Den onämnda magiska trekampen (SV)

Molly Evans: tack så mycket! Nästa kapitel (som kommer om ett par dagar tror jag) kommer vara lite Remus och Aurora relaterat, men inte särskilt mycket :p
Haha, har inte ens tänkt på själv ordet "dödsätare" förrens nu xD
Btw, kul att vi har har samma titel på kapitel


Amaanda: tack så jätte mycket!
Kul att du gillar det och att du kommit i kapp ;3♥


Hehe började tänka på hur jag Kom på fanfictionen x'D
Kul story faktiskt! X3 (om man har dålig humor som jag dvs.)



Ps: glöm inte kommentera så jag kan lägga ut nästa kapitel snart! :3♥

*Kommenterar så att du snart kan lägga upp nästa kapitel*

Nejmen jag är lite desperat efter mer. Jag vill se hur det går ju!
Har du kommit hem från Finland?

Nej kommer hem nästa lördag/ söndag tror jag så jag skriver kapitel via mobilen (WIIIFIIII ;3)så därför är det senare kapitlet lite fucked-up x3

Åh vad synd, då är jag bortrest x)
Men då får jag verkligen något att se fram emot när jag kommer hem

Katta: Haha, ja ^^
JIPPI!♥♥♥♥

Awesome!
Konstigt att det är så få som kommentetar på en sån här awesome ff! O:
Aja gjort lite reklam iaf :p

Hej! (Okej, lite konstig inledning, men whatever). Jag har läst din ff sedan igår & jag menar det när jag säger att jag läst varje stund jag får tillfälle. Brukar vanligtvis ta ugglor före fanfictions, men inte när det gäller denna awesome ff Jag tycker om din ff jättemycket, du beskriver jättebra, får med alla känslor i texten & man förstår all hat Gaby har mot Pasha. Allt är underbart, älskar att du fick upp detta som en idé. Har nästan glömt bort allt innan, det där när Harry får träffa alla, Lily, James, Sirius, Fred & alla andra döda. Allt är helt perfekt & ser så fram emot nästa kapitel. Så nu vet du, en ny läsare, här är jag ♥

Dessutom är det rätt skumt att så få kommenterar denna fanfiction, din fanfiction är verkligen helt grym!

Tack så mycket för allt beröm blir super glad! ♥
Älskar långa kommentarer! (okej, älskar alla kommentarer)
Jag har märkt att jag har / haft tysta läsare vilket gör mig lite små besvärad eftersom jag inte vet om folk fortsatt läsa eller inte så blir speciellt glad när man "meddelar" att man läser X3

Sen eftersom jag planerar en tvåa till denna så vill hag veta hur många som läser för om halvbras har t.ex 3 läsare så är jag osäker på om jag kommer lägga ut den så om ni vill ha en tvåa... KOMMENTERA SÅ JAG VET ATT NI FINNS! xD


Sen så kan jag passa på att tacka alla som läser och kommenterar, ni anar inte hur mycket det betyder :')♥
TACK! ♥

JAG LÄSER! JAG LÄSER OCH ÄLSKAR DIN FANFICTION OCH KRÄVER ATT DU LÄGGER UT TVÅAN SEN!!!C: ♥

Hej allihopa! :3
Nu har jag skrivit klart kapitel 59!
Är inte så jättenöjd med det i sin helhet, men det är ändå hyfsat bra antar jag xD

Kommentera om ni gilla det, hatar det, om det är några fel i det, om ni vill ha en förklaring till något osv.

Hoppas ni gillar det!

OBS! Detta blir det sista kapitlet jag skriver till jag kommit tillbaks till Sverige (20-21 juli) för jag verkligen hatar skriva på mobilen xD
(Kanske uppdaterar beror på om jag får jätte lust eller inte xD)

Kapitel 59 Snigelhorns Decemberfest ( Remus perspektiv)

Dagarna hade gått, men jag hade inte slutat fundera på det Severus sagt: " vad ni är så borde det inte spela någon roll". Hur vågade han säga det? Speciellt till Gabryella, hon kunde inte rå för sina gener och bli född som Gnizzlare. När jag försökt prata med henne om detta så verkade hon aldrig riktigt vilja prata om det utan bytte snabbt samtlsämne.

