Escape [Sv]

Det är löjligt hur bra detta är alltså! ^^

ϟϟϟϟϟϟϟ

Detta är det bästa jag har läst i hela mitt liv!

sorrysorrysorry

Har haft det jättestressigt på den senaste tiden. Men jag kanske kommer med ett nytt kapitel till helgen!

JIPPIE!!!!

Det kommer ingenting i helgen tack vare min kompis som sabbade hela min helg för mig. (får bl.a. inte träffa min mamma)

tyvärr, men jag är sjukt stressad nu och vill inte ens existera

Det är lugnt! ta den tid du behöver, behövs det pratas så vet du vart du kan kontakta mig

Blev ett kort kapitel idag! Men bättre än ingenting
Jag har börjat skriva en berättelse också.
Vill ni läsa den finner ni den HÄR!

Kapitel fem

Jag vaknar lite lugnt och gnuggar mig om ögonen och sträcker på mig. Ett litet gäspande
blandat med ett nästan jamande ljud lämnar mina läppar. 'Har jag vaknat tidigt idag?'
tänker jag. Jag kryper ner i täcket och blundar men märker att något är lustigt. Jag
funderar en stund och lyssnar. 'Det är för tyst.'. Efter att jag har satt mig upp tittar jag
på klockan och gapar stort när jag ser hur mycket klockan är.

"HELVETE!" skriker jag och hoppar ur sängen och tar de skrynkliga kläderna på golvet
från gårdagen. Det finns ingen tid till att ta nya kläder ur garderoben. Idag blev det heller
ingen frukost och vi har lunch väldigt sent idag. Alltså kommer jag vara väldigt hungrig
senare. "ÅÅÅH!" skriker jag argt på mig själv. Jag tar min väska och bryr mig inte om den
är packad eller ej. Jag rusar ner för trappan till hallen, huset var tomt eftersom att
klockan var nio. Min skola hade börjat för länge sedan och mina föräldrar hade åkt till
jobbet för en halvtimme sedan.

Jag tar på mig mina skor slarvigt och hinner inte ens knyta dem, jag tar nycklarna och
springer snabbt ut till min cykel. Men när jag börjar cykla märker jag att kedjan har
hoppat så jag slänger cykeln på min familjs trädgård. Jag gör ett frustrerat ljud och
gnuggar mitt ansikte i mina händer. "Varför sådan otur?" muttrar jag för mig själv. Sedan
gör jag det jag brukar att göra, springa till skolan.

Jag springer mitt snabbaste och jag känner adrenalinet pumpa i mig, jag vet att jag
kommer få kvarsittning efter skolan för att jag har missat mycket. När jag kommer in på
skolgården kutar jag upp för backen till ingången även om jag redan var väldigt andfådd.
Min väska får jag lämna senare för att de få minuterna spelar stor roll. 'Vilken lektion har
jag nu? SO! Sal? Eumh, 16?'. Jag springer till sal 16 och öppnar och kommer in till ett
tomt klassrum. 'Fel sal' tänker jag.

"Dominic?"

Jag vänder mig om och ser min vän Chris komma ut från toaletten. 'Tack gode gud.'

"Hej Chris, vilken sal är vi i?" frågar jag honom och försöker att hämta andan.

"Sal 15" svarar han ler. "Varför är du försenad idag?"

"Försov mig."

Vi går in till och jag ser att datorvagnarna är framme. Varje elev sitter vid varsin dator och
de är grupperade två och två. 'Nej inte grupparbete' suckar jag för mig själv. Jag går fram
till läraren och ber om ursäkt och får såklart 60 minuters kvarsittning som jag måste ha
efter skolan. Läraren berättar att vi håller på med grupparbete om kalla kriget och varje
grupp har om olika saker. Sedan berättar hon att vi ska redovisa inför hela klassen sedan.

"Vem ska jag arbeta med?"

Hon tittar på listan. "Du ska arbeta med Matthew"

Jag stelnar till och tittar osäkert på henne. Hörde jag rätt? "Förlåt, vad sa du?"

Hon ler litegrann. "Du ska arbeta om koreakrigen med Matthew Bellamy. Han sitter längst
bak vid fönstret."

