(Dramione) Jag önskar...

--------------------------------------------------------------

Hermione vaknade bland massor av olika saker. Citroner, örter, svampar och grodyngel låg i burka och påsar över allt runt henne. Hon satte sig upp, gäspade och sträckte upp båda händerna. Då märkte hon att hon hade sovit i sin klädnad, vilken nu var skrynklig och smutsig. hon bytte om och kom då att tänka på brevet och alla tester hon hade framför sig.
Hon började med ett enkelt mugglar trick.
Inte för att hon trodde att Draco kund det, men det var på den säkra sidan. Hon hade lärt sig allt om osynlighetsbläck på dagis, och att man kunde se det genom att blanda ihop lite olika ingredienser. Hon satte igång. När allt var klart doppade hon pappret i blandningen och kollade noga efter något nytt, inget. Hon hörde ett gäspande och vände sig snabbt om.
-Morgon Hermione, är du redan vaken, klockan är bara halv 7.
-God morgon Parvati, jag läser i min bok om Runskrift det är jätte intressant.
Parvati sträckte på sig och gäspade stort.
-Du är den enda som kan tänka sig att gå upp tidigt och plugga.
-Haha, Parvati, ska vi väcka dem andra snart och gå och äta frukost tillsammans?
-Bra idé, jag klär bara på mig först
-Okej
Hermione gömde snabbt allt bakom travarna med böcker medans Parvati gick och bytte om.

Efter sin lektion i runskrift gick Hermione mot biblioteket för att börja med Fred och Georges läxor då hon stötte ihop med Cedric.
-Hej Hermione.
-Hej Cedric.
Han vände om och började gå bredvid henne.
-Jo,Hermione, jag ville bara veta om det med dig och Blaise är sant, du vet... att ni typ är ihop?
-Jo, det är vi väl
-Okej... Ja... Hej då
-Hej då Cedric
Varför betedde han sig så konstigt, han var ju tillsammans med Cho Chang i Ravenclaw. Det var något konstigt med honom.

Hermione sneddade igenom korridoren som alla brukade undvika, vid Myrtels toalett. Det var tyst och stilla, med många bänkar man kunde sitt på. och på en bänk satt någon, Draco! Hermione försökte att vända om ljudlöst, men misslyckades och Draco tittade upp.
-Hermione?
-Draco? Oj, satt du har, vad gör du här?
-Läser.
Han höll upp en bok.
-Du då?
-Jag skulle bara... gå.. till min nästa lektion...
-Har inte du slutat, det har vi?
-Jo, jag ska till biblioteket och läsa läxor...
-Jaså, jag brukar sitta här istället, det är tystare här.
Hermione skrapade med foten mot golvet, hon visste inte om hon skulle gå eller stanna.
-Du måste antagligen gå, Blasie väntar väll på dig någonstans.
Hans röst var full av förakt.
-Draco, kan jag fråga dig en sak?
-Ja, vad är det?
-Jo, jag fick ett konstigt brev, det stod att det var från dig...
-Jag har inte skickat något brev till dig, kan ha varit Crabbe eller Goyle, kanske någon av de andra... Vad stod det i?
-Inget speciellt! Tack för att du berätta...
-Hej då Hermione.
-Hej då Draco...
Hermione vände sig om och började gå. Varför var han helt plötsligt så snäll? Och kan han ha sagt sanningen?

I biblioteket satt redan Blaise och jobbade.
-Hej Mione.
han kramade henne och fortsatte sen att jobba. Hermione satte sig bredvid honom och började på Freds läxa.
-Det där har inte vi...
-Det är Freds, han och George fixade lite saker åt mig, och därför ska jag göra deras läxor i en vecka.
-De hos mig säger att de ligger ett år efter.
-Skärp dig, det är faktiskt inte kul!
Hermione höjde rösten och fick en sträng blick av Pince.
-Förlåt Mione, jag tyckte det var kul... Det finns skämt om alla i Gryffindor hos oss i Slytherin.
-Jaså, är alla roliga?
-Ja, de bästa är ändå om Neville
-De om mig då? Är de roliga.
Hermione blev bara argare och argare, och först nu märkte Blaise att hon var rasande.
-Nej, Mione... Jag menade inte så... Mione kom igen, lämna mig inte bara här.
Hermione reste sig och tog sina saker.
-Hej då Blaise
-Mioneeeeeee!!!!
Hans röst ekade genom hela biblioteket.
--------------------------------------------------------------------------

Skriv gärna om ni vill ha mer

ja mer nu!!

Haha, ja det är jag, men det är ju en fantastisk FF! ♥ Herrregud, hur ska det gå med Blaise? Fast hon Cedric verkar ju intresserad, men det ska bli kul att läsa fortsättningen!

