redaktör igår och han vill att du ska börja smått och sedan får du arbeta dig uppåt, precis som vi andra fick göra i början. Från och med idag så ska du hålla till nere i arkivet och sortera, säger faster.
Jag grimaserar.
- Om du gör ett bra arbete så sitter du snart och hjälper mig eller Roxanne, lovar Ginny.
The Daily Prophet har sitt kontor under The Times, som är mugglarnas dagstidning. För att komma dit så måste man parkera sin bil i parkeringshuset under The Times. Sen måste man ta en hiss ner till The Daily Prophet. Den här hissen fungerar inte för mugglarna men de trollkarlar och häxor som åker med hissen vet hur man måste göra. Först ska man öppna panelen där den trasiga knappen som öppnar hissen sitter. Bakom panelen så finns det en knapp som är omringad av olika sladdar. Trycker man på den här knappen så öppnas hissdörren och man kan gå in efter att man har stängt panelen ordentligt efter sig. Inne i hissen finns det en rad med olika knappar som alla är trasiga förutom knappen som tar en ner till källaren, där The Daily Prophet har sitt kontor. Utanför hissen möter vi upp Roxanne. Hon har på sig en klarblå kjol och en vit, luftig blus som matchar hennes mörka hud. Det svarta håret är uppsatt en hög hästsvans och precis som mina andra kvinnliga kusiner, så ser det ut som om hon precis har stigit ur Häxornas världs modeupplaga.
- Kaffe, säger Roxanne och räcker fram två muggar med papper.
Jag tar emot muggen och grimaserar vid doften av den mörka sörjan.
-- Om du vill jobba inom journalistiken så måste du lära dig dricka kaffe, annars kommer du aldrig att överleva, säger Ginny skämtsamt och ler.
Vi går in i hissen och när dörrarna har stängs framför oss trycker Roxanne på knappen. Hissen börjar röra på sig och vi åker ner. Min faster och kusin börjar skvallra med varandra. Jag står mellan dem och dricker små klunkar av kaffet, det är väl lika bra att jag vänjer mig vid smaken.
- Walter som är ekonomiansvarig har tydligen haft en affär med sin assistent, säger Roxanne.
- Walter? Är inte han gift med redaktören Marion på Häxornas värld? frågar Ginny.
- Gift med två barn, säger Roxanne.
Min faster skakar på huvudet.
- Jag trodde att Walter var bättre än så, säger hon.
Dörrarna öppnas och framför oss händer det mycket. Ett stort rum, med höga fönster, trots att vi är under jord, där det är folk överallt. Pappersark och brev flyger över allas huvuden och folk skriker tvärs över rum för att kunna få kontakt med sin kollega.
- Vi syns vid lunch, säger Roxanne och går bort till brottsavdelningen där hon jobbar.
Redaktörens kontor är här borta, säger Ginny.
Vi går igenom kaoset och stannar utanför en dörr. Min faster knackar på dörren och efter en stund öppnas den. Vi stiger in i ett litet rum. I rummet finns det bara en liten soffa och ett skrivbord. Bakom skrivbordet sitter det en ung tjej och bläddrar igenom en massa dokument. Ginny går fram till henne.
- Jag är här för att träffa mr L
L? Vad är det för efternamn.
- Han är upptagen just ju, men ni får gärna slå er ner. Får det lov att vara lite kaffe? frågar tjejen och ler ett brett leende.
- Nej tack, säger Ginny.
Men innan vi hinner sätta oss ner så öppnas dörren till mr Ls kontor. En man kommer ut.
- Det här är din sista chans Walter! ropar någon inifrån rummet till mannens rygg.
Walter ser ut att bryta ihop när som helst. När han får syn på Ginny nickar han generat och skyndar iväg. Tjejen nickar in mot kontoret.
- Det är bara att gå in, säger hon.
