J.K Rowling ångrar Romione?

Noo. Jag struntar i vad hon säger. Romoine is forever in my heart anyways.

http://www.dailymail.co.uk/tvshowbiz/article-2550453/JK-Rowling-admits-Hermione-married-Harry-Potter-instead-Ron.html

Det finns ju ingen sexual tension mellan nån av dem, ej heller romantiskt intresse. Fattar inte någon av paren.
Har f.ö. aldrig gillat Ron.

Det är sant! Jag är glad för jag tyckte alltid att Harry och Hermione passade bra, men vem skulle Ron gift sig med då? Luna?

Grejen är den att jag kan förstå att Romione blev en tonårsromansgrej, men saker förändras när man växer upp. Och jag kan helt klart se Ron och Hermione sitta där och inse att "nej de här funkar inte" och skiljas som vänner. Samma sak gäller Harry och Ginny. Tyckte själv aldrig att Harry och Ginny skulle bli tillsammans då det mest känns som att Ginny jagade efter Harry tills han gav med sig.

Nu vet jag att de allra flesta här inte har fyllt 17 ännu eller är mycket äldre än 17, men det är en enorm skillnad. Man tror att man vuxit upp när man är runt 18 men det händer så mycket mer efteråt. Jag är inte samma person nu, vid 23, som jag var vid 17. Ingen av mina vänner är samma person nu i tjugoårsåldern som vid 17 och jag kan lätt tänka mig att samma sak skulle hända trion och Ginny.

Sen kan det mycket väl vara så att Harry inte hade några romantiska känslor för Hermione under skoltiden, men varför skulle det vara totalt omöjligt att sådana känslor dök upp i 20- 30-årsåldern? Och det kan mycket väl vara så att Ron höll ihop trion under skoltiden, men saker förändras. Värderingar och intressen förändras och när de alla har jobb och inte längre pluggar så kan jag mycket väl se Harry och Hermione komma närmare varandra än vad de var i skoltiden.

Alltså detta har jag inget problem med (även om jag personligen inte tror att detta skulle vara utgången efter deras tid på Hogwarts), men det är ju inte vad som händer efteråt som JKR pratar om - hon uttrycker ånger över att hon satte Ron med Hermione från första början. Anledningen till att folk blir upprörda över detta är inte bara pga Ron/Hermione utan att en sådan berättelse skulle förändra hela trions dynamik - man blir direkt frågande till hur Ron och Harrys relation skulle se ut, vilken betydelse Ron som karaktär skulle haft och om detta också är en tankegång hon hade tätt sammanlänkad till den om att Ron kunde ha dött i mitten av serien. It's all a big mess, tbh.

(jag skulle ju släppa det här tills nästa vecka ehm)

Jag tolkar det inte som att hon ångrar att Ron och Hermione träffades och blev vänner med varandra och Harry. Jag tolkar det som att hon ångrar romantiken mellan Ron och Hermione. Och även utan romantiken så hade trion funkat.

Ja, Harry tyckte bättre om Ron än om Hermione som vän. Men de var fortfarande bästa vänner. Man brukar ha flera vänner men några tycker man mer om än andra trots att de är ens vänner allihop. Har inte du det så? Glöm inte heller bort att Hermione var inte vän med Harry och Ron från början i första boken. Hermione hade inga vänner den första månaden på Hogwarts. Men även utan romantik så hade det funkat att Harry och Ron räddade Hermione från trollet och blev vänner. Även utan romantiken så hade de kommit genom alla äventyren i böckerna. Romantiken var liksom aldrig the main point.

Som författare själv så kan jag förstå hennes resonemang. När jag börjar skriva en historia så brukar jag ha bestämt mig på förhand vilka karaktärer som ska vara tillsammans och vilka relationer de ska ha till varandra. Men under historiens gång så brukar det komma att ändras. Jag ser det som normalt. Jag kan också förstå varför Rowling envist höll fast vid hur hon tänkte sig the plot från början. Speciellt efter Harry Potter blev en sådan enorm succé. Romantiken mellan Ron och Hermione fanns ju inte i första eller andra boken, den smög sig fram först i tredje boken och väldigt subtilt. Hon hade inte behövt ha den romantiken där alls och storyn hade fortfarande funkat. Men hon var väl för envis för sitt eget bästa.

Antar jag får anti-Romione shippers på mig nu men jag tycker Ron och Hermione är och förblir det perfekta paret. Frågan är varför JK. Rowling väljer att påstå att hon erkänner motsatsen i sin egen bokserie när hon har lagt antydningar om en romans mellan Ron och Hermione från nära på första/andra boken? Självklart så har hon all rätt i världen att tycka så när hon som hon själv säger "fått lite distans" till det hela. Många författare/konstnärer uppskattar dock inte sina egna verk, det är väl egentligen normalt.

Problemet är att jag tror vi alla är för influerade av filmerna. Jag tycker inte film-Ron och film-Hermione passar överhuvudtaget, medan de däremot gör det i böckerna. Sen så säger jag inte att de som par skulle ha en helt felfri och "perfekt" relation. Nej, eftersom de är så olika så kan jag mycket väl föreställa mig att de går på relations-rådgivning eller till och med skiljer sig en vacker dag när de är äldre. För mig är Ron och Hermiones relation "perfekt" för att den inte är perfekt helt enkelt. Men att säga att de inte passar ihop från början håller jag verkligen inte med om någonstans. Förstår dig inte alls där JK!

Är då mer förvånad över att hon inte verkar ångra Ginny/Harry-relationen, då jag tycker den känns mer som att Harry gav upp och valde Ginny för att hon tyckte om honom.

Är det nånting hon borde ångra så är det hur hon behandlade karaktären Cho Chang.

Why?