En kittel full av kärlek (3:e generationen)

Hur bra kan man skriva?
Jag älskar hur du beskriver karaktärerna, du har precis lagom långa dialoger. Den är inte rörig.
Du skriver som en riktig författare!

JÄÄTTEBRA!!!! Som vanligt ♥

Jag tycker EXAKT som mollylisa!

Det är ju jätte bra!!!

AWESOME!!!

JAMES!! Vad håller du på med?! O.O
Du kan ju inte säga så och sedan dra iväg!! O.O

Kan det vara som jag tror? O.o
Att Sarah och Albus har pratat? o.o och hon sade att det var antingen quidditch eller hon? o.o och att Albus skulle göra sitt val på matchen? x)
Och Albus valde quidditch? o.o

Om jag gissar rätt (jag tänker konstigt, men kanske om jag har tur så tänker jag rätt) så kanske hon och James blir tillsammans!

Awesome kapitel! Väntar spänt på fortsättningen!

På något vis måste Sarah och James bli tillsammans! ^^
Antingen inser Albus att han älskar quidditch för mycket och berättar det för Sarah, och då tar det slut.
Eller, så tänker jag så mysko (och kanske om jag har tur, rätt) och lyckas gissa mig fram till hur James och Sarah blir tillsammans? o.o (för de MÅSTE bli tillsammans! De är som skapta för varandra! ^^)

Asdfghjklöä! AAAAAAAAAAWWEEEEEESOOOOMMEEEE!

det är så att jag har börjat på en ny fiction här på mugglis, den är inte som den här, men jag kan lova drama och kärlek.
jag länkar här länken till den nya fictionen och hoppas få se era underbara kommentarer även där.
http://www.mugglarportalen.se/forum.php?topic=33407

snart kommer det även ett kapitel som Sarah och de andra! pussar!

Jättebra!
Det var inte snällt att James sa att det dummaste han hört var att han var kär i Sarah :c Man ska inte ljuga för sig själv :'c