- Måntand, du borde öka takten, vi måste gå snart! Säger James när han står framför badrumsspegeln och försöker göra något åt sitt svarta hår som står åt alla håll.
- Jag vet inte vad jag ska ha på mig, muttrar jag.
- Lilla älsklingen då! Utbrister Sirius sarkastiskt och kastar en skjorta på mig.
- Där, problemet löst, skrattar han och ser sig snabbt i spegeln.
- Gud, jag ser bra ut! Säger han med en fejkad förvånad ton.
- Du är egenkär i alla fall, säger James som kommit ut ur badrummet.
- Hmpf! Fnyser Sirius ser sig en sista gång i spegeln.

Jag tar snabbt på mig den mörkblåa skjortan Sirius kastat till mig och ser mig snabbt i spegeln. Ett par gamla mörkblå jeans, svarta trasiga skor, den mörkblåa skjortan och mitt sargade ansikte som täcktes av min sandfärgade lugg.

- Ska vi gå? Frågar Sirius uppspelt.
- Du ser fram emot en tråkigt middag ser jag, skrattar jag.
- Den är inte tråkig när vi är med, eller hur Tagghorn? Utropar Sirius glatt.
- Det kan du ge dig på, skrattar James och vi lämnar vår sovsal.

När vi gick igenom uppehållsrummet hördes det en del tjatter om allt möjligt och i ett hörn satt Abigail och väntade på mig. Jag hade bjudit med henne som min dejt eftersom hon väldigt gärna velat gå och blev inte utbjuden så ofta, men självklart hade Peter blivit upprörd över detta och även om jag, James och Sirius förklarat varför så hade han tjurat ihop och slutat prata med mig.

- Det var en intressant klänning, säger Sirius skrämt och ser på Abigail.
Hon har ljusrosa lockar uppsatt i en slarvig knut och en ljusgrön långärmad klänning som räcker ner till vaderna. Runt midjan sitter ett svart band och runt urringningen sitter det svarta fjädrar som även pyntar ärmarna.

- Tack, det är Gabryellas gamla! Säger hon glatt och Sirius blir mållös.
- Jaså! Säger James och lägger armbågen på Sirius axel.
- Ja, hon gav den till mig för ett par dagar sen, hon använde inte den så ofta, berättar hon och vi börjar gå mot festen.
- Så ni är sams nu! Konstaterar James glatt.
- Ja, jag har bestämt mig för att lyssna på henne och stanna här stället för Durmstrang, svarar Abigail.
- Klokt, svarar jag.
- Varför då? Frågar hon.
- Tja, du har ju hört vad Gabryella sagt och så, svarar jag lite besvärat.
- Alla tolkar olika. Se bara på Pasha och Rita, dem verka trivas! Säger hon lugnt.
- Men är inte dem dödsätare? Frågar Sirius skeptiskt.
- Inte Rita och Pasha är bara det för att få Georgievs uppmärksamhet, svarar Abigail.
- Vem är George? Frågar Sirius.
- Georgiev, deras far, svarar Abigail.
- Varför får han inte någon uppmärksamhet? Frågar jag fundersamt.
- Tja, Gabryella har ju uppmärksammat familjen en hel del och Georgiev har varit väldigt beskyddande över Gabryella sedan Solines död så Pasha, Rita och Aurora har kommit lite skymundan, berättar hon besvärat.
- Soline? Frågar James.
- Deras mor, svarar Abigail och fortsätter:
- Familjen Krums familjeförhållande är inte som det var förr.
- Hur var det? Frågar jag fundersamt.
- Det får du fråga Gabryella om, jag vill inte läcka ut allt om familjen, skrattar Abigail och börjar prata om någon art av magiska varelser hennes kusin upptäckt som hette Narglar eller något sådant.

När vi gått ner för trapporna som ledde till snigelhorns kontor hördes det musik och prat inifrån rummet och när vi går in är det rum som vanligtvis liknade ett allmänt tråkigt kontor en stor pyntad sal med blandade människor från Hogwarts, Beauxbatons, Durmstrang och andra häxor och trollkarlar.

- Nu snackar vi Middag!Säger Sirius belåtet när han ser borden som är dukade med all slags mat och dryck och vi andra börjar skratta åt hans ansiktsuttryck.
- Kom, där borta är Lily! Säger Abigail glatt och skuttar fram till Lily som sitter ensam vid ett litet bord själv och ser allmänt uttråkad ut .

