Välkommen till en gratis, svensk Harry Potter-community

F5

När klockorna står stilla

Forum > Fanfiction > När klockorna står stilla

1 2 3 4 5 6 7
Bevaka tråden
Användare Inlägg
Elzyii
Elev

Avatar

+1


KLART JAG LÄSER!!
Jttebra skrivet, du är otroligt duktig. När kommer mer? Puss från mig och flugorna som invaderar mitt rum.....

Läs gärna min ff:n om Draco <3 Läser gärna din som gengäld, och för att jag älskar att läsa! https://www.mugglarportalen.se/#forum.php?topic=51873

5 nov, 2013 15:27

Liv_Weasley
Elev

Avatar


Skrivet av Elzyii:
KLART JAG LÄSER!!
Jttebra skrivet, du är otroligt duktig. När kommer mer? Puss från mig och flugorna som invaderar mitt rum.....


Hihi tack!♥
Det kommer idag, fast lite senare!
Haha puss på dig själv!♥

5 nov, 2013 15:34

Borttagen

Avatar

+1


Jag bevakar Ska bli jättekul och se hur duktig du är ♥ Som dom andra säger Du är duktig på allt ♥ Tror jag

5 nov, 2013 15:42

Liv_Weasley
Elev

Avatar


Rasmus potter, haha okej! ♥ tack!

Kapitel 2- Ett brev i köket.

Spoiler:
Tryck här för att visa!Jag blundade stenhårt i sängen men min kropp ville verkligen inte sova.
Mitt hjärta dunkade så snabbt att det kändes som att det skulle hoppa ur bröstkorgen på mig när som helst. Jag förde sakta den darrande handen under sängen och rotade runt.
När jag kände pappret snudda mot handen ryckte jag till mig det och läste för femte gången. "G N 1: När klockorna står stilla" jag fattade inte ett skit. Men jag var livrädd.
Vad menades det i början? "G N 1"? "Gata nummer ett kanske?" Viskade jag för mig själv. Fast jag
förstod att det inte kunde vara det. Jag la tillbaka lappen under sängen och blundade igen. Jag andades djupt och somnade..lugnt och...fint... KRASCH!!! Jag satte mig upp som en blixt igen och stirrade tomt i det mörka sovrummet. Det kom från köket. Fast Jag inbillade mig nog bara, antagligen. Men jag var så rädd att hela min kropp darrade. Varför just
den här mörka natten, ska det vara som läskigast?
KRASCH!! Det hördes igen. Jag vet vad jag hörde! Jag sprang som ett skott mot
köket. Du vet när katten jagar sin egen svans? Ungefär så såg jag ut när jag kom in i köket!
Jag sprang runt i små obetydelsefulla ringar och skrek. Jag var helt livrädd och visste inte vad jag skulle ta mig till! Jag halkade tillslut på en liten våt fläck och slog med en
duns ner i golvet. Jag stirrade medvetslöst upp i det gamla mörka taket. En liten våt droppe seglade sakta ner längst min kind, och sedan ner på min hals innan den droppade i golvet. Efter det kom en ny droppe till min andra kind som långsamt gled ner mot min lila sammets pyjamas tröja. Jag satte mig efter en stund upp och torkade tårarna. Då såg jag något litet vitt ligga och prassla vid mina
fötter. Jag tog upp lappen och vecklade upp. "G N 2: Klockorna visar bara det som inte finns."
Jag kände hur nackhåren reste sig upp. "Det är bara en dröm!!" Ropade jag och nöp mig på armen. Jag var så rädd att rösten skar sig och jag hörde knappt vad jag själv sa. Sedan blev det helt dö tyst i mörkret och tårarna rann igen. Det hårda, kalla tegel golvet skakade och darrade lika mycket som jag. Jag reste mig sakta upp och backade långsamt bakåt. Jag såg nog ut som om jag hade sett ett spöke, men.. Det var nog det jag trodde att jag hade gjort! "Spöken finns inte!" Stönade jag och slog handen i pannan.
"Vart är min trollstav?!" Viskade jag irriterat för mig själv. Jag suckade och sprang snabbt in till sovrummet igen. Jag hade nästan glömt det där som lät i köket, fast jag letade som en dåre efter staven iallafall. Jag visste att jag inte fick använda magi utanför skolan, men jag var ju typ tvungen. När jag hade vänta ut och in på alla väskor och alla mina saker låg huller om buller på golvet hittade jag tillslut staven som låg i sin Ollivanders ask på skrivbordet under massa pappren. Jag öppnade asken stressat, slet staven åt mig så fort att asken knakade och fick ett hål. Jag störtade mot köket i full fart. När jag kom till den tomma öppningen så lutade jag mig mot den kalla väggen och kikade fram. När jag såg en svart rörelse i köket hoppade jag fram, riktade staven och skrek "REDUCTO!" En stor röd gnista bröt ut ur staven och blåste bort den svarta varelsen mot fönstret. Fönstret var låst men det svarta störtade så hårt och snabbt så fönstret kraschade och det flög tusen glasbitar mot golvet. En flög in i mitt ansikte så det skrapades upp. Glaset på golvet och blodet på min kind är tecken på att jag inte sover! Jag stod där och tittade ut i rummet med staven i handen och hjärtat hårt dunkande i bröstet. Mina andetag var riktigt tunga och det kändes som att jag skulle svimma när som helst. Jag var helt slutkörd så utan att städa upp glaset eller tvätta mig, gick jag med tunga steg direkt till min säng. Den stora, vita, mjuka och skjöna sängen såg såå välkomnande ut så jag slängde mig ner på den och somnade innan mitt huvud nuddat kudden.