Jag vet inte om jag vill gå in. Han lät väldigt arg. Men jag följer efter Ginny. Det är ett lite större rum. Mer möbler. Bakom ett skrivbord som är otroligt stökigt sitter en man i en stor fåtölj.
- Åh mrs Potter. Vad kan jag göra för er? frågar mr L.
- Det här min brorsdotter Rose Weasley. Hon är den nya praktikanten, säger Ginny och föser fram mig.
Den gråhåriga mr L räcker fram en hand.
- Trevligt att träffas. Jag hoppas att du ska trivas här. Jag antar att din faster har berättat vad det är som gäller? Jag vill inte se något annat än hårt arbete, säger han.
Jag nickar.
- Under sommaren så har vi en till praktikant. Hailey Stubb heter hon, Petronella Stubbs dotter. Ni är nog i samma ålder, så det ska nog inte bli några problem för er att umgås. Mrs Potter, visar du din brorsdotter arkivet? frågar han och låter sin blick lägga sig på det röriga skrivbordet.
Ginny nickar och vi lämnar hans kontor. Återigen är vi mitt i kaoset. Ginny går fram till en spiraltrappa som leder ner i mörker.
- Känner du Petronella Stubb? frågar jag.
- Ja, hon arbetar tillsammans med Roxanne. Väldigt trevlig, säger Ginny.
Efter att vi har gått i den där spiraltrappan i säkert femton minuter så hamnar vi ett rum. Väggarna är klädda av bokhyllor med olika mappar och lådor. Överallt ligger det tidningar som är staplade på hög. Mitt i rummet så finns det ett fyrkantigt bord. Vid ena sidan av bordet så sitter det en tjej som håller på att sortera en hög med tidningar.
- Klarar du dig nu? Jag måste upp och jobba men jag kommer ner och hämtar dig när det är lunch, säger Ginny och lägger en hand på min axel.
Jag nickar. Ginny går upp för trappan igen. Tjejen tittar upp ifrån papperna med ett litet leende.
- Tänker du stå där hela sommaren? frågar hon.
Jag rodnar och sätter mig ner på andra sidan av bordet.
- Det är bara att ta en hög och börja. De ska sorteras årsvis, säger hon.
Jag nickar och plockar upp en hög. Samtidigt som jag börjar sortera så tittar jag på henne. Hon har pojkkort blont hår och ett ansikte med höga kindben. Det påminner lite om Sarahs ansikte och Hailey ser nästan lika vacker ut. Jag inser att Hailey märker att jag tittar för hennes brungröna ögon tittar upp från tidningarna. Så snabbt jag kan tittar jag generat ner i min tidningshög. Hailey fnissar men säger inget. Jag känner hur det bränner på mina kinder och jag inser att jag säkert har stora röda fläckar på min bleka kinder. Jag vet inte riktigt hur många tidningar vi har gått igenom innan tystnaden som ligger i rummet äntligen bryts utav att Ginny kommer ner.
- Hej, det är dags för lunch, säger hon.
Jag reser mig snabbt upp och skyndar efter henne. Ett par steg bakom mig går Hailey, vilket får mig att skynda på mina steg. Det är inte längre något kaos här uppe. Alla har satt sig i en liten matsal och äter av deras medtagna lunch. Ginny och jag sätter oss med Roxanne vid ett bord medan Hailey går bort till en kvinna, som jag antar är hennes mamma, som - sitter vid ett bord längre bort.
Hur går det? frågar Roxanne.
- Bra, svarar jag och dricker lite ur min vattenflaska.
- Hur är den andra tjejen då? frågar Ginny.
Jag rycker på axlarna.
- Vi har inte pratat så mycket , säger jag och tar snabbt ett bett i min smörgås.
De börjar återigen att skvallra och jag suckar lättat över att vi bytt samtalsämne. Jag lägger mina händer mot mina kinder och känner hur varma det är. Bara känslan av att jag sitter i ett rum, fullt med folk, alldeles röd i ansiktet får mig att rodna ännu mer. En ond cirkel helt enkelt.

