Döda eller bli dödad [DOKUSÅPA]

Aaaa.. min mammas mall här nu då... XD

Namn: Selma Mahoney
Ålder: 16
Kön: Tjej
Utseende: Smal och vig, bra på att klättra. Halvlångt brunt lockigt hår. Ljust bruna ögon. Medellängd.
Klädsel: Prickig pyjamas. Grön med svarta prickar.
Vapen: Lasersvärd, bomb och lasso.
Personlighet: Smart, stressar upp sig lätt. Djurvän. Morgonsur. Gillar att umgås med folk, men behöver vara ensam en stund varje dag.
Familj & Bakgrund: Föräldrarlös, har växt upp med sin mormor och morfar, men flyttat från dem. Bor med andra unga i en ockuperad lägenhet. Intresserad av magi och häx-kunskap, går kurs i örtmedicin. Har en grå kattunge som hon bär med sig i en ryggsäck.
Övrigt:

Namn: Emilia Smith
Ålder: 11
Kön: Tjej
Utseende: Ljus brunt hår med oftast två små flötor. Ca 130 cm lång. Smal och stora bruna ögon.
Klädsel: Sött och oskyldigt. Ofta rosa, små ballerina skor. Klämmor i håret osv.
Vapen: Knivar, pilbåge och slangbella.
Familj & Bakgrund: Hon bor hos fosterföräldrar som hon älskar. Hennes föräldrar lämnade bort henne när hon var bebis och hon kommer inte ihåg de alls. Hon känner sig inte hemma någonstans förutom hos fosterföräldrarna.
Övrigt:-

Hermone Puddlemere: Inget illa menat men du ska fylla i tre olika vapen, sen kommer jag att lägga till två (värdelösa jättedåliga vapen) till och sen slumpar jag fram vad man får.

Oj glömde.. Ändrar nu!

Awesome första kapitel! Älskar det, och än så länge har du verkligen fått till Tess! ;D I love it!♥ Keep going c:

DAG 1 - EPISOD 2
(cirka 00:13 – 05:59)

