VARFÖR JAG (sv)

Hej idag kanske stavningen inte är bra. Men jag är glad att det är några som gillar min FF

______________________________________-
kapitel 5 Några minen

Harry
Det hade gåt 3 timmar efter att Holly hade svimmat och det var läskigt.
Vi kunde inte röra henne! Det var som ett skydd runt omkring henne. Varige gång vi försökte kastades vi mot golvet eller fick massvis stötar.
Lupin försökte med massvis med trollformler och det funkade inte.
professor Dumbledore hade kommit (Efter att vi går) och bestämt att det enda vi kunde göra var att vänta.
Hermoine ,Ron och jag bestämde oss att gå och kolla om Holly var vaken. När vi kom sat professor Dumbledore och professor mcgonagall och kollade på Holly.
vi gick och ställde oss brevid och professor Dumbledore öppnade Hollys ena ögonlock. Det var läskigt fast Holly hade svimmat visades rädsla i hennes ögon. just då vakna hon upp.

Holly
Jag ducka och skrek: RIDIKULUS och mannen blev till en liten kanin med löständer. Alla kollade på mig jag andades häftigt mina ögon blev trötta och jag slockna.
Jag undrade hur jag kunde tänka fast min kropp och sinne var avstängt.
Plösligt vibrera min kropp och jag försvann.
Jag blundade allt jag såg var människor och färger.
Tillsist öppna jag ögonen och jag var påväg att ramla in i ett rum.
Jag ville skrika. Okej alla skulle ha skrikit men jag hittade inte rösten.
jag föll handlöst ner på golvet. Smärtan vara bara 1 sekund sen fans det ingen smärta. Jag studera rummet skräpigt smutsigt ett ruckel.
Det kom en varelse in i rummet. Jag ramla bakåt vid åsynen av den eller han.
Varelsen hade vit hy inget hår, Han hade ett orm liknande utseende och röda ögon.
Jag var liv rädd jag viste vem det var Voldemort. Jag fattade inte riktigt varför alla sa du vet vem jag var mer räd för personen än namnet.
Jag hade läst på och jag hade en hemsk tanke att jag skulle dö!
Men han såg på mig där jag stog sa inget. Han kollade överallt i rummet.
Jag började förstå att det här va ett minne men det kunde väl inte va mitt väl? Usch själva tanken fick mig att rysa.
Mannen min Bogart hade förvandlats till kom in genom en vägg.
Manen såg unge ut och han bar kostym.
- Nå några framsteg sa Voldemort.
Jag viste att det var bra att lyssna så jag gick lite närmare.
- Ja min son Artur dog vid den senaste försöket. Det var synd jag hade åstad komma tankeläsning, tidstop och mycket mer men han dog i det sista testet sa Manen normalt.
Jag ville skrika slå riva denna man han brydde sig inte om sin döda sån!
Det smärta mig mycket. Jag viste inte varför men det gjorde det.
Voldemort såg irriterat på manen och lyfte sin stav men innan han sa något fortseete manen.
- Men min 6 åriga dotter har det gåt bra vi började för 1 år sedan. Men hon är lite olik sin bror. Både got och ont hon vet inte sanningen om värden Jag har lurat henne. Men hon är vaksam litar inte helt på mig men Hon har åstad kommit mycket som tidsstop, flygning, prata med djur, spola tiden och hon så mycket i så ung ålder sa mannen.
bra Mr Qwlish jag vill ha en ung som kan va som ett vapen kan du kolla hit henne jag vill se det med egna ögon.
- Hm vist Flicka KOM NU röt han.
En liten flicka som var så lik mig kom in genom rummet. Hon hade axelångt hår och samma nyans av lokar som jag. Hennes ansikte var brunt och hon hade nästan svarta ögon. Men vad som fans i hennes ansikte fick mig att ramla. Ansiktet var fullt med ärr och flickan såg så rädd ut.
Flickan var så lik mig. Det enda jag ville va att vika mig dubbelt och gråta vilket jag skulle göra väl hemma.
- Visa tistopet sa mannen som antagligen var min far.
Flickan nicka jag sparka argt omkull en bok hylla.
Och ja den gick sönder. Dom kunde inte höra eller se eller röra mig men jag kunde slå sönder saker. Jag måste jobba på en förklaring senare.
- Bra sa Mr Qwlish. nu kan du tidstopet.
- Jag vill inte sa Flickan med en rädd röst.
pappan såg argt på henne och uttala en hemsk besvärljese.
Jag ville inte höra Flickans skrik. Det var hemskt en mardröm jag ville bort härifrån nu!