Sarah
När jag vaknar är jag helt ensam i sängen. Jag sätter mig upp och tittar på platsen bredvid mig. Det syns vart James kropp har legat men själva kroppen syns inte till.
- James? säger jag.
Han kommer in ifrån balkongen. Jag känner hur det hettar till på min kinder när jag får se att han bara har på sig kalsonger. Min blick glider över hans armar. Ner för hans bröstkorg och över magen och sedan... Jag harklar mig och tar bort blicken.
- Jag visste inte vart du var någonstans, förklarar jag.
- Jag har blivit förälskad i den där balkongen. Utsikten är underbar, säger James och hans ansikte lyser.
Jag skrattar. Plötsligt öppnas dörren och in kommer en lång kvinna med mörkt, uppsatt hår. Kvinnan är klädd i en svart klänning med en massa pärlhalsband runt halsen. I handen har hon en cigarett som sitter fast i en cigaretthållare. Man kan nästan tro att hon är en äldre version av villien Audrey Hepburn, som mugglarna trodde var mugglare men jag menar, ingen kan vara sådär vacker och inte vara en villie.
- Sarah! Hjärtat! säger mormor och kommer fram och ger mig en puss på var kind.
I dörren så kan jag se Clair som ger mig ett ursäktande leende. Jag förstår att mormor mer eller mindre tog sig friheten att storma in. Det är då mormor får syn på James. Hon tar av sig sina stora solglasögon och visar ett par blåa ögon. Samma ögonfärg som jag har. Mamma och Astoria fick morfars gröna ögon, en färg som jag alltid ville ha.
- Jag stör väl inte er i något viktigt? frågar hon.
- Mormor, det här är min vän James, säger jag generat.
James tar snabbt på sig ett par byxor och räcker sedan fram handen mot mormor.
- Trevligt att träffas mrs Greengrass. Jag ber om ursäkt för min klädsel, säger han och ser otroligt generad ut.
- Mrs Greengrass var min mans mamma. Snälla kalla mig för Faith, säger mormor och jag kan se hur även hon granskar James välbyggda överkropp.
Sen vänder hon sig till mig.
- Jag väntar på dig där nere, säger mormor och lämnar sen rummet.
Jag drar täcket över huvudet.
- Snälla säg att det där inte hände, stönar jag.
- Jag säger det samma, erkänner James.
Jag tar mig ur sängen och drar fötterna mot badrummet. Tio minuter senare har jag bytt ut mitt nattlinne mot ett par shorts och ett linne och hittar min mormor i restaurangen där hon sitter och dricker vin, trots att klockan bara är tio på förmiddagen.
- Det skulle vara fint om du hade hört av dig och sagt att du skulle komma hit i sommar, säger mormor när jag sätter mig ner.
Hon röker fortfarande av sin cigarett.
- Jag visste inte om du var här i Frankrike eller om du var i villan i Schweiz eller i Verona. Du är inte särskilt känd för att stanna länge på ett och samma ställe. Jag tror till och med att du använde det som ursäkt när jag frågade ifall jag inte kunde bo här hos dig istället för att flytta till England, säger jag.
- Och se hur bra det lönade sig! Om jag inte hade sagt nej så hade du aldrig träffat den där stiliga mannen, säger mormor och dricker av sitt vin.
Jag suckar.
- James är min... pojkväns storebror. Han följde med till Frankrike som en vän. Inget annat, säger jag.
Mormor lutar sig fram och klappar på min hand.
- Åh vännen, jag är inte den som dömer. Jag var frestad många gånger under mitt äktenskap med din morfar. Men det var inte förrän efter mitt tredje äktenskap som jag faktiskt skaffade mig lite att hålla mig sysselsatt med på fritiden, säger hon.
Det var kanske inte vad jag ville höra. Gud, min mormor kan verkligen göra så att man får en huvudvärk. Som en ängel kommer Clair fram med en bricka te och rostat bröd. Jag börjar att bre mycket smör på en av smörgåsarna.
- Gillar du honom? frågar mormor men mycket låg röst.
Jag tittar på henne och hon tittar inte på mig med den där blicken som hon brukar göra. Den här är mer nyfiken och tröstande. Jag rycker på axlarna. Mormor nickar och ställer sig upp.
- Vad säger du om middag ikväll? frågar hon.
- James och jag ska äta middag med Jean-Claude och Celine ikväll, men kan vi ta middagen imorgon kväll? frågar jag.
Mormor nickar.
- Självklart vännen. Ha det så bra, säger hon och pussar min panna innan hon tar på sig solglasögonen igen och försvinner ut på torget.
Jag suckar och tar ett brett i min smörgås. Rostat bröd med smältsmör, det finns ingen bättre kombination. James kommer ner. Mer påklädd än förut.
- Har hon gått? frågar han och tittar sig nervöst omkring när han slår sig ner.
Jag nickar.
- Så det där var alltså din mormor, säger James.
Jag nickar igen.
- Inte riktigt som min mormor, säger han och häller upp te i sin kopp.
- Det finns nog inte en likhet mellan din och min mormor, suckar jag.
James skrattar.
- Vet du vad jag tror kan få dig att må lite bättre? frågar han.
Jag lyfter frågande på ett ögonbryn.
- En dag på stranden. Visserligen så ser vattnet underbart ut ifrån balkongen men jag skulle gärna vilja se det på lite närmare håll, säger James.
Jag skrattar.
- En dag på stranden låter väldigt bra, säger jag.
Han börjar också bre en smörgås och tar sen ett stort bett.
- Åh, rostat bröd med mycket smör. Min favorit, säger James och stönar.