Ska kolla den andra nu

Kapitel 56
Albus
Vi vann. Jag kan knappat fatta att vi vann. Pokalen är vår. Vi vann årets quidditchpokal. Efter matchen är det fest i omklädningsrummet. Reese skaffar fram honungsöl samt en massa godis. Vi hoppar upp och ner och skriker. Precis som häromdagen i sällskapsrummet.
- Vi vann! skriker Reese.
Jag dricker av min honungsöl och känner mig euforisk. Jag sätter mig ner på en bänk och försöker ta in. Mina lagkamrater skuttar om kring men framför mina ögon ser de mer ut som suddiga, gröna fläckar. Rummet töms på ljud och jag kan höra hur mitt egna hjärta slår. Vi vann pokalen. Det är första gången på flera år som Slytherin vinner. Och det är tack vare mig som vi vann. Det var jag som fångade kvicken. Ingen annan. Det var jag. Jag. Bara jag. Vi vann tack vare mig. Peggys suddiga ansikte dyker upp framför mig och jag kan se att hon säger någonting.
- Jag sa, om du följer med på lägret i sommar så kan jag garantera dig att du kommer vinna fler pokaler i framtiden, säger hon och klappar min axel innan hon går iväg och kramar om Reese igen.
Jag nickar och stoppar en böna i munnen. Blåbärssoppa. Det är mindre än två veckor kvar innan de måste ha sitt svar. Jag har fortfarande inte pratat med Sarah. Inte för att jag behöver göra det, jag vet redan hennes svar: Det är slut. Jag skakar suckande på huvudet och dricker av min honungsöl. Sakta börjar omklädningsrummet tömmas. Mina kamrater går vidare till sällskapsrummet där festen kommer fortsätta med resten av elevhemmet. Redan innan matchen hade några börjat sätta upp silver/gröna girlanger. Tillslut är det bara jag kvar. Sakta börjar jag byta om. Innan jag lämnar omklädningsrummet äter jag en till böna. Surkål. Med väskan på axeln går jag upp mot skolan. Solen är på väg ner och luften är ljummen. Det börjar gå mot sommar. Åh underbara sommar. Varför ger du mig sådan problem? Jag suckar och vänder mig om så att jag har ansiktet mot quidditchplanen. Där står den. En stor byggnad i trä. Så mycket glädje den där träbyggnaden har gett mig. Hur kan jag vände ryggen mot det? Men Sarah, Sarah är fantastisk. Och hon är min. Jag vill inte förlora henne. Med en längtan efter att få dränka mina sorger i ännu mer honungsöl vänder jag om och skyndar på mina steg upp mot slottet. Jag skyndar igenom korridorerna i fängelsehålorna och stannar framför stenväggen.
- Honor victori, säger jag och ler åt månadens passande lösenord.
Dörren i stenväggen kommer fram och så fort jag sätter en fot inne i sällskapsrummet får jag höra hur alla i rummet jublar när jag kommer in. De har banderoller där det står: Potter äger! Ivan kommer fram med två muggar honungsöl.
- Du förtjänar det. Du är grym, säger han och vi kramas grabbigt.
Många mer vill krama om mig. Min mugg fylls på hela tiden under kvällen och jag vet inte hur många pepparminstpraliner eller chokladkittlar som jag får i mig. Tillslut måste jag gå upp till sovsalen för att slippa bli tvångsmatad. Mer godis och jag tror att jag ska spricka. Jag hinner slänga mig på sängen innan dörren öppnas och jag förstår att jag inte är ensam. Jag sätter mig upp och får se Scorpius stå lutad mot dörren med händerna i fickorna.
- Den stora Potter, ska jag buga? frågar han retligt.
- Jag antar att du blir en förrädare mot elevhemmet om du inte göra det, säger jag väldigt diplomatiskt.
- Jaha, om det är på det viset, säger Scorpius och bugar väldigt djupt.
Jag skrattar och han instämmer snart i mitt skratt.
- Om jag ska vara ärlig så har jag förberett mig på den här dagen sedan i julas, erkänner min vän och går fram till sin koffert.
Jag lyfter frågande på ögonbrynen.
- Trodde du verkligen att jag skulle fånga kvicken? undrar jag.
- Självklart. Jag är din bästa vän. Ska inte bästa vänner alltid tro på varandra? Och ska inte bästa vännen fira sin vän på rätt sätt? frågar Scorpius och plockar fram en flaska eldwhiskey ur kofferten.
- Vart har du fått tag på den? undrar jag.
- Snodde den från pappa. Inte för att han kommer sakna den. Farfar har gett honom en varje jul i snart 18 år. Pappa dricker det aldrig, säger Scorpius och sätter sig bredvid mig på sängen.
Jag trollar fram två glas och han häller upp. Vi tar varsitt glas och höjer det.
- Skål för att Slytherin är vinnare av quidditchpokalen, säger Scorpius.
- Skål för att vi är vänner, säger jag.
Vi skålar och dricker. Jag känner hur det bränner i halsen på mig när drycken rinner ner.
- Det där är inte något som man skulle vilja halsa, säger Scorpius och jag förstår att han kände samma bränna som jag.
- Jag måste visa någonting, säger jag och plockar fram brevet.
Scorpius läser det. När han är klar slår han till mig på armen.
- Varför har du inte berättat att du ansökt? frågar Scorpius.
- Därför att det inte var jag som ansökte. Peggy gjorde det utan att jag visste mot det, säger jag.
Han blinkar ett par gånger och lyfter sedan flaskan.
- Det här förtjänar också en skål, säger han och häller i glasen.
Jag tar mitt glas och vi skålar igen. Samma brinnande känsla.
- Jag är glad för din skull Al, men vad sa Sarah? frågar han.
Nu är det min tur att blinka.
- Sarah sa inte så mycket eftersom jag inte har berättat det för henne än, erkänner jag.
Scorpius säger inte så mycket utan häller upp whiskey i glasen för tredje gången.
- Lycka till. Du lär behöva det, säger han sympatiskt.
Jag grymtar och vi tömmer glasen i ett svep.