Jag nickar lite som svar och går till en av datorvagnarna och tar en bärbar dator och
sätter mig sedan bredvid Matthew.

"Hej." säger jag. 'Du får inte dra upp det där att han har rymt. Gör det inte!' Tänker jag för
mig själv.

"Du är försenad" muttrar han och suckar. "Jag har letat upp lite fakta och sådant och har
börjat skriva om varför kriget började...."

"Förlåt" säger jag lite tyst och lyssnar på hans prat. 'Undra hur jag ska få honom att vilja
bo hos oss. Han kanske blir glad om jag berättar för han att jag bor där. Eller? Han ser
inte att vara typen som egentligen är väldigt arg, han kanske är jättesnäll på insidan.'
Matthew tystnar och tittar på mig frågande.

"Varför tittar du på mig sådär?"

Jag tittar förvånat på honom. "Va? Vadå?"

"Varför glor du på mig?" säger han lite irriterat.

Jag hade inte ens tänkt på att jag hade tittat på honom samtidigt när jag tänkte. "Eeh"

"Vi ligger långt efter med detta arbete och nu har vi bara två lektioner kvar för att du kom
försent. Vi måste koncentrera oss nu."

"Vi kan ju alltid gå hem till mig och arbeta för att ta igen denna tid. Jag har en dator inne på
mitt rum." svarar jag och tittar ner i papperna där det står betygskriterierna. Jag känner
av att Matthew försöker hindra ett leende så han tittar bort och ut ur fönstret. Han
svarar okej och sedan reser sig vår lärare.

"Jag vill att ni sparar era dokument på eran mail för säkerhetens skull. Detta är för att det
kan finnas någon som raderar era texter som ni har samlat ihop under denna lektion.
Sedan är det inte säkert att ni får samma dator nästa gång." berättar och och börjar
samla ihop sina egna papper på sitt bord.

~

Jag och Chris går ut från matsalen efter att vi hade ätit klart.

"Så du hamnade med Matt." säger Chris och ler retfullt. Jag himlar åt hans grimas.

"Ja. Han blev irriterad över att jag var försenad, så jag sa att vi kan vara efter skolan."

"Idag?"

"Nej, jag har ju kvarsittning. Men någon annan gång denna vecka." säger jag och rycker
på axlarna och kommer sedan på en sak. "Nej." säger jag lågt.

"Vadå?" frågar Chris och tittar frågande på mig samtidigt som vi går in i skolbyggnaden
igen.

"Kan inte berätta nu, kanske någon annan gång. Men jag måste leta reda på Matthew och
fråga om vilken dag vi ska arbeta med detta." Jag vinkar lite smått och joggar till
trapphuset och upp till andra våningen där sofforna är. Matthew och hans vänner sitter
där som vanligt och håller på med sina mobiler.

Matthew höjer sitt huvud och tittar på mig och jag gör en liten gest att han ska komma.
Han reser sig upp och går mot mig.

"När kan vi arbeta med kalla kriget?"

"Jag tänkte på onsdag då vi slutar tidigt." svarar jag honom. Han nickar litegrann. "Men
jag behöver ditt mobilnummer ifall att." säger jag och ler litegrann. Han säger sitt nummer
samtidigt som jag knappar in det på mobilen. "Tack!"

"Så lite så." svarar han och sätter sig vid sina vänner igen.

~

"Mamma." Jag sätter mig på soffan i vardagsrummet bredvid min mor som tittar på något
matlagningsprogram.

"Ja, sötnos?" frågar hon och ler lite mot mig.

"Jag har gjort något som inte var så smart."

"Vad har du gjort för något?" Hon rätar lite på ryggen och tittar frågande och oroligt på
mig.

"På SO:n håller vi på med historia och Matthew och jag hamnade i samma grupp. Sen kom
jag försent till skolan så att jag sa att vi kunde arbeta hos mig efter skolan. Nu på onsdag,
och jag tänkte inte på att han har rymt. Hur kommer han reagera?"

Hon ser lite fundersam ut och ler sedan. "Vi får ta det som det kommer. Oroa dig inte min
son" hon ger mig en liten kram. "Nu går vi och bakar något!"

Super!

ASBRA!