Edit: Väänta lite nu. Är inte "Mr L" typ Mr Lovegood, alltså Lunas pappa? Hmm...

Superduperawesome kapitel! Älskar Sarahs mormor xDD

Oh... Känns som Rose ska bli lesbisk nu. HmH! Eller så leder den tjejen till MJ som leder till Scorpan. 8D ♥ Scorose ♥ :3 Hihih.. Men gud vad tråkigt det där med arkivet.. xD Nästan som när jag praoade på ett bibliotek. Fy vad tråkigt det var...

Över till Sarah. Jag typ dog när jag såg att du skrivit ur Sarahs perspektiv. Me likey väldigt mycket! Hahaha James kropp. And what's beneath his boxers typ. Sarahs mormor var ju en riktig klassiker på komedifilmer och föräldrar också vidare. Gud vad skoj att alla märker vibbarna mellan Sames 8D!.. Förutom de själva då. Men de är ju rätt dumma i huvudet...

Förresten... Undrar vad James egentligen gjorde ute på balkongen...

Lovely darling! :')

Love /Trezzan ♥

Kapitel 65
James
Vi hade varit på stranden i ungefär 10 minuter när Sarah blev anfallen av en liten grupp med barn. Detta visade sig vara Clair och Beaus barn. Pojkarna Parker och Bradley som är 13 och 5 år gamla. De har också flickorna Lennox och Connie som är 10 och 8 år. Alla fyra tittade på Sarah med tindrande ögon. Precis som om de mötte sin största idol.
- Sa inte du att deras yngsta var svårt sjuk förra sommaren? frågar jag och försöker få till en frisyr.
- Ja, Bradley fick smittkoppor och reagerade illa på behandlingen. Det var nära att han dog men nu är han friskare än någonsin, säger Sarah och kommer ut ifrån toaletten.
Genom att titta i spegeln kan jag se hur hon ser ut utan att jag behöver vänd mig om. Hon har på sig en randig klänning med klockad kjol och höga, röda klackskor. Jag skulle ljuga om jag sa att hon inte såg vacker ut.
- Är du klar att gå? frågar hon och märker inte hur jag tittar på henne genom spegeln.
Jag nickar. Nere väntar Clair på oss. Hon håller en kamera i handen.
- Vänta! Låt mig ta ett par bilder först! säger hon och det börjar blixtra vid kameran.
Sarah suckar men ler. Efter ytterligare ett par bilder så får vi tillåtelse att gå. Utanför restaurangen räcker jag ut min arm och hon krokar fast sin. Tillsammans går vi ner för kullerstensgatorna till restaurangen där vi ska möta Celine och JC. Den här restaurangen är mindre än den vi var på igår. Väggarna är målade i vinrött och i ett av hörnen finns det ett litet piano där en man spelar. Alla bord är dukade med vita linnedukar och smyckena runt kvinnornas halsar ser ut att kosta mer än mina föräldrars hus. Celine och JC sitter redan vid ett bord. Det blir kindpussar ifrån Celine och ett fast handslag från JC innan vi slår oss ner.
- Så, hur blev ni tillsammans? frågar Sarah nyfiket och synar menyn.
Hennes vänner skrockar lite lågt.
- Det var i vintras. Det var bara vi ifrån vår umgängeskrets som stannade kvar på skolan över jullovet, så vi umgicks väldigt mycket. Helt plötsligt var jag otroligt kär i honom, säger Celine.
- Och jag kunde aldrig få nog av att titta in i hennes blåa ögon. De vackraste ögonen jag sett, säger JC och stryker Celines kind.
Stämningen blir plötsligt lite obekväm då JCs före detta flickvän sitter i stolen bredvid. Han tar snabbt bort handen och alla blir väldigt intresserade av sin meny.
- Jag har aldrig ätit grodlår. Hur smakar de? frågar jag för att byta samtalsämne.
- Ungefär som kyckling, svarar Sarah. Jag tror att jag ska ta laxen.
Ett par minuter senare har vi beställt, jag tog grodlår, och en flaska vin kommer svävande. Den häller upp vin i alla glas och ställer sig sen mitt på bordet. Vi pratar, skrattar och skålar. Våra glas fylls på om och om igen. Efter desserten så reser sig Celine och JC upp.
- Ni får ursäkta oss men jag lovade Celines pappa att det inte skulle bli alldeles för sent. Sitt ni kvar, jag bjuder på mer dricka, säger JC och lägger en liten påse mynt på bordet.