Ivy
Ivy befinner sig uppe på ett hustak. Det är ännu mörkt och kyligt. Det är inte högt uppe, snarare bara runt två eller tre meter ner till marken. Det verkar vara något slags bondesamhälle, ser hon på husen runtom och området nedanför är lagom pyntat med skrot, allt från cyklar till bildäck. På samma ände av taket öppnar hon en khakimönstrad ryggsäck hon funnit däruppe, med innehållet;
1 tom vattenflaska
1 tom plastburk
1 plastficka innehållandes en kompass och karta
1 ficklampa
Och sedan en tändare. Men hon röker ju inte? Hon flinar och börjar skratta. Inte det roade skrattet, utan irriterat. Ibland gör hon så, visar irritation på annat vis, medan andra missförstår och börjar tro att hon är galen… men det är hon kanske också? Hon får inte direkt panik för tillfället, märkligt nog.
Ivy bara rycker på axlarna och sätter på sig väskan. Hon bara antar att hon hamnat här för en anledning. På sätt och vis känns det ändå genialiskt hur någon kunnat söva ner en person och lyckat få den att med bara en fallskärm, i säkerhet, landat på en ö (som hon förstått att det är) – även om testpersonen råkar vara hon själv. Uppe på himlen skymtar hon flera silverfärgade fallskärmar som regnar ner på olika ställen.
Sen lyser hon med ficklampan mot konturerna av en figur inne på gården som reser sig upp sittandes. Hon hade först misstagit hen för att vara ett med skrotet, i mörkret där det knappt går att urskilja någonting alls på några meters avstånd. Hen måste ha kommit hit innan henne, men hon måste varit den första av dem som vaknat, för först nu i denna stund, hör hon personens röst tilltala henne…
”Vem är du”?! ropar Billie panikslaget, ”och varför har du tagit mig hit”?
Ivy fnissar till och börjar klättra ner, ”det är inte jag som tagit hit dig din idiot!”Ivy hoppar och når marken med en lätt duns. Det är grusigt och knastrar när hon går. ”Vem är det då!” skriker Billie och börjar backa när Ivy närmar sig henom. ”Kolla upp på himlen, så ser du!”
Billie börjar förstå, men säger ingenting.
På bondgården sitter husen ihop för att bilda en kvadratformad innergård i mitten med små öppningar i kanterna. Mellan en öppning, ligger en väska, som verkar vara tillägnad Billie, men Ivy som fått syn på den först verkar springa mot den.
”Vad gör du”? ropar Billie oförstående, och vet varken om hen ska springa bort från Ivy eller försöka få tag på vad det än är för mål hon är på väg mot. Bille väljer att springa. Billie börjar sprinta med all sin kraft in mellan den motsatta öppningen, men stannar tvärt upp så fort att hen nästan faller omkull på de korta benen och vänder sig om. Ivy håller upp den andra khakimönstrade väskan i sin lediga hand.
”Det här är din väska! Du borde kanske komma tillbaka och hämta den, annars behåller jag den”, säger Ivy med ett konstigt ansiktsuttryck.
”O-okej”, stammar Billie osäkert fram och går långsamt tillbaka, ”men hur vet du allt det här”?
”Jag bara gissar lite grann”, svarar Ivy kortfattat. Billie känner sig lite misstänksam, men sätter sig ner med väskan och drar upp den. Det är samma innehåll som i Ivys packning men istället för en tändare i botten finner hen en pistol. Hen känner hur hen börjar skaka lite grann. Hen försöker att behålla sitt pokerface, men det är svårt med sina ansiktsdrag och naturligt uppspärrade ögon som alltid ger hen intrycket av att vara rädd. Ivy vänder sig om lite kort för att kolla på de fallande ungdomarna, och Billie hinner precis gömma den i byxfickan innan hon vänder sig igen –
”Vad hittade du för någonting”? frågar hon lugnt.
”Ingenting”, svarar Billie. ”Men tycker du inte att vi borde söka upp de andra och försöka ta reda på hur vi kommer härifrån?”
”Det är ingen idé att veta hur vi tar oss härifrån innan vi fått veta varför vi kommit hit.”

Tess
Tess har nått över till grenen och dinglar inte längre i osäkerhet. Hon andas lättare och tar försiktigt av sig fallskärmen. Nu är den svåra biten över… Det dånar ett knäckande ljud och grenar som särar på sig. Fallskärmen uppe i trädtopparna har börjat glida ner mellan utrymmet. Hade hon varit kvar, då hade hon varit död nu.

En blödande sol reser sig och färgar om himlen till blå med rosa toner. Idag kommer liv att skördas. Idag kommer folk dö. Och det, om bara en liten stund. Hellikoptern gör sig redo för sin sista flygning den här dagen.

Shayla
Shayla vaknar upp med de irriterande fåglarnas morgonsång dånandes i huvudet. Hon slänger sig upp sittandes på samma gång som hon öppnar ögonen och upptäcker att hon ligger begravd under något stort och grått men som inte verkar väga någonting alls, och under henne känner hon att hon kryper på gräs medan hon försöker ta sig ut därifrån. När hon slutligen ska ta sig ur det som håller henne nedtryckt, råkar hon ramla omkull och trasslar bara in sig ännu mer. Hon svär högt samtidigt som hon är förvirrad och inte alls begriper vad det här är frågan om. Hon är intrasslad i rep och spännen. I den mest obekväma ställning ni kan tänka er, får hon äntligen av alla spännena och kastar av sig allting. Hon bländas av solen som lyser henne rakt i ögonen och lägger händerna för pannan. Hon står på en äng vid kusten, hon känner det av doften av havet, även om hon inte kan se det där hon står nu. Det är förmodligen dolt av träden längre fram.
Hon har inte tagit något på två veckor. Hur kan hon ha hamnat här... om inte ett jävla psycho till fan kidnappat henne förstås?
Under sin karriär har hon åkt till de mest bisarra ställena för att uppträda och mött de värsta, som den där gången där de uppträdde på en teater med bara tre åskådare som låg mitt i ingenstans med tre timmar till närmsta stad. Det var ett fiasko men det var också på tiden då hon verkligen var i behov av pengar. Ett av äcklen försökte till och med fria till henne fastän hon inte var myndig. Hon har som tur utvecklats och skulle hon vilja, så skulle hon kunna hamna på filmduken i Hollywood, men föredrar teatern över film.
Hon skulle behöva en dusch just nu. Svetten rinner och hon måste ta av sig sin pälskappa för att inte svetta ihjäl. Pälskappan kostade över 6000 men hon kan bara inte bära den längre. Och förresten kan hon ju alltid hämta den igen om en stund. Det där fanet kommer ändå ta henne hem snart. Hon har pengar och dessutom, vem skulle polisen tro först; en lantis som bara äger ett ruckel med ett rum eller henne – Shayla Cannel, den bästa och snyggaste skådespelaren i världen.

