Sjunde året på Hogwarts

( Så bra XD bara så du vet så ÄGER jag på hästsaker )

- Jag minns att ni gillade äpplen, sa jag till stoet framför mig och trollade fram ett och gav till det.
Jag kännde någon buffa på mig bakifrån och upptäckte att det var ett föl.
- Jasså du, sa jag och böjde mig ner.
- Vill du också ha ett äpple, sa jag och trollade fram ett.

(haha xD ja det tror jag säkert xD)

jag såg på Laura och log, ja det var ju bra att hon inte mådde för dåligt över att dödat något. Krum såg på testeralerna och jag log innan jag gick bort till min far
"du ser glad ut?" sa jag när han log
"Jag gillar bara att se dig glad och testeralerna är vackra" sa han och jag nickade

Krrum kkom fram till mig och jag log.
- Visst är de vackra?, sa jag leende.
- Ja, men jag hade hellre sluppit att se dem, sa han enkelt.
- Ja det hade jag med, men som jag sa nått possetivt är det med det hela, sa jag och suckade lätt.
- Du gillar det inte va?, sa Krum.
- Nej, vad tror du?, men jag har sett folk dö och när dödsätaren tänkte döda Luna, ja då tänkte jag inte också så dog han bara.
Jag är glad att det inte var Luna, men ändå.
Jag kunde inte sova där i fängelsehålan, du skulle veta villka mardrömmar jag hade.
Men sen var det väll inte så enkelt ändå att sova där, sa jag med en suck och log sedan.

jag såg på Laura och Krum men sa inget, hon behövde prata med någon som inte varit med under kriget och någon som kunde förstå bättre än jag.
"Jag går en bit" sa jag och log mot min far och gick bort mot Dumbledores grav oh log när jag såg att Harry var begravd bredvid. de båda hade offrat sig för vad de trodde på. jag kände några tårar rinna för kinderna och tänkte på hur deras offer hade vart förgäves

Krum sa inget men la en tröstande arm om mina axlar och jag kännde hur något släppte.
Allt som jag hade stängt inom mig sedan kriget och allt som hade hänt efter det.
- Det var hemskt, alla bara dog omkring en, jag var så rädd att någon skulle dö, sa jag snyftande och tårarna rann ner för mina kinder.
Krum sa inget men kramade mig tröstande.

jag funerade på vad de hade tänkt precis innan de dött, Dumbledore som lämnat allt åt Harry, hade han hopp när han dog eller visste han att Harry skulle dö? och Harry vad tänkte han? jag skakade på huvudet och lämnade platsen och ville inte tänka på det. jag saknade dem båda och se saknade jag Sirius med. jag gick in i skolan och började vandra runt planlöst

Jag grät tills jag inte hade något mer att gråta.
Jag rätade på mig och torkade mina tårar, log svagt och såg på Krum.
- Tack ska du ha, det hjälpte verkligen, sa jag leende till honom.
- Det är lungt, glad att jag kan va till hjälp, sa han leende och jag såg mig om.
- Vi kanske borde gå och se vad Cara tog vägen, och jag vill se skolan med, sa jag och vi började gå ut ur skogen.

jag såg på alla väggar och tänkte på alla skratt som hörts här, alla som smugit och försökte komma undan Filch eller mrs Norris och jag mindes alla gånger de sprungit här för att hinna till lektionerna, jag undrade om det någonsin skulle bli det samma. jag suckade lite och passerade Myrtles toalet men gick sen tillbaka och gick in
"O besök vad roligt" sa hon och ja glog svagt
"Hej Myrtle, jag har tyvärr inte tid att prata" sa jag och åg på handfatet "lås upp" sa jag på perselspråk och hoppade sedan ner och gick bort mot kammaren

Vi gick ut på skolområdet och såg på Dumbledores och Harrys grav.
- Jag saknar dem, sa jag svagt.
- Jag med Dumbledore var en stor trollkarl och Harry en fin vän, sa Krum och jag nickade.
Vi gick vidare förbi sjön och de trasiga växthusen.
- Nån borde reparera allt om skolan ska starta igen, sa jag och såg mig sorgste om på det öde skolområdet.

jag följde gången mot kammaren och tänkte att det faktiskt var första gången jag skulle gå in i kammaren. jag gick fram till dörren
"lås upp" sa jag och dörren öppnades och jag steg in och log impat, Salazar hade i alla fall inte snålat när an bygt den. jag gick ner för gången och såg på allt