Jag gissar att alla mynt är galleoner. Vi säger hej då och de lämnar restaurangen hand i hand. Sarah dricker lite ur sitt glas.
- Du klarade dig bra, säger jag.
Hon förstår vad jag pratar om.
- Det gjorde lite ont i början men när jag såg hur mycket de gillar varandra och när jag kom ihåg att jag gjorde slut med honom, så gick de bra, säger Sarah.
Jag hör hur pianomannen börjar spela en lugn låt och jag ställer mig upp.
- Dansa med mig, säger jag och räcker fram handen.
Sarah ser förvånad ut men följer med mig ut på det lilla dansgolvet. Jag lägger min hand på Sarahs smala midja och hennes hand i min. Tätt intill varandra dansar vi.
- Mycket träning? frågar Sarah imponerat.
- Mamma tvingade oss att ta danslektioner till mina kusiners kommande bröllop, erkänner jag och grimaserar.
Hon lägger sin kind mot min bröstkorg. Jag sväljer och vi fortsätter att dansa.
- Tack för att du följde med mig James. Det var inte något som jag hade väntat mig, säger Sarah.
- Jaså, varför inte? frågar jag.
Hon tittar upp på mig.
- De sista dagarna i skolan så betedde du dig som om du hatade mig, säger Sarah.
Jag tittar ner på hennes. Ser in i de där blåa ögonen. Känner att jag måste säga det.
- Sarah, jag hatade dig inte. Jag är kär i dig, säger jag.
Hon blinkar. Vi slutar att dansa. Sarah öppnar munnen för att säga något men går sen därifrån. Jag står själv kvar på dansgolvet innan jag skyndar efter henne. Hon har börjat gå tillbaka till vårt rum. Jag hinner ikapp henne.
- Du såg mig i ögonen när du sa att du aldrig hade hört något sådant dumt som att du skulle vara kär i mig. Du pratade inte med mig. Du umgicks med nya tjejer varje dag. Och nu säger du att du är kär i mig. Jag förstår inte James, säger hon.
Jag stannar henne. Vänder henne mot mig.
- Jag kunde inte berätta för dig för jag kom ihåg att du är tillsammans med min lillebror. Att prata med dig gjorde ont eftersom allt jag vill göra när du är nära mig är att få kyssa dig och de där tjejerna, jag låtsades umgås med dem. Jag betalade dem Sarah. Allt det där för att inte såra min lillebror men nu när jag har inset vilket idiot Albus är som inte följde med dig så vill jag inte låtsas längre Sarah. Jag är kär i dig och det har jag varit sedan jag såg dig, säger jag.
Sen står vi bara där. Tittar på varandra. Ifrån ingenstans känner jag en droppe på min axel. Ännu fler droppar faller och vi tittar uppåt. Himmlen har öppnat sig, vilket är konstigt för det brukar sällan regna här nere.
- Senaste gången vi stod i regnet så blev vi avbrutna innan vi kunde kyssas, säger Sarah försiktigt.
Regnet står nu som spön mot marken och är blöta från topp till tå.
- Det är inget som kan avbryta oss nu, säger jag och drar henne till mig.
Jag lägger mina armar runt hennes midja och trycker mina läppar mot hennes. Sarah lägger sina armar runt min hals. Det känns som om jag svävar. Äntligen kysser jag henne. Det är precis som jag drömt om fast ännu bättre. Jag har henne i mina armar. Jag får dra mina fingrar genom hennes hår. Sarah tar ett djupt andetag.
- Vi kanske borde gå in, viskar hon.
Jag nickar. Men det tar tid att komma tillbaka till Clair och Beaus restaurang eftersom vi stannar och kysser varandra efter vartannat steg. Inne på restaurangen är det fortfarande kunder, så vi smyger in bakvägen. Sarah hinner ta ett steg i vårt rum innan jag stänger dörren. Vi kysser varandra igen. Sarah knäpper upp min skjorta. Jag drar ner dragkedjan på hennes klänning. När vi står där i bara underkläderna tittar Sarah upp på mig.
- Älska med mig James, viskar hon.
Jag lyfter upp henne och bär henne till sängen och drar sänglakanet över oss. I harmoni med regnet utanför den öppna balkongdörren viskar vi varandras namn genom hela natten.