Och § Hedwig §, har du tänkt på vad Draco sa när han och Pansy gick?
♥
Tack för att ni läser... behöver en kommentar för att kunna fortsätta

Aa, det har jag! Draco verkar ju lite dubbelspel, men vi får se! Jag gillar att du väntar med hela Dramione grejen, det blir väldigt bra! Men du får börja med det när du vill såklart! ♥

Tack § Hedwig § för att du finns, älskar när du skriver ♥
--------------------------------------------------------------
Kapitel 9, Smällen
Hermione tog upp Fred och Georges läxor och fortsatte. Uppsatserna var nästan klara, bara en i örtlära kvar. Tur att det var hennes favoritämne och var riktigt enkelt.
-Men kolla är det inte lilla "Mione"
-Jo Fred, du har rätt, hej heartbeaker
-Kul Fred och George, men jag försöker att skriva den sista av era läxor nu, i örtlära.
- Det var därför vi kom "Mione". Vi ville säga att du är fri från dina sysslor under resten av kvällen om du visar oss vad vi ska skriva.
- Ja "Mione", det är viktigare att du tar tag i ditt projekt. Vi är nyfikna.

Hermione visade var de hittade informationen de behövde och gick sen upp i tjejernas sovsal. hennes saker låg fortfarande där hon lagt dem bakom böckerna på skrivbordet.
-Hermione, vad gör du här?
Lavender försökte snabbt gömma ett papper men misslyckades, det hamnade på golvet bredvid Hermiones fot.
-Lavender, du är.... Du är ju kär i Ron!
Lavender bleknade först, sen rodnade hon.
-Jo, men bara i hemlighet... Han umgås ju bara med dig och Harry, nu på sista tiden bara med Harry.
-Jo men kom igen Lavender, du kan gå och prata lite med honom, han kommer bli jätte glad!
-Tror du
-Jag vet... Men herre gud RON! RON WEASLEY! Seriöst så vet jag inte vad du ser hos honom.
Lavender sprang ner till sällskapsrummet och lämnade Hermione ensam. Hon tog fram allt hon behövde till sitt andra experiment och började.

Klockan nio så hade hon det. Med hjälp av olika trollformler och knep listade hon ut att Blaise, Pansy och Crabbe hade rört vid brevet innan det skickade och att Pansy hade skrivit det. Men Blaise, hur kunde han? Han ville att hon skulle göra sig själv till mugglaren som trodde att alla killar var ute efter henne! Dumma Blaise. Hon sprang ut ur tjejernas rum hoppade ner från den lilla balkongen istället för att ta trapporna och sprang ut ur sällskapsrummet. Nere i fängelsehålorna började hon hålla utkik. Hon visste att Slytherin hade tränat quidditch till nu och borde komma tillbaka. Det var bara att vänta.
Efter cirka tio minuter kom de första spelarna tillbaka.
-Men kolla är det inte "Mione", kom för att få en godnatt puss?
-Nej, jag kom för att slå Blaise på käften.
Detta fick alla quidditchspelarna att stanna utanför sällskapsrummet och vänta på att Blaise, Crabbe,Goyle och Draco kom tillbaka.
-Där kommer det
-Stackars Blasie
-Gud vad kul, han vet inte vad som väntar
-hahha, snacka om drama
Hermione vände sig om,
-Kan inte ni vara tysta?
Alla Slytherinelever stod tysta och väntade på att de fyra killarna skulle komma närmare.

-Mione, vad gör du här gumman?
-Tänkte bara fråga dig om en sak.
Blaise kom närmare och böjde sig över henne, han viskade i hennes öra
-Varför här älskling. Kan inte vi ses imorgon istället?
Hermione tog ett steg bak.
-Nej, jag tänker fråga dig vad detta är, och var det kommer ifrån.
-Det står att det är från Draco?! Försöker du ta min flickvän Draco?
-Fel svar Blaise. Det är du, Pansy och Crabbe som har skrivit det.
-Nej Hermione, det är inte sant... Jag vet inte vad du pratar om...
-Jo Blaise, och du måste lära dig att inte ljuga.
Hermione kastade en förtrollning på Blasie och han började prata sanning.
-Jag skrev brevet med Pansy och Crabbe jag ville få dig att verka svag och sedan trösta dig hota Draco och senare dumpa dig jag ville bli populär genom att dumpa mugglaren Granger.
Baise blev sig själv igen och flåsade häftigt.
-Hermione, jag kan förklara.
Han tog ett steg närmare.
-Här behöver inget förklaras Blaise, jag gör slut.
Slytherineleverna höll inne skratt men såg fortfarande spända ut. Hermione såg deras på ansikten att de ville se något mer, hon örfilade honom framför hela quidditchlaget.
-Ingen vill bråka med Granger, hon kan sina slag. Först Draco och nu Blaise.

