Innan och efter Harry Potter-sagan började [SV]

Har varit/är borta, så jag har inte hunnit skriva, men nu skriver jag ett kapitel!
Kapitel 7 - Mordet och försvinnandet.
---------------------------------------------------------------------------------------------------

Dagarna forserade, lektion efter lektion, håltimme efter håltimme.
Just nu var det håltimme för förstaårseleverna. Lily satt på en sten nära sjön. Hon läste i en bok. Då kom Severus nerrusande. Han flåsade och lutade sig mot stenen Lily satt på.
"E... En p..", flåsade han.
"Andas innan du pratar, jag väntar...", sa hon och började läsa igen.
"Nej, nej!", sa Severus och tog några djupa andetag, "det är viktigt! Vi måste gå till stora salen!"
Lily såg orolig ut.
"Kelly Spoon från Ravenclaw är mördad och Timothy Kent från Hufflepuff är spårlöst borta sen i förrgår! Kelly gick i femte året och Timothy gick i tredje."
Lily hade ovfrivilligt satt handen för munnen.
"Skogsvaktaren Herrid, eller vad han nu heter..."
"Hagrid", rättade Lily till honom.
"Ja, han skulle söka reda på alla som var utanför skolan och hämta upp oss, men vi kan väl gå själv."
"Nej, Severus, jag vågar inte!", sa Lily och började snyfta.
"Komigen! Vad är Gryffindorare kända för?", sa Severus uppmuntrande.
"Okej", sa Lily tveksamt.
Severus log.
"Bra."
Dom rusade upp mot slottet, utan att stanna, utan att möta någon. Men när dom kom till tredje våningen hörde dom en hes röst tala med någon. Lily och Severus fick panik och trodde att det skulle bli deras död, då en pojke drog in dom bakom en gobeläng som dolde ett litet rum. Lily pustade ut och mumlade tack, men Severus såg missnöjd. Det var James Potter som hade räddat dom. Han hade dragit in dom till rummet där det fanns en massa andra folk, som Lily kunde identifiera som sina årskurs-"kamrater" Peter Pettigrew, Sirius Black och Remus Lupin.
"Här har jag varit förut", sa James.
"Wow", muttade Severus hånfullt.
"Var glad att James räddade dig, Slytherinpojke", sa Sirius.
James la sin hand mot en sten i stenväggen som smälte bort, och en trappa visade sig.
"Kom!", viskade James.
Man kunde inte se någonting i gången.
"Man kan tända sina trollstavar! Lumos!", viskade Lily.
Hennes stav tändes med ens. Alla följde hennes exempel. När dom hade gått ner för trappan kom en ny gobeläng som dom gick igenom. Dom släckte sina trollstavar och möttes av dagsljuset i stora trappan.
"Hm, den här gången måste vi komma ihåg", sa James imponerat.
Hans kompisar nickade instämmande. Dom gick ner för alla trappor tills dom kom fram till stora salens ingång. Dom öppnade den och gick sakta in och satte sig. Det var tyst en stund. Sen blev allt mörkt i stora salen. Professor Dumbledore försökte lätta på mörkret, men lyckades inte helt, han lyckades bara få det att lysa upp ett svagt cirklerande ljus. Några elever fick panik, andra elever försökte lugna sig med att prata med sina kompisar.

Vad höll på att hända med Hogwarts?

Meer

Morimorimooore

Kapitel 8 - Tom och Dumbledore

Efter att ha varit fast i stora salen i en halvtimma (det var låst) så hördes en röst.
"Dumbledore", viskade den hest.
Det gick kalla kårar på Lily. Vem kunde göra något sånt här?
Med ens blev det ljust i stora salen. Dumbledore lyckades häva förtrollningen.
"Du vet nog vem det är, Albus.", sa rösten.
I bortre delen av salen stod Dumbledore.
"Tom", mumlade han.
Rösten skrattade ett kallt skratt.
"Jag tillåter dig inte att kallt mörda mina elever, Tom.", sa Dumbledore.
"Nej, Dumbledore. Det är inte en fråga om vad du vill. Det är vad jag... gör.", svarade rösten.
Nu kom en man flygande, fritt svävande, genom porten till stora salen.
"Ställ er mot väggarna!", beordrade Dumbledore eleverna, som lydde med detsamma. Dumbledore viftade med staven, och alla stolar och bord i salen försvann. Sen kastade han en sköld över eleverna och lärarna.
Voldemort landade i motsatta änden av salen.
"Låt mig visa dig, Dumbledore. Låt mig visa dig att jag kan ta makten över dig.", sa Voldemort.
"Tom... vad får dig att tro att du kan ta över mig genom att mörda andra människor?.", sa Dumbledore.
Voldemort skrattade bara.
Vad skulle hända nu, när Dumbledore stod öga mot öga med väldens ondaste trollkarl?

Meer!!!!

Mooooore!!!!!

Shiieeet vad spännande!! MERA!

Kapitel 9 - Voldemorts mordförsök.

Det var tyst i stora salen. Eleverna undrade vem mannen var.
"Det var dumt att komma hit och mörda mina elever, Tom", sa Dumbledore.
"Varför skulle jag vela mörda dina elever, Dumbledore?", frågade Voldemort kallt.
"Varför mördade du dom?", undrade Dumbledore.
"Jag har inte mördat dina elever, Dumbledore!", sa Voldemort, fortfarande med en kall, isande stämma.
"Varför mördade du dom, Tom?", upprepade Dumbledore.
"JAG HAR INTE MÖRDAT DINA ELEVER, DUMBLEDORE!", skrek Voldemort, och glasen i stora salens fönster vibrerade.
Dumbledore fattade att han talade sanning.
Då började Voldemort skratta kallt igen.
"Den enda jag ska döda på Hogwarts under en lång period... är dig!"
Och så började kriget. Ljusblixtar flög över allt, röda mot gröna.

Duellen pågick länge, tills Voldemort insåg att det inte gick att komma förbi Dumbledore.
Han drog sig tillbaka, transfererade sig bort.
Dumbledore sade till alla i salen:
"Eleverna och Hagrid stannar i Stora salen, medan jag och lärarna kastar skyddsförtrollningar över slottet!"
Lärarna gick ut ur stora salen, och eleverna började prata om det dom såg.
"WOW! Vilken galen man som tror att han kan döda Dumbledore!", sa James till sina kompisar som nickade instämmande.
Vem var det? Vad ville han? Det var vad Lily undrade.

OMG OMG OMG OMG OMG OMG OMG OMG SÅÅÅ BRA!!! MEEEEER