Katniss första Mugglisgame♥

Jättebra!

Kapitel 8

Embla Robins(distrikt 6, tjej, Alvenia)
Jag satt och funderade. Skulle jag stanna i alliansen? Skulle Dan och Julia döda mig på natten? Jag hoppades inte det, men man kunde aldrig veta. Det var dessutom bra att ha skydd av bättre spelare. Men jag ville inte ta risken att dö. Jag bestämde mig för att fly som den lilla pojken hade gjort. Jag tittade mig runt. Dan och Julia var på jakt efter någon att döda. Jag tog ryggsäckarna som dom hade lämnat och började springa. Långt, långt bort.
Julia Star(distrikt 3, tjej, Alexandra Hagström)

Jag gick bredvid Dan. Vi letade efter någon att döda, någon som skulle göra så att vi kom ett steg närmare vinsten. Då såg jag det bruna håret som flög i vinden. Emblas hår.
– Dan, sa jag mjukt. – vi har en rymmare. Dan sprang fram till mig.
– ser man på, mumlade han och tittade på mig. – får jag äran?
– varsågod! Sa jag och nickade. Han plockade upp sitt spjut och kastade det mot Embla. Det träffade precis vid midjan och hon föll ihop. En kanon hördes på hela arenan och vi förstod att hon var död. Vi log mot varandra och gick och hämtade hennes packning.

döda:

Spoiler:
Tryck här för att visa!Embla Robins(distrikt 6, tjej, Alvenia)-fick ett spjut i midjan. mördare: Dan Williams(distrikt 1, kille, Amelia T.)

Rest In Peace♥

Jag är både glad och ledsen.

Super ^^

Åh, jättebra! Puh, trodde först att jag hade dött där

Jag är en mördare XD hehe

NOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOOO
*Dying*

Kan jag inte typ magiskt återuppstå???

nepp, men kan inte återuppstå. lottningen var inte på din sida

men här kommer mer!

Kapitel 9

Olivia Gold(distrikt 8, tjej, PPP)
Jag hade överlevt fyra dagar med hjälp av Martin. Han och jag hade utvecklat ett band som skulle bli nästan omöjligt att bryta. Martin låg och sov just nu, och jag satt på vakt. Då såg jag det. Något silvrigt som fastnat ganska långt ner i pariserhjulet. En silverfalskärm.
– Martin! Martin. Jag log lyckligt och skakade lätt om honom. Han var mycket bättre än mig på att klättra, han hade redan klättrat i pariserhjulet flera gånger. Han vaknade och frågade:
– vad är det? jag pekade mot silverfallskärmen och log ännu större.
– sponsorgåva! Han log och ställde sig upp. Han började klättra och jag höll tummarna. Nu var han bara någon meter ifrån… ja! Han var framme och kastade ner fallskärmen innan han snabbt klättrade ner. Jag läste på lappen.
Funderat på vart det finns mest mat?
– L
När jag öppnade falskärmen så låg det en karta däri. På kartan så fanns arenan. Kartan avslöjade inte några hemliga gömställen, men på flera ställen var det färgstänk, som att man tagit en pensel över och skakat av all färg. Jag förstod att vid varje område där det var färgstänk så fanns det mycket mat. Jag tittade ner i fallskärmen igen. Där låg en liten, liten bok i svart läder. I boken stod allt om giftiga och ätbara rötter, växter och bär. Jag log. Jag tittade vidare i boken när jag kände det. en hemsk, outhärdlig smärta i bröstet. Nej. Jag släppte boken, vacklade baklänges och ramlade baklänges omkull. Jag hörde Martins springande steg någonstans inne i hjärnan. Martin lutade sig över mig.
– nej! Skrek han, men i min hjärna lät det som ett eko. – NEJ! Jag kände att han lyfte upp mina vågiga hårslingor, precis som han gjorde den där första natten. Jag såg in i hans bruna ögon och använde mina sista krafter för att häva mig upp och kyssa honom. Jag kände att han kysste tillbaka. En lång, härlig kyss. Jag föll ner igen när jag inte hade krafter nog att stanna uppe.
- jag älskar dig, mumlade jag och kände hur mitt ansikte blev blött av Martins tårar. Sen kände jag inget mer.

Martin Crawn(Luna_rav)
Jag såg pilen, men det var försent. Den hade redan hunnit träffa Olivias bröst. Jag såg henne vackla omkull. Jag hoppade ner från pariserhjulet.
– nej! Jag skrek och sprang fram till henne. – NEJ! Jag böjde mig över henne. Hon tittade upp på mig med sina stora, djupblå ögon som var tomma, men fortfarande levande. Hon ansträngde sig uch lutade sig upp och kysste mig. Jag kysste henne tillbaka. Det här skulle bli vår sista kyss. Den vart lång och härlig och hennes fylliga läppar var mjuka. När hon inte hade någon ork kvar så föll hon tillbaka ner. Hennes ansikte vart blött av mina tårar. Jag såg att hennes läppar rörde sig, så jag lutade mig fram för att höra.
– jag älskar dig. Ett kanonskott hördes och jag förstod att hon var borta.
- jag älskar dig med. Jag ville inte lämna henne än. Jag ville inte att hennes död skulle ignoreras. Jag tog ut pilen och bröt sönder den. Ingen skulle få använda den. Jag bröt sönder hela pinnen och krossade spetsen mellan två stenar. Jag knäppte Olivias fingrar och flätade hennes gyllene hår till två, långa flätor, precis som jag brukade göra på min lillasyster. Jag tog silverfallskärmen och skulle precis gå, när jag böjde mig ner igen och kysste henne i pannan. Jag tog några småstenar och formade orden:
Jag älskar dig Olivia över hennes huvud. Jag gav henne ännu en kyss i pannan och gick sedan iväg, mot det närmaste utmärkta stället på kartan.

döda:

Spoiler:
Tryck här för att visa!Olivia Gold(distrikt 8, tjej, PPP)-fick en pil i bröstet. mördare: hittills okänt

Awesome!!!

Skitbra jag började gråta för att jag blev så rörd.