Scorpius
Hon sitter på trappan till bungalowen när jag kommer upp ur vattnet efter en simtur. Jag kan se att hennes fot är klädd i ett vitt bandage som syns väl mot hennes solbrända hud.
- Skönt i vattnet? frågar MJ.
- Väldigt, säger jag.
Hon tittar på platsen bredvid henne och jag sätter mig ner.
- Mina vänner tycker att jag är skyldig dig en ursäkt. De säger att du förtjänar det eftersom du räddade ditt liv, säger hon.
Jag nickar.
- Det låter vettigt, säger jag.
Men ursäkten kommer inte. Jag väntar. MJ förstår,
- Jag sa att mina vänner ville att jag skulle ge dig en ursäkt, jag sa aldrig att jag tänkte göra det, säger hon.
Jag suckar och ställer mig upp.
- Vad gör du här då? frågar jag och går in.
Jag tar av mig mina blöta badbyxor och byter om till ett par slitna jeans. Efter att jag har hängt upp byxorna på tork och kommit tillbaka till det stora rummet ser jag att MJ fortfarande sitter kvar på trappan. Jag suckar och plockar fram två läskburkar ur kylskåpet.
- Här, säger jag och räcker henne den ena burken innan jag sätter mig ner bredvid henne igen.
Hon tar burken. Sen sitter vi tyst bredvid varandra.
- Det här var min pappas bungalow. Han var författare och brukade skriva här inne. Pappa dog för tre år sedan och mamma har inte gått nära den här bungalowen. Mina vänner och jag brukar vara här på kvällarna men jag har lite svårt att inse att pappa inte kommer använda den mer. Det är därför jag reagerade sådär igår, säger MJ.
- Jag förstår. Jag var inte heller på särskilt bra humör igår. Man är ganska grinig efter att ha flugit i nästan 20 timmar ifrån England, säger jag.
Hon nickar. Jag räcker fram min hand. MJ tittar förvånat på mig.
- Scorpius Malfoy, säger jag.
Hon skrattar men skakar handen.
- MJ Turner säger hon.
Vi börjar kallprata om vädret och någonstans i kallpratet så har vi druckit upp våran läsk och jag har hämtat nya och kallpratet har utvecklats till en riktigt konversation. Jag får reda på att hon egentligen är ifrån New York men att de brukade spendera somrarna här på Hawaii. Men efter hennes pappas bortgång så flyttade de hit eftersom hennes mormor och morfar bor här. Jag berättar om min familj. Om hur jag har ett par riktigt iskalla farföräldrar och en galen mormor. Men jag berättar inte att jag är trollkarl. Det är något som hon inte behöver veta.
- Heter du verkligen MJ? frågar jag nyfiket.
Hon skakar på huvudet.
- Mina föräldrar döpte mig till Mary-Jane. Det trodde att de skulle ha en dotter som gillade att leka dockor men när de märkte att jag hellre lät mina dockor bli påkörda av stora leksaksbilar så blev jag kallad för MJ, säger hon.
- Det är lite udda, säger jag.
MJ tittar på mig.
- Udda? Du om någon har ett udda namn. Vem döper ett barn till Scorpius? frågar hon och skrattar. Erkänn, du fick mycket stryk i småskolan.
Jag stämmer in i hennes skratt.
- Jag antar vi har någonting gemensamt du och jag: Båda har ganska udda namn, säger jag.
MJ nickar. Sen tittar hon suckande ut mot vattnet. Jag förstår att det är där som hon spenderar mest av sin tid.
- Hur länge ska du ha bandage? frågar jag.
