Sjunde året på Hogwarts

Jag såg irreterat på Krum, var han tvungen?, fattade han inte att han sårade Molly och resten utav familjen?.
Fattade han ens hur rik Cara var eller hur fattig de var?
- Jag kan följa med, jag vill ha ett samtal medhonom med, sa jag lugnt och såg på dem.

Jag reste mig upp och log mot Laura
"vi kan alltid låsa in honom om han blir jobbig" skrattade jag och tog tag i dem och transfererade oss till Gringotts och gick in
"vad kan jag hjälpa dig med?" frågade alfen försiktigt
"jag vill besöka mitt valv" sa jag och han nickade och vi satte oss i vagnen
"konstigt ställe" sa Krum och jag suckade. Vagnen stannade och vi klev ur vagnen och jag såg på valvet och öppnade det och såg på allt som fanns i valvet. Det var så mulet pengar och grejer att jag hade fått kasta ut sakerna för att bli pank
"ser du? Det märks ingen skillnad i fall jag ger pengar till Weasleys. Och om jag nu skulle behöva mer pengar har jag pappas valv, Bellas valv och Dracos valv" sa jag och såg på Krum

- Precis och prata inte om pengar när du är nära Weasleys, de är godhjärtade och givmilda men de är fattiga.
Vi äger inget, vänta ska du få se, sa jag och vi tog vagnen till Weasleys valv.
Det var närpå tomt utan en liten liten hög med nån galleon och några siklar.
- Ser du, de behöver det, och vi har inget mer jag och Dean gav de sista vi hade till dem.
- Menvarför ber de inte Cara om något då?, sa Krum.
- För att det tar emot att erkänna att man behöver hjälp och man vill klara sig själv.
Jag vill t.ex. inte ta emot pengar av henne även fast jag inte har nått, förklarade jag.
Krum nickade utan att säga nått och jag log.
- Föresten trevligt att prata med dig, jag var på VM förra gången du flög strålande.
Och när du var på Hogwarts, ja det var tråkigt att vi inte talades vid då.
Tror inte att nån från Dumenstrange pratade med mig, sa jag fundersamt.

Jag såg på Krum och var glad att han förstod
"ja du skulle väll inte gilla om jag gav dig pengar?" sa jag
"det skulle ju inte kännas bra" sa han tillslut och jag nickade lättat
"öh nej jag pratade inte med så många. Jag pratade med Hermionie, Draco och hans kompisar och så Cara här" sa han
"det var ju bara för att jag var vän med Draco. Men du borde verkligen lära dig prata med andra människor" sa jag och vi satte oss i vagnen

- Eller hur, bobauton var mycket mer pratsamma än er, sa jag roat till honom.
- Du kunde väll ha pratat, mumlade Krum
- Jo, det skulle jag men du är en topp Quidditch spelare, tuneringsdeltagare och massa tjejer hängde efter dig, hur tror du då att jag skulle våga prata med dig?, och resten av er från Dumenstrang var ganska tysta utav er.

"Ja men hur sulle jag då veta att du ville prata med mig?" sa hanoch jag stannade vid mitt valv och tog sen ut lite pengar
"vad ska du med dem till?" frågade Krum
"Man vet aldrig" svarade jag lätt
"Du får väll allt du pekar på?" sa han oförstående
"Ja men jag vill väll etala ändå. ibland ska du bara vara tyst och flyga på din kvast" sa jag

- Tss, som om du eller dina vänner änns visste om att jag existerade, sa jag roat till honom.
- Betalar hon, märker folk att hon är snäll och vill vara hederlig, sa jag förklarande och himlade med ögonen åt hanns trögtänkthet.

"Som om du visste vem nån annan på min skola var? alla visste bara vem jag var" sa han och såg på Laura och vi klev ur vagnen
"Jag är inte ond rakt igenom" sa jag lätt
"Svårt att tro med den far du har" sa han försiktigt
"Svårt att tro att du är hederlig med tanke på att du gick på Durmstrang" sa ja goch såg på honom

- Jo det visste jag, en kille hette Dolochov och sen var det en tjej som Laveder pratade med, sa jag fundersamt och flinade mot dem.
- Ja ja inget är vad det ser ut att vara, sa jag roat och såg sedan på Krum.
- Delar du fortfarande ut autografer?, sa jag leende till honom.

"Ja men det är ju typ lika många personer som jag kände från Hogwarts" sa krum och log lätt
"Nej inget är vad det verkar vara" flinade jag och Krum log
"Självklart, jag är fortfarande quidditchstjärna, vill du ha en?" frågade han roat