Lämna mig inte.

_{Skrivet av Emma Granger:}
Kap 6

Jag gick inte till skolan dagen efter. Det gick helt enkelt inte när jag visste att Linnea inte var där. Folk hade sett henne på stationen innan och när hon ja... kastade sig framför tåget. Jag bryter ihop bara av tanken. Inget ger mig livskraft längre. Jag kommer alltid sakna henne vet jag, varje kille jag kommer träffa, varje beslut jag tar kommer jag undra vad Linnea skulle gjort, vad hon skulle tycka.
Linnea var kort och gått mitt liv. Hela mitt liv var uppbyggt runt henne. Att smsa henne så fort jag vaknade, ta bussen med henne, vara med henne efter skolan och ändå ringa henne runt åtta på kvällen. Jag älskade verkligen henne och jag älskar henne fortfarande. Linnea Wilhelmsson. Varför var hon tvungen att lämna mig? Hur mycket jag än bönar och ber att träffa henne, en sista gång. Få säga att jag verkligen älskar henne och att hon får se hur jag lider av att vara utan henne. Jag önskar hon kunde se hur jag mår nu, hur jag verkligen älskade henne. Jag kan inte leva utan henne det vet jag. Men om jag skulle ta mitt liv skulle hon inte bli glad det vet jag. Så nu ska jag försöka leva för henne.

Jag sätter ner bilden från i somras på nattygsbordet. Hennes underbara blonda hår är sommarblekt och hon ser så lycklig ut. Mina ögon vattnas igen och jag suckar och låter den rinna. Hon är verkligen borta, men jag kan inte förstå det. Jag ska träffa en psykolog imorgon men egentligen är det det sista jag vill, jag vill ha henne tillbaka och om jag hade varit fyra hade jag självklart skrivit det på min önskelista. Utan Linnea är jag ingenting, och begravningen är om någon månad. Jag gick över till Linneas föräldrar igår och var där i några minuter bara, hämtade lite bilder och så vidare. Hennes bror såg jag inte, dörren till hans rum var stängd. Det var ingen nyhet att den var stängd. Den brukade vara det, men man kände av att stämningen var annorlunda i hela radhuset. Jag förstår mig inte riktigt på Andreas, Linneas bror, eftersom jag själv inte har några syskon. Jag tänkte knacka på och prata lite med honom, men ångrade mig samma sekund och sa adjö till Linneas föräldrar innan jag gick därifrån. Lådan med grejer som jag bar på skavde mot handflatorna och jag hade fått skoskav av ett par gamla skor. Suckande fortsatte jag vidare hemåt och det tog inte lång tid förrän Andreas kom springandes efter mig.

”Ellen!” Ropade han efter mig. Vi kände inte varandra särskilt bra, vi pratade inte så mycket direkt, han var två år äldre än oss och han var inte särskilt lik Linnea heller för den delen. Jag snurrade runt och tittade på honom, han andades andfått.
”Kan jag följa dig hem?” Frågade han som om det var helt vanligt. Jag nickade förvånat och började gå. ”Ge mig den där. Du ska inte behöva bära den.” Han tog lådan från mig med sina manliga händer. Hans kortklippta bruna hår hängde för hans hasselnötsbruna ögon och för en sekund såg han faktiskt riktigt bra.
Vänta lite. Vad tänkte jag precis. Tänkte jag precis att Linneas bror var snygg?? Jag håller på att spåra ur, Linnea hade aldrig accepterat det. Jag skakade smått på huvudet och vände mig mot Andreas.
”Hur mår du?” Frågade jag tillslut, han vände sig mot mig och började små skratta lite.
”Tackar som frågar, det är ganska jobbigt just nu. Jag menar, hon var min syster och du förstår säkert inte men...”
”Jag förstår precis, Linnea var som en syster för mig.” Avbröt jag honom mitt i meningen, han höjde ena ögonbrynet.
”Om du säger det så, men det är jobbigt i alla fall. Vi umgicks ju inte jätte mycket men hon var fortfarande en som bodde med mig, och jag älskade ju henne.” Säger han tillslut, jag hör att han darrar på rösten. Svag punkt, hittad.

Vi är framme vid mitt lägenhetshus. Han ställer ner lådan och jag tittar honom i ögonen och för en sekund vill jag bara kasta mig in i hans armar. När jag kommer på mig själv i tankarna vänder jag bort och rodnar. Han tar min hand.
”Ta hand om dig Ellen.” Säger Andreas med en röst som om han var min morfar. Jag ler och han drar in mig i en vänlig kram innan jag tar lådan och försvinner in genom dörren.

AN: Nytt kapitel människor!! Riktigt nöjd med detta så kommentera gärna vad ni tyckte mer än ”bra” osv.
Kramar och pussar från mig! ♥♥♥

_{Skrivet av CFscout241:}
en super bra hemsida är pottermore om ni vill lära er historian om hp