Rose
Stämningen i sällskapsrummet är allt annat än glad. Ingen pratar. Alla bara sitter tyst för sig själva. Jag vänder sakta blad i min bok. Försöker att inte le, det kan ju tolkas som att jag är glad över att Gryffindor förlorade. Jag är redan i skottlinjen bara för att jag är släkt med Albus. Det vore synd att göra dem upprörda. Sarah kommer ner för trappan. Jag märker hur hon får sura blickar på sig. Hon tittar sig nervöst omkring och skyndar fram till mig.
- De tittar på mig som om jag tagit död på deras husdjur, säger Sarah och sätter sig ner.
- Nästan. Du är tillsammans med fienden. I det här läget så uppskattas inte det, säger jag och vänder blad igen.
Hon himlar med ögonen. Två killar ifrån sjunde årskursen kommer fram till oss. De är fortfarande klädda i röd/guldiga tröjor och halsdukar.
- Får jag fråga dig någonting Sarah? undrar en av dem.
- Visst, svarar hon.
- Varför var du tvungen att bli tillsammans med Albus Potter? Varför kunde du inte välja James som alla andra tjejer? Jag menar, James kommer i alla fall från rätt elevhem, fnyser han.
Sedan går de iväg med sina sura ansiktsuttryck. Sarah drar obekvämt handen genom håret. Jag har insett att den gesten är väldigt populär. Särskilt hos James. Han använder den flera gånger om dagen.
- Hörde du att James och Millie gjort slut? frågar jag.
Hon nickar.
- Ryktet säger att James var otrogen. Vad tror du? undrar jag och tittar nyfiket på henne.
Hennes ögon är uppspärrade som rådjursögon och hon är blek. Sarah börjar stamma fram några ord men stänger sen munnen.
- Jag kom just på att jag måste gå upp och kolla på en sak, säger hon och går upp igen.
Jag stänger igen min bok och går efter henne. Någonting är fel och jag tänker ta reda på vad det är.
- Nå, vad tror du? Var James otrogen eller inte? frågar jag envist.
- Med vem skulle han ha varit otrogen? undrar Sarah och viftar med handen.
Hon går in i sovsalen och sätter sig på sin säng.
- Åh jag har en väldigt bra gissning, säger jag och tittare menande på henne samtidigt som jag stänger dörren.
Sarah flämtar.
- James har inte varit otrogen med mig! säger hon.
- Någonting har ni gjort. Det är lika bra att du berättar Sarah. Båda två har betett sig konstigt, särskilt när ni är i varandras närhet. Du blev som förstelnad när de där killarna började prata om hur du egentligen borde blivit tillsammans med James. Något är fel och du ska berätta vad det är annars går jag till Albus och berättar om ert beteende, säger jag och slänger min bok på min säng.
Sarah suckar och lämnar sängen. Hon ställer sig med ryggen mot fönstret och lägger armarna i kors. Med en suck tittar hon ner i golvet.
- På alla hjärtans dag, efter att du gått och lagt dig, kom James och gjorde mig sällskap. Vi pratade och ett.. tillfälle uppkom. Under det här tillfället var vi nära på att kyssas och dessa tillfällen har kommit ett par gånger till. Det senaste när vi tältade, berättar hon.
Det var kanske inte vad jag trodde. Vem försöker jag lura? Det var inte alls vad jag trodde.
- Är du kär i honom? frågar jag.
- Nej! Jag är tillsammans med Albus, säger Sarah.
Jag sväljer.
- Jag vet men jag frågade om du var kär i James, säger jag. Inte vem du är tillsammans med.
Sarah tittar på mig.
- Det är komplicerat. När de här tillfällena uppkommer så vill jag inget annat än att kyssa honom men jag vet att när det hände för första gången så hände det på grund av att han tröstade mig. Tänk om jag vill kyssa honom för att jag vill känna mig tröstad? Tänk om jag inte har kommit över det här med Albus och quidditch? frågar hon och börjar svamla.
Hon pratar så fort så jag tror att hon kommer börjar hyperventilera.
- Sarah, lugna ner dig. Jag förstår. Du är inte kär i James. Jag ska inte ta upp det något mer. Tänk inte mer på det. Tänk istället på vilken underbar sommar du kommer få i Frankrike tillsammans med Albus. Tänk på Albus som du älskar, säger jag.
Sarah nickar och sätter sig på sängkanten igen.
- När kommer du skaffa ny kille? frågar hon efter en stund.
Jag skrattar till.
- Jag kommer skaffa en ny kille när jag är kapabel till att inte ha sex med mitt ex, säger jag.
- Så du är okej med hela den här Scorpius grejen? undrar Sarah.
Jag nickar.
- Jag och Scorp är ett kapitel som fick ett annorlunda men bra avslut. Jag har förstått att han inte har några känslor för honom och jag förstår det, säger jag.
- Har du känslor för honom? frågar hon och lägger huvudet på sned.
- Det är komplicerat, säger jag och citerar henne.
Sarah armbågar mig i sidan och jag skrattar.
- Om jag visste att kärlek skulle bli så komplicerat så skulle jag aldrig skaffat mig en första pojkvän, suckar hon och lägger sig ner tvärs över sängen.
Hennes tår dinglar lite över golvet. Jag lägger mig ner bredvid henne.
- Kloka ord min vän. Väldigt kloka ord, säger jag.

