Tvillingparet [SV]

Åh, alltså detta äger!

Vill ha mer nuu!

superbra :3

Snyggt jobbat
______________________________________________
Den Ravenclaw-tjej du kallar konstig?
Hennes mamma dog när hon var 9.
Den Trolldryckskonst lärare du mobbade precis?
Han har avisad av kärleken i hans liv.
Pojken med blixt-format ärr?
Under 11 år, levde han i ett skåp i under trappa.
Den Slytherin du har gjort narr av för han gråter?
Han var tvungen att döda sin rektor för att inte bli dödad själv.
Det opopulära barnet som inte kan hitta hans padda?
Hans föräldrar fick ett öde värre än döden.
Kopiera detta om du är emot mobbning

Det här är bara för bra!

Kapitel 3.

Jenny.

Jag tittade lite närmare på brevet. Jag förstod absolut ingenting. En skala på förvirring från noll till hundra på mig, skulle bli 100. Brevet var verkligen övertygande, men jag tänkte att det var någon slags reklam för en legobyggnad med magi eller något. Jag slängde brevet åt sidan för att fundera. Men varför kom det med uggla…?

”Jenny-penny!” skrek Sofia i mitt öra. ”Hör du inte, jag ropar på dig!”
Vimmelkantig tittade jag trött på henne och kände hur det pep i mitt öra efter hennes skrik. Hon och Amanda höll på som de brukade göra, och jag var inte förvånad över Sofias handling. Stranden var väldigt tom, det var bara jag, Sofia, Amanda, och en kille vid vattnet där.
”Låt mig vara!” sa jag argt, men gissa om de tog hänsyn till det?
Amanda tog mig i örat och nöp till. Jag var närapå att skrika, men om jag gjorde det skulle väl de tycka att jag var fånigare än jag var. Mitt öra dunkade, och hjärtat gjorde det ännu mer när jag såg att de förde mig mot Felix. Han var killen där borta.
Felix var en stor och kraftig kille med tuppkam. Han var inte omtyckt av någon, men på något sätt så fick han ändå alla med sig. Han stirrade på mig som om jag var ett missfoster, och jag svalde.
En minut senare satt jag i en lerpöl vid vägen utanför, drypande våt av lera.

Jag grät. Tårarna sprutade och min kudde var närapå att dränkas i tårar. Mitt liv var meningslöst. Det finns inget Hogwarts, det finns ingen magi, det finns ingen glädje!
Klockan var ett på natten, och jag kunde inte somna, Jag hade diskret tagit mig upp i mitt rum efter den lilla händelsen med leran och ingen hade märkt något. Eller ingen märkte mig ju aldrig i och för sig.
Jag tittade på brevet en gång till. Det såg så äkta ut, så lockande.
Du har säkert känt dig annorlunda, att du kunnat göra saker som inte andra i din omgivning någonsin kunnat. Kanske har du tolkat det på rätt sätt, eller har du trott att du är onormal. Det är vanligt för dem som är mugglarfödda att känna sig onormala och fel.
Alla besynnerliga saker du kunnat göra beror på att du är en häxa. Inte en ond häxa som i mugglarnas sagor, utan en helt normal häxa, som kanske är en extra begåvad en.
Vad var det för snack? Jag kunde inte göra konstiga saker! Eller jo, en gång när Christina puttade in mig i väggen började hennes kjol ryka utan att något hände, och en gång när mamma skällde på mig så flög en tekanna upp från bordet… nej, jag kunde nog i alla fall.
Jag satte mig rakryggad upp. Tänk om det faktiskt fanns magi?

Jag var i biblioteket. Någonting måste ju finnas! Trollkarlar och häxor var ju världsberömda, men det stod ingenting om den här magiska världen! Jag tittade bort mot fantasy-delen och där fann jag de världsberömda böckerna om Harry Potter. Jag hade aldrig testat de själv, men jag hade hört en massa och tog fram den första.
Efter en kvart var jag helt chockad. Han hade fått ett exakt likadant brev som jag!

Blev ett litet kort kapitel nu, men jag lovar, jag ska skriva längre i framtiden!

SUPERBRA!!!

Megabra!!
Nu kommer jag nog sent till skolan för att jag stannade och läste...

Jag läser! Tagga mej gärna om ni skriver något annat.

Underbart skrivet.
_____________________________________________
Den Ravenclaw-tjej du kallar konstig?
Hennes mamma dog när hon var 9.
Den Trolldryckskonst lärare du mobbade precis?
Han har avisad av kärleken i hans liv.
Pojken med blixt-format ärr?
Under 11 år, levde han i ett skåp i under trappa.
Den Slytherin du har gjort narr av för han gråter?
Han var tvungen att döda sin rektor för att inte bli dödad själv.
Det opopulära barnet som inte kan hitta hans padda?
Hans föräldrar fick ett öde värre än döden.
Kopiera detta om du är emot mobbning

GUUD vad bra!