- Tjenare Rödtotten! Hälsar Sirius glatt och Lily blänger ilsket på honom.
- Black, svarar hon uttråkat.
- Varför är Evans så missnöjd en vacker kväll som denna? Frågar James när han sätter sig bredvid henne och Sirius på andra sidan om henne.
- Har mina orsaker, svarar hon argt.
- Berätta för mig sötnos, säger James och lägger armen om henne.
- Kalla mig inte sötnos, Potter! Fräser hon och rycker undan så att armen faller ner på ryggstödet på stolen.
- Rödtotten är arg! Säger Sirius och Lily ger honom en blick som mördar.

Efter ett tag bryter Abigail tystnaden och börjar prata på om någon läxa vi hade i trolldryckskonst som hon skulle behöva hjälp med och Lily erbjöd sig glatt till att hjälpa till.
De diskuterade en stund innan vi alla hoppar till av att en stol dras undan från bordet och Gabryella sätter sig ner.

- Herre min Merlin vad du skräms Gabryella! Utbrister Abigail och Gabryella ler.
- Bara ni som är lättskrämda, svarar hon och stämningen blir genast bättre.

Timmar går och vi sitter vid bordet och har det allmänt trevligt, men jag känner hur någon tittar på mig och varje gång jag vänder mig om ser jag Aurora se på mig och blir rosig om kinderna varje gång jag såg på henne. Detta märker självklart Gabryella av och hon ser roat på oss båda.

- Aurora har gått och blivit förälskad i dig Remus, skrattar hon och jag ser förfärat på henne.
- Hon är alldeles för ung! Säger jag.
- 4 år yngre, skrattar Gabryella och Sirius busvisslar.
- Remus min vän! Där har du en framtida fru! Skrattar han och alla börjar skratta förutom jag.
- Du vill inte gifta dig in i min släkt, skrattar Gabryella och tar en klunk av sin dricka och vi ser frågande på henne.
- Tro mig, träffar ni den så kommer ni förstå, förklarar Gabryella.

- Vi kan alltid slå i hop våra släkter, Evans, viskar James högt till Lily och till svar får han en käftsmäll.
- Potter! Fräser hon upprört.
- Håller med! Var det ett frieri? I så fall ett av dem sämsta jag hört! Säger Sirius och börjar skratta och alla stämmer in förutom Lily som är knallröd i ansiktet.
- En dag Evans så kommer du säga ja när jag friar! Säger James bestämt.
- Hur kan du tro att jag skulle gifta mig med dig när jag inte ens går med på att gå ut med dig?! Säger Lily.
- Den dagen kommer! Svarar James och dricker lite av sin honungsöl.
- Ni skulle vara ett gulligt par, säger Abigail och möts av en rasande blick av Lily.
- Jag håller faktiskt med! skrattar Gabryella.
- Lyssna på dina vänner Lily! Säger James och får en ilsken blick av Lily.
- Det skulle du gilla va'? Svarar hon.
- Nej, jag skulle älska det, säger James nöjt och Lily rodnar nästan obemärkt.
- Men nu när det närmar sig jul och allt borde vi göra något alla på Durmstrang gör! Slå vad! Säger Gabryella uppspelt.
- Om vadå? Frågar Lily.
- Jag slår vad om att Gabryella kan klå Lily i trolldryckskonst! Säger Abigail.
- Du skoja va'? Rödtotten må vara envis, men ingen klår henne i trolldryckskonst, säger James.
- Bra idé! Säger Lily och ser leende mot Gabryella som ser en aning besvärad ut.
- Vad händer om Lily slår mig? Frågar Gabryella Abigail.
- Du måste berätta din hemlighet, svarar Lily och jag blir genast orolig.
- Okej, men om jag vinner, måste du gå ut med James den 24 december i år, säger Gabryella.
- Det kör vi på, säger Lily och de skakar hand.

Jag blir genast orolig för Gabryellas skull. Eller hade hon fler hemligheter dolda från oss? Jag hoppas innerligt på det för om Gabryella berättar att hon är gnizzlare, kan allt vara förstört! Jag såg mig omkring bordet. Gabryella såg helt plötsligt lugn ut och I stället såg Sirius bekymrad ut. Jag granskade dem båda och såg hur de sneglade på varandra då och då. Det måste varit då jag insåg vad Lily menade med hemlighet.