- Holly sa hermoine.
- Va vad hände?
Vi vet inte sa Lupin men rektorn vill tala med dig om en time.
Okej enu ett publem tänkte jag

Ooh.. Spännande :3
Mer!

Tack Ska snart lägga upp ett nytt kapitel
men har en fråga? är handligen dålig eller bra?
_________________________________________
läs min FF varför jaghttp://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=7904&page=3

Den är bra!

as, bra ju!men tänk på stavningen!

tack ja förlåt men det är lite svårt på pugramet jag snvänder kommer mer snart och jag ska rätta den här testen som jag sskrev föra veckan kolla nu

ps vad tror du kommer hända

Ingen aning! Jätte bra, meeeeeeeeer♥!

När kmr det mer? =)

nu kommer 1a av 2b av kapitel 6 blir två kapitel va 6ans hoppas ni gillar det

_________________________________-
Del 1 av 2 av kapitel 6 dagbok och svar

Okej jag börja gå till rektorns kontor, det tog en tag mina fötter bar som bly.
Mina tankar var inte klara dom åkte bara tillbaka till det jag sätt. Jag borde inte tänka på det. Men flickan hade varit så like mig kunde det varit jag! Nej det trodde jag inte jag skulle väl minas det va. Men jag hade minnesförlust.
Jag kom till örn figuren och blängde på den duma fågeln. Den blängde tillbaka och jag kunde inte lösenordet så jag tänkte skoja lite med den.
- Kom igen Fido jag har en samtal öppna öppna sa Holly lugnt.
örnen spärra upp ögonen och öppna dörren eller ingången och jag hoppa på. Yes 1 till mig noll till örnen tänkte jag anledningen till varför jag var arg på den korkade fågeln var att jag hade varit hos rektorn en gång idag jag hade varit "uppstudsig" som professor spådom kallade. jag kunde minas det Minnet av morgonen kom fort.
Jag mindes att jag satt och kollat i boken om spådoms konst. och vår lärare Sibylla kom in och ja hon likna en riktig bluffmakerska just då. Sen efter att hon svamlade att Harry skulle dö vart jag sur och arg.
- Du kan ju inte mena allvar skrek Holly till.
- Vad säger du ! sa Hon ilsket.
- du kan ju inte mena att du dödsmärker elever sa Holly argt.
- Det gör jag ej jag säger sanningen
- Äh vist så om Harry dör är det en vinst för dig då?
- VAD MENAR DU.
- Ja om den är fel så är du ju inte synsk.
Klassen flämta till inte konstigt jag var kanske lite uppstudsig men jag var arg just då så jag brydde mig inte ett skvatt.
- Hur vågar du icke tro på mina förevisningar vrålade Hon argt.
- Hm fräste Holly.
gå går till rektorn nu unga dam.
och jag gick ju då men stenfiguren vägra släpa in mig så jag fick stå där en halvtimme. Och det var inte någon roligt prisis.
plötslig stanna örnen och jag klev in i rummet.
Idag var det konstigt det fans ett djur i en bur som såg ut som en kanin med vingar. Det var brun och vit och hade en black i pannan som var silvervit. Det såg mig och sprattla och skrek.
jag viste inte vad jag skulle göra men jag öppna buren och Den lilla varelsen hoppa på mig och slickade mig.
- Ha haha sluta sa Holly.
rektorn kom då Professor Dumbeldore och stirra på djuret , Oj tänk om den var farlig!
- Hon måste va din sa Professor Dumbeldore.
- VA? sa Holly.
- Ja du förstår Holly det är är en ninvinge den lever så länge dens ägare lever lever. Jag trodde dom var utrotade. Det har ovanliga krafter var och en har det det här lilla har en silver black den kan hela om någon behöver det.
- Så den är min?
- Ja tror det den gillar dig så mycket. Men det var inte det jag ville tala om.
- Vad då då
jag ska hjälpa dig att få veta sanningen sa Han lugnt.
- Vänta vet du vem jag är sa Holly förvånat.
-Jag är rädd för att jag kanske vet vem du är kom hit jag ska visa dig en sak.
__________________________________________
förtsätninegn på del 6 kommer så del 6 blir två delar

åhh! Bra MEER ♥ Så spännande !!! mer, Mer, MEEER!!
NUU! ♥ ♥♥

tack skriver snart mer