Den mörka konsten att spela quidditch [SV]
Forum > Fanfiction > Den mörka konsten att spela quidditch [SV]
Användare | Inlägg |
---|---|
Borttagen
|
Skrivet av Borttagen: Hur kan du bara använda mina ord? D: (OK, det gör inget )Jag vill ha mer. MER. 8 aug, 2012 11:25 |
Borttagen
|
Skrivet av Borttagen: Skrivet av Borttagen: Hur kan du bara använda mina ord? D: (OK, det gör inget ) Jag vill ha mer. MER. För att jag är ordtjuven. MOAHAHAHAAAA. 8 aug, 2012 11:27 |
madeleinegranger
Elev |
Okej, jag kan inte låta bli att lägga upp nästa kapitel! Here we go! ♥
36. Xenia Kära Dagbok! Nu är vi tillbaka på Hogwarts. Dem kvarstående veckorna i skolan kommer bara handla om GET-proven som vi ska göra. Alla är jättestressade just nu, speciellt alla i Ravenclaw. Utom jag då. Eira är tillexempel superstressad och har brutit ihop flera gånger på lovet för allt plugg. Jag tycker synd om henne, men kan inte låta bli att störa mig på alla som blir så stressade för ett par betyg. Så det enda Eira sagt till mig på flera dagar är typ ”Vad har du skrivit om Vampyrer? Jag har läst genom hela boken men det står ingenstans om hur man kan känna igen dem!” Därför har jag inte pluggat tillsammans med henne, för då skulle hon bara stressa upp mig också. Men jag känner mig redo för proven. Det är skönt att vara tillbaka i skolan ändå, fast det kryllar av stressade elever. Vi har nu lektion i försvar mot svartkonster, Professor Nott tror säker att jag antecknar. Förövrigt ser han gladare ut än vanligt, han ler till och med. Jag är nästan säker på att det beror på Theresa. /Xenia Alice Lovegood När Xenia skrivit klart är lektionen slut och klassen lämnar klassrummet. Hon anar Scorpius ryggtavla bland eleverna. Tim, som sitter bredvid henne, packar ihop sina saker och Xenia gör detsamma med sina. Eira försvinner snabbt iväg, Xenia gissar att hon går direkt till biblioteket för att plugga på den halvtimmes långa rasten. Xenia går ut i korridoren tillsammans med Tim. ”Vad var det för fel på professor Nott idag?” Frågar Tim och hänger väskan över axeln. Xenia rycker lätt på axlarna. ”Han verkade ju bara vara glad, det får man väl vara ibland?” Frågar Xenia. Tim fnyser. ”Det är professor Nott vi pratar om. Finns det något i världen som skulle göra honom glad?” Frågar Tim och himlar med ögonen. Xenia rycker återigen på axlarna, även fast hon mycket väl vet svaret. Hans dotter antagligen, tänker Xenia men säger inget. Borta vid en bänk hänger Scorpius och bredvid honom sitter Theresa med hennes andra tjejkompisar. Xenia vet direkt vad hon vill göra. ”Jag måste gå, men vi ses på Örtläran.” Säger Xenia till Tim och går sedan mot Scorpius och hans gäng. Hon vill bara testa och se om han skäms för henne, hur han reagerar om hon bara börjar prata med honom mitt framför hans vänner. ”Hej Scorpius!” Säger Xenia glatt och han vänder sig om mot henne, möter hennes blick. ”Hejsan Xenia!” Svarar han och visar inga tecken på att skämmas, istället gör han motsatsen. ”Allihop, det här är Xenia.” Några tjejer spänner ögonen i Xenia och hon känner sig både stolt och lite illa till mods. Xenia ser lite blygt på Theresa, men hon ler stort och är den enda som säger hej. ”Så, vad ville du?” Frågar Scorpius vänligt och möter Xenias blick. Hon drunknar i hans ögon och glömmer av sig för några sekunder. ”Jo men jag tänkte bara…” Säger Xenia och ser på alla de andra tjejerna som ger henne överlägsna blickar och hon kommer av sig ännu mer. ”Nej, det kan vänta.” Xenia säger det snabbt och stryker håret bakom örat och kollar tillbaka på Scorpius. Han tar ett steg närmre henne, och för en sekund tror hon att hon tänker kyssa henne framför alla men istället säger han lågt. ”Men du, vi kan väl träffas ikväll, i entréhallen?” Frågar han, Xenia kan inte gömma sitt leende och nickar sedan. ”Klockan elva.” Säger han innan hon går iväg. Hon skuttar iväg genom korridoren, hon hör några spridda skratt men bryr sig inte en sekund. Hon känner som hon alltid gör när hon tänker på Scorpius; lycka. Innan kvällen spelas det ännu en quidditch-match, mellan Winnipegs och Windsoray. Xenia ser matchen bara som en ända dimma även fast vädret är klart och soligt. Hon ser svagt hur Windsoray blir utklassade när Winnipegs gör mål efter mål och de själva inte gör ett enda. Winnipegs är ganska klantiga, flyger in i varandra, ramlar av sina kvastar på bara en meters höjd och en del spelare verkar inte ens tänka på att det pågår en match runtomkring dem. Det slutar med att Winnipegs fångar kvicken och får 200 poäng och