I hope you like it!

5 nov, 2013 17:15

Borttagen

Avatar

+1


Skrivet av Liv_Weasley:
Rasmus potter, haha okej! ♥ tack!

Kapitel 2- Ett brev i köket.

Spoiler:
Tryck här för att visa!Jag blundade stenhårt i sängen men min kropp ville verkligen inte sova.
Mitt hjärta dunkade så snabbt att det kändes som att det skulle hoppa ur bröstkorgen på mig när som helst. Jag förde sakta den darrande handen under sängen och rotade runt.
När jag kände pappret snudda mot handen ryckte jag till mig det och läste för femte gången. "G N 1: När klockorna står stilla" jag fattade inte ett skit. Men jag var livrädd.
Vad menades det i början? "G N 1"? "Gata nummer ett kanske?" Viskade jag för mig själv. Fast jag
förstod att det inte kunde vara det. Jag la tillbaka lappen under sängen och blundade igen. Jag andades djupt och somnade..lugnt och...fint... KRASCH!!! Jag satte mig upp som en blixt igen och stirrade tomt i det mörka sovrummet. Det kom från köket. Fast Jag inbillade mig nog bara, antagligen. Men jag var så rädd att hela min kropp darrade. Varför just
den här mörka natten, ska det vara som läskigast?
KRASCH!! Det hördes igen. Jag vet vad jag hörde! Jag sprang som ett skott mot
köket. Du vet när katten jagar sin egen svans? Ungefär så såg jag ut när jag kom in i köket!
Jag sprang runt i små obetydelsefulla ringar och skrek. Jag var helt livrädd och visste inte vad jag skulle ta mig till! Jag halkade tillslut på en liten våt fläck och slog med en
duns ner i golvet. Jag stirrade medvetslöst upp i det gamla mörka taket. En liten våt droppe seglade sakta ner längst min kind, och sedan ner på min hals innan den droppade i golvet. Efter det kom en ny droppe till min andra kind som långsamt gled ner mot min lila sammets pyjamas tröja. Jag satte mig efter en stund upp och torkade tårarna. Då såg jag något litet vitt ligga och prassla vid mina
fötter. Jag tog upp lappen och vecklade upp. "G N 2: Klockorna visar bara det som inte finns."
Jag kände hur nackhåren reste sig upp. "Det är bara en dröm!!" Ropade jag och nöp mig på armen. Jag var så rädd att rösten skar sig och jag hörde knappt vad jag själv sa. Sedan blev det helt dö tyst i mörkret och tårarna rann igen. Det hårda, kalla tegel golvet skakade och darrade lika mycket som jag. Jag reste mig sakta upp och backade långsamt bakåt. Jag såg nog ut som om jag hade sett ett spöke, men.. Det var nog det jag trodde att jag hade gjort! "Spöken finns inte!" Stönade jag och slog handen i pannan.