Hermione log när hon gick upp för trapporna mot Gryffindorrummet. Hon vände sig snabbt om och såg Draco stå och se efter henne, när han upptäckte att hon såg honom log han och höjde ögonbrynen på det sättet bara han kunde göra. Då märkte hon att hon föll för honom. Inte bara föll, blev förälskad i utan bokstavligen föll ihop framför honom.
--------------------------------------------------------------
Mer imorrn, eller inatt

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA BRA ATT DU GÖR KAPITEL SÅ OFTA!!!

Tack 123vilde453
Jag gör kapitlen så ofta för att jag själv längtar till nästa ^^
------------------------------------------------------------------------------------------

Hermione vaknade i en helt ny säng. Igår hade hon legat närmast madam Pomfrey, idag närmast det stora fönstret så att hon såg ut över Hagrids stuga. Hon kunde se hur
första årseleverna sprang ner mot öppningen till skogen där Hagrid stod. Blaise hade varit här och hälsat på två gånger men Hermione låtsades sova när han kom. Harry och Ron hade kommit varje dag med läxor som hon hade bett om. Annars så längtade hon bara efter en person, som hon visste inte skulle komma.
-Miss Granger, du har fått besök.
-Vem då? Alla har ju lektion nu...
Draco kom fram från bakom skynket.
-Hej Hermione
-Hej Draco... Du har lektion nu, vad gör du här?
-Ville bara prata lite med dig, och du är ju så upptagen annars.
-Okej, prata då.
-Kommer du ihåg vid sorteringsceremonin? Hur jag innan försökte bli vän med Potter?
-Ja, men du var så elak mot Ron. Han skulle ha tagit din hand annars, det vet du va?
-Nej, jag behövde snäsa åt Weasley, han är så dumm i huvudet.
Hermione fnissade.
-Vad är det Hermione?
-Jo, jag, Harry och Ron har just blivit sams men jag håller helt med dig.
Båda började skratta lite tyst, rädda för att madam Pomfrey skulle komma annars.
-Men ialla fall, då hoppades jag lite på att hamna i samma elevhem som dig, jag tyckte att du...
-När jag hade hatten på mig viskade jag att jag ville hamna i Gryffindor med dig, hatten sa att vi inte var skapta för varan förens vi hittade det.... Vad menade den Draco?
-Vet inte, men något måste den ha menat.

Draco och Hermione pratade i nästan en hel timme om allt möjligt. Mot slutet blev dem rätt så tysta. Draco sa:
-Hermione, det måste vara vår hemlighet, det här.
-Men jag tror jag älskar dig Draco
-Jag dig med, men jag skulle bli retad och... du har ju precis blivit vän med Potter och Weasleyn
-Du har nog rätt... Vänta bara, här, en falsk galleon... Du vrider på numren och så kan jag veta var och när vi ska ses.
-Du är så smart.
Hermione rodnade djupt. Draco böjde sig fram och kysste henne på läpparna. Hans kyss... Den kändes så mycket bättre än alla kärleksfilms kyss scener i ett. Men just då öppnades dörrarna till Sjukhusflygeln och Harry och Ron kom in.
-Snabbt göm dig Draco... Spring iväg.
I Hermiones viskande hördes det hur orolig och rädd hon var över att bli upptäckt. Draco höjde rösten lite högre:
-Tack. Jag går nu.
Madam Pomfrey hade just godkänt Harry och Ron som var påväg mot Hermiones säng.
-Men kolla, Weasley.... Och Potter
-Vad gör du har Malfoy?
-Det har inget med dig att göra, och jag ska gå nu.
Hermiones hjärta gjorde glädjehopp i hennes bröstkorg för att det gick så bra. Det kändes som den vanliga Draco hade gått ut genom den dörren och sagt de sakerna. Tur det.
-Vad var det med honom?
-Han är en idiot Ron, det vet du... Visa mig mina läxor.
- -Stön- Hur orkar du göra läxorna, du vet att du inte måste va?
-Det är jätteviktigt att inte ligga efter, jag vet inte ens när jag får komma ut härifrån, och föresten så är det kul.
Ron stönade igen, tog upp hennes läxor och gav dem till henne.

De stannade tills sent på kvällen, då de behövde gå tillbaka. Hermione kände sig riktigt lycklig, för en gångs skull gick allt som hon ville.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Super!!!

Tack, jag älskar att skriva...


Hahha, älskar att du tycker det är BRAAAAAA