Windsoray får 0 poäng. Xenia kväver ett skratt när match-kommentorn ropar ut poängen. Efter matchen går alla elever in i Stora Salen för att äta middag. Professor Nott sitter framme vid lärarbordet och Xenia ser hur han pratar med Neville, hon hade aldrig tänkt på det tidigare, men Neville har alltid jobbat med Theresas pappa. Hon kan inte tänka sig hur det måste kännas nu när Neville vet. Theodore drar på munnen när Neville säger någonting. Xenia gör det hon också, helt utan andledning. ”Vad är det?” Frågar Tim, som betraktat henne utan att Xenia sett det. ”Det är bara professor Nott… Han är så glad.” Säger hon och möter Tims blick, han ser lite misstänksam ut. ”Spelar det någon roll om lärare är glada eller inte? Speciellt professor Nott?” Frågar Tim med höjda ögonbryn. ”Jag vet inte, jag känner bara…” Börjar Xenia men hon vet inte vad hon ska säga och hon vill inte riskera att säga för mycket. Tim himlar med ögonen och skakar på huvudet. ”Vi ses senare, jag går och pluggar.” Säger Tim, reser sig upp och lämnar salen. Xenia sitter nästan ensam kvar vid Ravenclaws bord och petar i sig den sista korven. Innan hon hinner resa sig kommer Cornelia Bigbutt och ställer sig på andra sidan bordet. Hon stöder sina händer på bordet och lutar sig fram. Xenia kan ana stora svettfläckar under armarna och hon har svettpärlor i pannan. ”Xenia.” Andas hon och ser allvarligt på Xenia. ”Har du sett James? Han och jag skulle planera årets avslutningsfest.” Xenia skakar på huvudet. ”Senaste gången jag såg honom hånglade han med Theresa.” Säger Xenia enkelt. Hon ser att Cornelia blir högröd i ansiktet och hon kan nästan se hur svettfläckarna blir större. Xenia ler nöjt, för ett år sedan skulle hon aldrig säga något sådant för att göra Cornelia upprörd. Men hon kunde bara inte motstå tillfället att jävlas lite med henne. Jag har umgåtts för mycket med Tess, tänker hon. ”I så fall, vi ses på prefektmötet imorgon.” Mumlar Cornelia och går därifrån. Xenia väntar en stund innan hon också lämnar stora salen. Xenia kollar på sin klocka, den hon fick i femtonårs present för snart ett år sedan och som hon älskar. Den visar två minuter i elva och hon sitter tyst i ett hörn i entréhallen och väntar på Scorpius. Plötsligt hörs några släpande steg och Xenia ser en skugga kasta sig på väggarna. Scorpius, tänker hon innan hans blonda hår och fina ansikte visar sig framför henne. ”Kom här, jag vill visa dig en sak.” Säger han innan Xenia hinner hälsa. De går tysta ut genom den stora dörren, som konstigt nog inte är låst. Natten är kylig och månen lyser klart på himlen. Dem går över gräsmattan och genom den vackra trädgården bakom slottet, där buskar och träd blommar i alla regnbågens färger. Det går en stöt genom Xenia när Scorpius tar hennes hand och de flätar in sina fingrar i varandras. Xenia går närmare Scorpius för att få lite värme. Plötsligt stannar Scorpius och tittar upp. ”Kolla den här. Jag såg den för ett par dagar sedan och tänkte direkt på dig.” Säger han och pekar. Det är en mistel med vita och gula små blommor som hänger från ett träd, den är nästan självlysande i månskenet, Xenia stäcker upp en hand och rör vid blommorna. Scorpius tar ett steg närmre Xenia. ”Vet du vad man måste göra under en mistel?” Frågar han henne allvarligt. Xenia vet och svarar honom med att trycka sina läppar mot hans. Scorpius lägger sina händer runt på Xenia, varma och trygga. Xenia lägger sina runt Scorpius hals och ställer sig på tå för att kyssa honom ordentligt. Han böjer ner sitt huvud lite och just då är allt perfekt. Deras varma andedräkter blir till vit dimma i den kalla luften. Men värmen från Scorpius kropp gör att Xenia gör allt annat än fryser. Hon tänker inte på vad Hannah skulle tycka om det här, hon tänker inte på vad hennes elevhem skulle tycka, det enda hon tänker på är Scorpius, och att han faktiskt, verkligen, gillar henne. Så lite Xerpius (Xenia+ Scorpius) i detta kapitel, gillar ni det? 9 aug, 2012 12:10 |
Borttagen
|
SUPERBRA!
Jag längtar redan efter ett nytt kapitel o.O 9 aug, 2012 12:13 |
MissLollo
Elev |
9 aug, 2012 12:17 |
amanda1104
Elev |
Superbra!!!
Vae weohnata ono vergarie eka thäeet otherum 9 aug, 2012 12:22 |
Elin Lovegood
Elev |
9 aug, 2012 13:19 |
Borttagen
|
Super! Bra! Awesome!
Men hur uttalas Xenia? 9 aug, 2012 13:32 |
Hermia
Elev |
Underbart
Once a MADling, always a MADling 9 aug, 2012 14:22 |
madeleinegranger
Elev |
9 aug, 2012 14:43 |
Forum > Fanfiction > Den mörka konsten att spela quidditch [SV]
Du får inte svara på den här tråden.