Ni som skriver..

Lellilola, oh, tfios är så bra... :3 ^^

Själv håller jag på att rätta/läsa igenom första delen i min trilogi då jag nyligen skrev om hela ^^ Och funderar på att läsa igenom och skriva om ett kapitel i Skuggans födelse (del två som du vet, men inte alla x) ) fast ja... det är endast tankar då just det kapitlet knappast kan bli bättre... Sämre kan det bli så tassar nog lätt runt den ett tag xD

Selma..., hatar att läsa igenom. Tröttnar alltid efter ett tag, men vet ju att det är nödvändigt, så...

Lellilola, gud ja x) Jag önskar att jag hade en personlig korrekturläsare, det önskar jag verkligen *-*

Okej, nu har jag tänkt jättelänge att jag ska skriva i den här tråden, dock har det ännu inte blivit av, så nu tänkte jag slutligen göra slag i saken!

1. Varför skriver ni? Är det en hobby som ni har enbart för er egen skull, eller siktar ni högre och vill bli publicerade författare en dag?
Det är definitivt en hobby, en som jag älskar och jag drömmer även om att kunna försörja mig på det förr eller senare.

2. Om ni delar in era projekt i kapitel, ungefär hur långa är kapitlen ungefär? (Nästan lättast att ange i ord, symboler eller antal sidor.)
Jag skriver nästan alltid långa romaner och dessa brukar delas in i kapitel om cirka 8-12 datorskrivna A4-sidor, ibland något mer, ibland något mindre.

3. Inom vilken genre brukar ni oftast skriva? Och om ni har något skrivprojekt på gång nu - vad handlar det om?
Jag tycker om att variera mig. Jag har skrivit skräck, deckarthriller, romantiskt drama och fantasy. Jag håller mig dock gärna till fantasy eller åtminstone lite övernaturliga inslag.

Men just nu arbetar jag med en science fiction-berättelse, en genre som jag aldrig testat på innan, vilket är spännande. Den utspelar sig i en avlägsen, post-apokalyptisk framtid där USA inte länge är ett land, utan består av en samling självständiga städer. Klyftorna mellan fattiga och rika är större är någonsin och någon medelklass finns inte ens längre. Revolvermannaorden är en grupp omänskligt skickliga legosoldater, som har låtit operera in cybernetiska implantat i sina kroppar för att förbättra styrka, snabbhet, uthållighet, och så vidare. Huvudpersonen, Mireille, är en revolverman som anlitas av en affärsman på Eingana, en ö i Stilla havet där en man har upprättat ett samhälle för de som vill leva utan "den nya teknologin", som de anser vara skälet till att människosläktet straffades i form av den farsot som utplånade en stor del av det 27 år tidigare. Cybernetiska implantat ser de i stort sett som en dödssynd, de tycker att det är oförlåtligt att in någonting främmande i sin egen kropp på det viset. Och Mireilles uppdrag? Det är att kidnappa brodern till Einganas grundare, men hon inser så småningom att det är långt ifrån enkelt och att hon dessutom har en personlig koppling till Eingana.

Sedan har jag även nyligen påbörjat ett nytt projekt, en uppföljare till en vampyrberättelse som finns här på Mugglis och som i stora drag kretsar kring en organisation, som för ett hemligt krig mot dessa blodsugande nattvarelser.

4. Hur håller ni upp motivationen? Råkar ni ofta ut för s.k "artblocks" då ni inte har någon inspiration?
Tanken på att skriva någonting som förhoppningsvis kan vara tillräckligt bra för publicering finner jag väldigt motiverande, någonting som uppskattas av läsare och berör dem så som jag har blivit berörd av andra författare.

Ibland händer det absolut att jag drabbas av skrivkramp eller idétorka, men inte lika ofta som när jag var yngre. Jag vet faktiskt inte vad det beror på, men skönt är det i alla fall. Jag älskar en bra berättelse, så jag läser mycket. Dessutom tittar jag mycket på film och TV-serier och spelar handlingsdrivna TV-spel. De händelser, världar och karaktärer som jag besöker i dessa inspirerar mig mycket. Musik är också en effektiv inspirationskälla för mig, emotionellt engagerande musik som berör mig. Sedan kan det hjälpa att läsa igenom det jag har skrivit tidigare, kanske får jag lite nya uppslag eller upptäcker någonting som jag kan spinna vidare på.

Selma..., I could help you

Nej, men seriöst: jag med. Suck.

Haha x) Det är tråkigt att korrekturläsa sin egen text, för man vet vad som kommer hända! xD
Men, att korrekturläsa någon annans är faktiskt roligare! Håller på med en text som en av mina vänner har skrivit x3

Selma..., håller på med min brorsas. Tråkigt som sjutton, bara en massa stavfel att rätta.
(Kan tillägga att han är 8 år och skriver till skolan...)

Haha xD Berättelser är bättre Och sådana som kommer bli framtida böcker är helt awesome :'3

Har någon något tips på hur man korrekturläser på ett "roligt" vis? xD För det verkar inte möjligt... ._. (förutom då det visar sig att jag faktiskt har en någorlunda bra humor xD )

Vet inte om det hjälper så mycket, jag är ju inte själv någon expert, men försök att fokusera mindre på hur tråkigt det är och hur du ska göra det till en roligare process. Tänk i stället mer på att du kommer ge en ännu bättre läsupplevelsen till dina läsare och att det förbättrar chanserna att bli publicerad.

Att lyssna på bra musik kan hjälpa, dock är det väldigt individuellt då det i stället kan få motsatt effekt och göra så musiken distraherar från själva arbetet.

Sedan kanske det kan vara bra att sätta upp små mål? Som att när man har avverkat X antal sidor, så kan man unna sig någonting, exempelvis att titta på det där nya avsnittet av serien man följer. På så sätt blir det en typ av positiv förstärkning.

LittleButterfly, det där var ett riktigt bra tips! Aldrig tänkt på att göra så, men istället för serie så kommer jag nog säga internet xD Haha, tack för tipset!