Den onämnda magiska trekampen (SV)

!!!!!!!♥♥

Helluw!

tänkte skriva lite nu, men vet inte vilket perspektiv jag ska skriva i... något önskemål? vilket som helst!

Don't be shy!

Pasha ofc! ♥ Han är ju ond, då vill man ju se hur han tänker!!
Eller så mer Sibylla scener Kanske att Pasha ser när Sibylla kysser varandra...?

Molly Evans: Tackar ♥

Neville? Abigail?(visst hette hon så?)

Hej, nu är det söndag och jag har märkt att på senaste tiden har jag börjat uppdatera mest på söndagar? har ingen aning om varför jag skriver detta men what ever, ni ska få ett kapitel är själv saken jag försöker komma fram till

Jag har lagt märke till en grej angående mitt skrivande... Jag skriver ju hur osammanhängande som helst! ni ska vara glada att jag oftast ''redigerar'' kapitlena innan jag lägger ut dem för annars hade ni varit helt: what the?! xD

Nä, men detta kapitlet heter syn och är skrivet i pashas perspektiv som Molly Evans önskade så jag hoppas att det är någorlunda bra... enligt mig är det rätt så tråkigt för jag har varit ganska oense med mig själv om hur Pasha ska vara... men jag har kommit fram till att han är nog inte helt ond, bara egoistisk och bitter...

Och som vanlig när jag lägger ut kapitel: undra ni något så fråga ni så försöker jag svara på ett smart sätt och kom med konstruktiv kritik om det behövs

Hope you like it!

Kapitel 49 Syn (Pashas perspektiv)

Aurora smyger försiktigt in i mitt sovrum efter att jag bett henne komma. Jag genomskådar i hennes bruna ögon att hon är livrädd, livrädd för att jag ska göra henne illa igen. Vilket jag inte hade tänkt att göra.

- Sätt dig, beordrar jag henne och nickar mot stolen framför mig. Jag sitter redan ner vid mitt mörka fyrkantiga bord. Alla rummen på skeppet ser likadana ut, det är bara storleken som ändras från rum till rum och vad man använder en del möbler som.

Jag och mina systrar har dem största rummen. Till och med större än rektor Karkaroffs sovrum. Ritané och Auroras är extra stort eftersom Gabryella skulle sovit där från början, men far ville att Gabryella skulle försöka vara bland folk. Idiotiskt enligt mig, folk vill bara vara i närheten tack vare hennes quidditch-karriär, men förstod far det? Såklart inte.
Hans lilla Ella skulle ha det så bra som möjligt och skulle inte behöva bo på ett skepp som resten av oss. Nej, inte hans lilla älskade Ella. Hans lilla perfekta Ella.

- Så Aurora, suckar jag när hon satt sig ner.
- Vadå? Frågar hon med darrande röst.
- Det är något som tynger dig, svarar jag.
- Nej, det är inget, försöker hon.
- Ljug inte, vad är det som har hänt? Säger jag irriterat
- Jag och Gaby bråkade, men det är ingenting, svarar Aurora och biter sig sedan i läppen.
- Vad bråkade ni om? Frågar jag.
Aurora viskar något lågt nog för att jag inte ska höra.
- Viska inte, säg högre! Säger jag och försöker att inte bli irriterad.
- Jag råkade kalla Galina för mamma! Säger Aurora så högt att hon nästan skriker det.

Jag ser på henne. Hon stirrar ner i bordet och pillar på sitt halsband med Krums familjeemblem.

- Om du ser Galina som din mamma, har du rätt att kalla henne mamma, säger jag och Aurora tittar upp på mig med en förvånad blick. Jag fortsätter:
- Gabryella föredrar nog att du skulle kalla henne Galina på grund av att hon var med när Soline blev mördad, förklarar jag.
- Jag vet, suckar Aurora.
- Du var ju trots allt ganska liten när det hände och minns nog inte så mycket om Soline som jag, Rita och Gabryella gör.
- Jo, jag minns några saker med mor, men inte lika mycket som ni antar jag, säger hon.
- Vill du jag ska prata med Gabryella? Frågar jag.
- Nej, det behövs inte, säger Aurora snabbt.
- Då så, säger jag och Aurora reser sig upp och börjar gå mot dörren.
- Aurora, säger ja och hon vänder sig om.
- Kan du göra mig en tjänst? Frågar jag.
- Okej, svarar hon och ser oroligt på mig.
- Se efter Gabryella, jag vill veta vad som försiggår med henne, kan du göra det? Frågar jag.
- Javisst, svarar hon och går sedan ut ur rummet.

Jag reser mig upp och tar en flaska med vad jag kallar befrielse, men som Rita kallar ett allvarligt beroende. Jag går fram till mitt skrivbord och går igenom mina och mina systrars brev. Brev från far och Galina till var och en av oss, brev från Hristo till Rita, några kilon beundraost till Gabryella och ett brev som jag fastnade vid. Brevet var till Gabryella, men det som fick mig att bli intresserad var: var brevet kom ifrån. Norra Frankrike från en kvinna som hette Sandrine Eau.

Kära Gabryella!

Jag vet inte om du någonsin fått höra talas om mig och resten av min familj, men jag är din mor Solines syster, alltså din moster.
Vi har inte fått höra talas om dig utan vi fick bara höra talas om att Soline fått en son för länge sedan, men kontakten bröts mellan mig och Soline. Jag skickade en uggla till din far för att få det konstaterat att du är min syster dotter, och det är konstaterat, men han berättade inget mer. Så därför frågar jag dig, finns det någon möjlighet att du skulle vilja lära känna mig och resten av släkten från din mors sida? Har du fler syskon? Eller är det bara du och din bror?

Svara när du har tid

Sandrine, din moster

Jag läste brevet flera gånger innan jag kastade det i brasan i mitt sovrum.

Bra!!

What? En okänd moster… Spännande!!! :3

DUMMA PASHA! ÅH! TAAAACK FÖR HANS PERSPEKTIV!!!!♥
Så Pasha är avundsjuk på Gaby…? :3

Älskar detta Kapitel, skriv mer!

tack så mycket

Ja, Pasha är avundsjuk på Gabryella för flera olika saker, men till största del är det för att hon får mest uppmärksamhet av deras pappa som jag försökte få fram på något sätt xD
resten kommer att förklaras mer i berättelsen

Haha, ok! :3

Du är jätte begåvad!!! 1 av mina favorit ff's!!!! :'DDD ♥