Spelledaren håller tal

Föreställ er hög klassisk marsch-musik tillsammans med en skrikig glad kvinnoröst, ur en högtalare på morgonen när dina öron varit vana vid att ha det tyst.
”God morgon och stig upp, alla våra glada spelare! Ni vet säkert inte vad ni gör här och därför är det viktigt att ni lyssnar extra noga på vad jag har att säga!
Välkommen till Ön. Ni är 40 ungdomar och har alla på ett eller annat sätt gjort stygga saker mot samhället och kommit undan med det, men nu tycker vi faktiskt att ni borde lära er en läxa. Som ni säkert ser så finns det ett antal väskor utspridda på ön och där i finns era packningar inför de kommande dagarna. Se det som lite av ett sommarläger… men det är bara en av er som kommer härifrån levande. Ni har alla blivit givna vapen och lite nödvändigt, för här kommer ni att stanna ett tag.
Försök att spela kvickt, för ni har bara fem dagar på er. Vi vill bara ha in en vinnare och om mer än en finns kvar efter tidsgränsen så dör alla! Om ni inte märkt det än så har vi fäst särskilda halsband på er…”
Många spelare börjar automatiskt känna efter och lägga märke till den kalla, hårda ytan runt halsen som nu börjar surra.
”… jag märker att ni börjat pilla och peta på dem nu! Låt bli, små barn! De är stöt och vattentåliga, men minsta försök att ta av dem eller att göra uppror, får de mycket känsliga bomberna som finns i att sprängas. Nåväl, jag hoppas att ni nu förstår att ni låter bli halsbanden. De finns där av en anledning men kommer tas av så fort vi fått vår vinnare.
Var uppmärksamma, för ni kommer få veta vilka och hur många som dött klockan 00:00 varje dygn, tillsammans med andra uppdateringar. Åh, det kommer bli så skojigt! Vi kan knappt vänta med att få börja! Men vi vill bara påminna er alla om att inte tycka synd om er själva, för innerst inne vet ni nog att ni förtjänar att bli straffade!
Döda eller bli dödad, gör ditt val!
Högtalaren tystnar tvärt. Medan de flesta står kvar stumma för en kort sekund, hörs ett ekande vrål på avstånd, ”SCREW YOU!” och det blir en skottlossning mot hellikoptern. Men sedan slutar skotten komma, och det hörs en stark explosion.


---39 spelare kvar---

Jättebra kapitel! Gillar verkligen hur du skrivit Ivy.

När "du kan inte rösta på fler inlägg idag!" kommer upp! D: Men mwwaha man blir typ så glad så fort sin egen karaktär är med, och åååh jag älskar henne hon är så rolig XDD Shayla Cannel, den bästa och snyggaste skådespelaren i världen.

Braa jobbat! Och alla andras karaktärer är också helt fantastiskt skrivna, och herregud när spelledaren höll tal. Allt är så himla braaa! ♥

Super bra kapitel! Yaay, Tess trillade inte ur trädet och dog! XD Det är verkligen spännande!! c:

Sorry, hade tänkt vara med. Lite mycket med flytten nu bara, så blev inte att jag skrev någon mall. c: Men jag följer gärna berättelsen när jag har tid om jag får?