- Ett par dagar till. Läkaren sa att jag måste hålla det torrt, muttrar MJ.
Jag nickar. Liam och killarna dyker upp bakom bungalowens hörn.
- MJ, har du varit en snäll tjej mot den nya hyresgästen? frågar Liam och rufsar till hennes hår.
Hon grimaserar. De tre okända killarna presenterar sig. Kevin York, Alexander Johnson och Marcus Twain. Killarna slår sig ner och jag går och hämtar ännu mer dricka. Vi sitter där resten av förmiddagen. De berättar olika historier som har hänt under somrarna som de spenderat tillsammans och jag skrattar högt åt varenda en av dem. Harvey tittar på sitt armbandsur.
- Fan, dags för lunch Morsan blir förbannad ifall jag inte kommer hem i tid. Ses i sen? frågar han och tittar runt.
Hans vänner nickar och sen tittar de på mig. Jag blir förvånad över att de förväntar sig att jag också ska svara.
- Ja, självklart ,säger jag.
Harvey nickar och går sen iväg. Även de andra börjar sucka och säger att de också måste gå hem för lunch. MJ vänder sig till mig.
- Om du vill så får du följa med hem till mig och äta lunch. Mamma skulle säkert gilla det, säger hon.
- Okej, det låter bra, säger jag och går in för att ta på mig en tröja.
MJs hus ligger en bit bakom bungalowen. Det är stort och vitt med en altan som går runt hela huset.
- Mamma, jag tog med mig en gäst! ropar MJ när vi står i hallen.
Kvinnan som hyrde ut bungalowen kommer ut ifrån ett av de närliggande rummen.
-Mr Malfoy, det var en överraskning, säger mrs Turner leende och skakar min hand.
- MJ bjöd in mig. Jag hoppas att det är okej, säger jag.
Hon ler.
- Självklart. Följ med, maten blev precis klar, säger hon och går tillbaka in i rummet.
Rummet visar sig vara ett kombinerat kök och matsal. Vid bordet sitter det ett äldre, solbränt par. De presenterar sig som MJs morföräldrar.
- Det här är Scorpius, han hyr bungalowen, förklarar MJ.
Hennes morföräldrar ser förvånade ut. Jag antar att mrs Turner inte berättade om sitt beslut att hyra ut bungalowen. På bordet står det ett stort fat av fisk som vi alla tar för oss av. Under lunchen så sitter jag leende och lyssnar på hur MJ och hennes familj smågrälar med varandra. Hennes mormor klagar på att saltvattnet förstör MJs fina hår medan MJ vill klippa av håret för att slippa få det i ansiktet när hon surfar. Det var någonting som fick hennes mamma att ge sig in i diskussionen. Fast då tycker morfar att hans dotter bestämmer lite väl mycket om sin dotter. MJ tittar leende på mig när hennes föräldrar och morföräldrar bråkar. Jag ler tillbaka. Det här kommer nog bli en riktigt bra sommar.

Oh, den här fanfictionen är så bra!♥
Har följt den länge nu och fylls av glädje varje gång ett nytt inlägg kommer ut! Tack!♥ för att du är så grym!

Men gud jag döör, vad ska hända när Albus får reda på att Sarah och James hade sex?! Ghaa, är helt förvirrad och vet inte riktigt vilka jag ska shippa :>

Superbra kapitel♥, är säker på att det kommer hända något mellan MJ och Scorpius ^^

JA! Sarah och James! :3
AWESOME! (förlåt att jag inte har hunnit kommentera ^^')
Jag älskar den här ff! ♥

SAMES!!!!