"Vart är min trollstav?!" Viskade jag irriterat för mig själv. Jag suckade och sprang snabbt in till sovrummet igen. Jag hade nästan glömt det där som lät i köket, fast jag letade som en dåre efter staven iallafall. Jag visste att jag inte fick använda magi utanför skolan, men jag var ju typ tvungen. När jag hade vänta ut och in på alla väskor och alla mina saker låg huller om buller på golvet hittade jag tillslut staven som låg i sin Ollivanders ask på skrivbordet under massa pappren. Jag öppnade asken stressat, slet staven åt mig så fort att asken knakade och fick ett hål. Jag störtade mot köket i full fart. När jag kom till den tomma öppningen så lutade jag mig mot den kalla väggen och kikade fram. När jag såg en svart rörelse i köket hoppade jag fram, riktade staven och skrek "REDUCTO!" En stor röd gnista bröt ut ur staven och blåste bort den svarta varelsen mot fönstret. Fönstret var låst men det svarta störtade så hårt och snabbt så fönstret kraschade och det flög tusen glasbitar mot golvet. En flög in i mitt ansikte så det skrapades upp. Glaset på golvet och blodet på min kind är tecken på att jag inte sover! Jag stod där och tittade ut i rummet med staven i handen och hjärtat hårt dunkande i bröstet. Mina andetag var riktigt tunga och det kändes som att jag skulle svimma när som helst. Jag var helt slutkörd så utan att städa upp glaset eller tvätta mig, gick jag med tunga steg direkt till min säng. Den stora, vita, mjuka och skjöna sängen såg såå välkomnande ut så jag slängde mig ner på den och somnade innan mitt huvud nuddat kudden.


I hope you like it!


♥ Varsågod ♥♥ Det var ju jätte bra Du är en stjärna ♥ Jag gillar det inte, jag älskar det ♥♥

5 nov, 2013 17:18

Liv_Weasley
Elev

Avatar


Rasmus potter, haha, tack så mycket!

5 nov, 2013 17:20

Borttagen

Avatar

+1


Skrivet av Liv_Weasley:
Rasmus potter, haha, tack så mycket!


Varsågod Hihi ♥♥

5 nov, 2013 17:21

Borttagen

Avatar

+1


GUUUUD!!! Du skriver som en ängel ju!!!
nu vill jag ha ett till kapitel!! NU!!!!! ♥♥♥♥

5 nov, 2013 17:22

Borttagen

Avatar

+1


Skrivet av Borttagen:
GUUUUD!!! Du skriver som en ängel ju!!!
nu vill jag ha ett till kapitel!! NU!!!!! ♥♥♥♥

Håller med dig

5 nov, 2013 17:23

Liv_Weasley
Elev

Avatar


Skrivet av Borttagen:
GUUUUD!!! Du skriver som en ängel ju!!!
nu vill jag ha ett till kapitel!! NU!!!!! ♥♥♥♥


Men gud, tack!♥ Det är du som är ängeln, gjorde det inte ont? När du föll från himlen alltså!!

5 nov, 2013 17:24

1 2 3 4 5 6 7

Bevaka tråden

Forum > Fanfiction > När klockorna står stilla

Du får inte svara på den här tråden.