Hungergames roll (Ej privat)

Då var det dags. Dags att få sin dom. Hon reste sig långsamt upp, och kände en våg av självförtroende sakta komma krypande. Hon var tvungen att hålla sig nere hålla attityden inne och hålla låg profil bara det att hon kom från ettan hade blivit för avslöjande. Men hon så faktiskt i ögonvrån när hon närmade sig dörren att tjejen från 12 såg medlidsamt på henne. Hon visste bara inte hur olika skor de gick i.

Tanya reser sig och kollar intresserat runt i rummet.
Plötsigt känner hon hur någon tar tag i hennes långa hår.
Hon får ett infall och riktar en spark mot personens mage. Hon hör hur någon flämtar och hon rycker bort sitt hår.

Hon vänder på huvudet och ser hur en huvudstads person chockat står i ett hörn och snabbt går ut igen.

Melody stod där inför den väldigt överdrivet intresserade juryn. Folk från ettan hade de alltid varit väldigt intresserade av. "Melody Crafter, distrikt 1" sa hon högtidligt när hon kom in. Juryn applåderade högt åt henne och hon gjorde sig redo för det stora programmet hon och Tyra, hennes handledare, hade gjort i ordning.

Tanya blir lite rädd när Huvudstads människan går ut.
Alla i rummet ser konstigt på henne och hon ser en stor vuxen pojke som håller sig om magen.

Tanya blinkar till honom.
"Vi ryssar har en utvecklad reaktions förmåga."

Hon satte sig ner i ett hörn. Hon skulle börja med några gymnastiska moment och sedan använda sig av spjutet och knivarna. Hon drog runt en rondat flickis salto på golvet och landade på huk precis vid spjutet tog upp det och drillade med det ett tag innan hon spetsade det i en docka. Hon rullade snabbt bort till knivarna och kastade dem elegant mitt i prick på tavlan. Juryn var förbluffad. Hon bugade artigt och gick ut. Direkt efter hördes ett väldigt sorl inne från hallen.

Tanya ser Melody komma in från salen.
En tvåa blir in ropad och hon ler mot Melody.

"Om du undrar så är det jag som skapat kaoset!"

Hon ler och himlar med ögonen

Verg kommer in till träningscentret. Hon är nervös. Jättenervös, om man ska vara ärlig. Hon visste inte ens vad hon skulle göra. Visserligen hade hennes handledare berättat vad hon skulle göra, men Verg hade helt glömt bort det. Eftersom hon var bra på pilbåge, gick Verg fram, tog en pilbåge och ställde sig 50 meter bort från provdockan. Hon spände strängen och sköt. Pilen flög i en graciös båge och träffade dockan rakt där hjärtat skulle sitta. Kraften i pilen hade varit så stark att dockan vält omkull. Verg hörde applåder uppifrån läktaren. Hon tittade upp, och en av personerna där gav henne tecken att hon kunde gå. Nöjd gick Verg ut från träningscentret.

efter en tid som känns som en evighet är det Tanyas tur och hon går självsäkert in, hon nickar mot domarna och hinner knappt börja innan dom säger:
"Vi har redan sett tillräckligt av dig. Gå."

Lite snopet går Tanya ut. Hon undrar vad dom tänker göra med henne.

Geogre, Melody, Tyra och stylisterna samlades alla fem runt TV:n framåt kvällen. Alla var de otroligt spända och framför allt George och Melody. Plötsligt poppar Ceasar Flickerman upp på skärmen och de alla drar efter andan.
"Som alltid så ska vi dela ut spelar poängen och vi kommer att ta dem i tur och ordning" Melody svalde.
"Från disktikt 1... George Hamming... med 9 poäng!" En vild applåd bröt ut i rummet där de satt och Melody kände pressen öka.
" ... och den vackra damen från distrikt 1... Melody Crafter... har fått..." Melody höll andan. Ceasar Flickerman rynkade på ögonbrynen och viskade något till någon bredvid och till slut fortsatte han.
"Melody Crafters poäng blev... 11!"
Melody spärrade upp ögonen och kände en våg av lättnad skölja över henne.

Tanya håller Martin, killen från hennes distrikt i handen.
Det är snart dax för dem att få sina poäng.
Först ropas elvans poäng upp...1 och 5. De klarar sig nog inte så bra.

Sen är det deras poäng, Martin får en åtta och han rycker på axlarna för att säga: Jag kunde gjort bättre. Så är det Tanyas...

"12 poäng!"

Alla stylisterna grattar henne men hon är helt chockad.
"Dom där...människorna har en skruv lös! Jag gjorde ju ingenting!"

Genererat känner hon en tår nerför kinden. Hon gråter.