Privat rollspel mellan Winny Geasley och rosea

Ella krafsade ner en till lapp:

Förra året då? I Julas? Förresten, kan du sluta skicka lappar, jag försöker koncentrera mig, psykopater är allmänt störande


Ella lät lappen glida självmant på golvet fram till Zabini.

Sarah log. En sista lapp,så blev hon tillräckligt uppretad.

Hade inte du funnits hade du sluppit en massa lappar. Hade du struntat i att börja prata med mig, så hade jag aldrig skrivit någonting.

Sarah lät lappen bli osynlig för alla utom henne och smutsskallen, och lät den sen flyga mot McKunsey med en sådan fart att hon fick ett sår på vänster kind.

(Hade lektionen börjat?)

Ella skriver ner en egen lapp där det står:

[i]Jag SÅG det. På julbalen. Minns du? Och du, jag tror nog att Snigelhorn är ganska intresserad av cigaretterna som du bär omkring på.[i]

Hon räcker lappen till Zabini.

Du har redan skrivit det där

oj, gör svaret till det du skrev nu:

Ella kastade en arg blick på Zabini innan hon lät lappen brinna upp utan att läsa den. Hon fortsatte läsa boken men stördes hela tiden av något som stack henne i ryggen. Ett av Zabinis verk, det måste det vara, eller Malfoytjejen. Plötsligt kändes allt kallt och Ella kände en tung sorg. Det hade kommit in dementorer på hogwarts, Ella hade läst om dem.

Plötsligt blev allting kallt och Sarah mindes de hemskaste sakerna i hennes liv; när Scorpius upptäckt henne och James, den gången då Sarahs mamma hade slagit.henne och tvingat henne att bara äta mandlar i två veckor, och innan hon gick på Hogwarts, hur alla hade retat henne för att hon var annorlunda.
Sarah visste vad det var. Dementorer. Hon flög upp ur stolen och såg sig omkring i rummet, för att hitta dementorerna. Hon hade ingen aning om hon kunde en tillräckligt stark patronusbesvärjelse. Sarah ångrade genast att hon hade ställt sig upp. Benen kändes som spagetti, och hon sjönk ner på stolen samtidigt som hon ropade:
"Tänker någon göra någonting, eller?!"

Ella försökte frambesvärja en patronous. Det gick ganska bra, och en av dementorerna gav sig iväg, men det var många. Professor Snigelhorn såg lamslagen ut. "PROFESSORN, GÖR NÅGOT!" Hördes flera röster ropa. Ella mindes hemska stunder i sitt liv. När Zabini och Malfoy avslöjat att Ella var förälskad i Albus. När hon inte kunnat svaret på ett prov.

Sarah smög snabbt ut från klassrummet utan att någon märkte det. Hon sprang mot uppehållsrummet, men plötsligt krockade hon med någon. Sarah tittade upp för att säga åt personen att se sig för, men orden stockade sig i halsen när hon såg att det var James. Sarah stirrade på honom i några sekunder innan hon öppnade munnen.
"Förlåt för...ja, du vet", sa Sarah och rodnade.
"Jag tänker inte klaga. Jag hade gillat det om inte halva skolan vet om det nu." svarade James.
"Förlåt för att jag inte kollade efter om vi var ensamma."
"Nu är vi ensamma."
Det tog ett tag innan.jag förstod vad han menade.

10 minuter senare återvände jag lycklig till lektionen. Ingen hade märkt att jag hade varit borta. Utom möjligtvis McKunsey.

Zabini steg in genom dörren och såg ut som ett fån. "James?" Väste jag i örat på henne när hon gick förbi min bänk. Hon såg argt på mig och jag log ett hånfullt leende tillbaka. Professor Snigelhorn gick nu runt för att se att alla läste, och han var väldigt förtjust över att Zabini lyckats "komma" så långt i boken. En dum trollformel som gör sa att boken läser sig själv, tänkt jag hysteriskt.

"Sir, jag fick bara en extraläxa idag" Utropade jag när lektionen var slut. Många stirrade irriterat på mig innan de gav sig iväg på rast. Zabini hängde utanför dörren till klassrummet.

Sarah väntade på James utanför dörren. De hade bestämt att de skulle träffas där. Han kom inte. Elev efter elev passerade henne. Han kom inte. McKunsey passerade henne. Han kom inte. Till slut gick Sarah till uppehållsrummet. James hade inte kommit. Han svek henne.