MEN HERRE GUD JAG HAR MISSAT TVÅ KAPITEL + DET NYASTE, HUR HAR JAG KUNNAT GÖRA DETTA?
Nu ska jag läsa.

EDIT:

Men gud, gillar verkligen ditt sätt att skriva på. Det är helt fantastiskt. Blir helt kär i dina fanfics. :') Kommer solklart bevaka den andra du börjat på också!
"Den är blöt".
Sista tre orden, som fick mig att fälla ett par tårar och bara bli jätteledsen. Jag gillar verkligen Sarah's flashbacks och hur detaljerade dem är, de förmedlar verkligen känslor. Åh, lär mig skriva bra som dig. Snälla?

"F.U.T.T. Fruktansvärt Utmattande TrollkarlsTest."
Jag hade gärna gått på Hogwarts om det inte funnits såna här stora test.
De låter otroligt jobbiga. Åh att James pratat i sömnen. HAN ÄR VERKLIGEN KÄR I SARAH. SAMES MOMENT EVERYONE! SAMES MOMENT!
Åh vad fint det var. Förutom den delen som fick mig att fälla ytterligare ett par tårar. SNÄLLA JAMES.
Gör allt för din kärlek till Sarah. Det var ni från början. OKEJ?
"- Jag har aldrig hört något så dumt, säger jag och lämnar klassrummet. Stänger dörren efter mig och går därifrån. "
Alltså slutet av James POV. Jag vill bara slå honom hårt med en pinne i huvudet. Kan verkligen känna hur Sarah måste känna sig. Jag menar hon är ju precis lika kär i honom. Varför kan de inte bara kyssas så jag kan fangirla.

LOL, när Astoria skriver till Scorpius att byta underkläder. Det var lite humorinslag på det väl? Roligt var det i alla fall. xD Vad är det egentligen som Scorpius insett? Jag menar han älskar ROSE right? Han har inte insett att han inte är kär i henne längre? Gud du dödar mig kvinna. Jag vill ha slutet nu ju! Alltså, Sarah och Albus, de har ett sån där tonårsrelation som alla drömmer om att ha men som krossas när de börjar gymnasiet. (fast nu finns det ju inget efter hogwarts..) Men nej, det håller inte. Albus kommer åka på Qudditchlägret och Sarah kommer åka till Frankrike med James. De kommer äta croissanter. ♥ (crossianter*?...)

Nu stirrar jag dumt på ordet "euforisk" och försöker komma på vad det betyder, glad kanske?.. Allt jag kan tänka på är Loréen. Haha, undra varför!
Åh, Scorpius/Albus scenen, spelas verkligen framför mig. Det var fint. Hur Scorpan har en flaska eldwhiskey till honom och Albus, tredje glaset som känns som ett sätt att försöka samla mod inför att berätta för Sarah. Asch, nu tycker jag ju synd om Albus. Fast Scorpan borde gå till Rose. Haha...
"Samma brinnande känsla. " Tror "samma brännande* känsla" hade passat mer in.

Roses och Sarahs tjejsnack storgillades ska du veta! Det var fint, bara älskar hur du får alla känslor att passa in, de är ju som bästa vänner och det märks verkligen. Åh, jag gillar stort.
"Det är komplicerat", så har jag sagt om alla mina senaste förhållanden, vad är kärlek om inte komplicerat liksom?

Muy bien, old friend.
P.S hoppas inte kommentaren blev för lång.

Love /Trezzan ♥

SUPER!!!! Älskar detta kapitel♥

Nej Albus! DU SKA TA QUIDDITCH GREJEN ELLER ATT SARAH VISAR SIG OTROGEN, FÖR JAG VILL ATT SARAH OCH JAMES SKA VARA IHOP OCH ALBUS GÅ PÅ QUIDDITCHEN!!!!!!!!!!!!!!!!♥♥♥♥♥♥♥♥