Huvudsstatsbornas hungerspel.

ÅÅÅÅ Vad duktig du är!!!!!

Kapitel 15

Jag vaknade tidigt på morgonen. Jag kännde genast lukten av blod. Det var 20 människor tillsammans som sov. De är nog en en av arenas starkaste klaner. Eller var. Jag tog fram en kniv som var i min ficka. Jag hade inte använt den på länge pågrund av mina vargkrafter. Jag borrade ner den i alla barnen och skotten hördes. 20 persoenr till borta. Jag åt lite av deras mat och lämmnade deras utrustning. Den behövde jag inte. Jag såg en varg. En grå. Jag gick fram till den och hälsade. Den hälsade tillbaka. Han kallade sig själv Allfa. Allfa som för allfahane. Han gjorde mig väldigt lugn. De märkte jag en ny sak. Jag var mycket hårigare. Överallt. Min näsa var lite mörkare. Han ledde mig iallafall till en glänta jag inte hade sett förut. Han hade ingen flock och ville bjuda med mig. Jag takcade ja på vargspråket. De svimmade jag.

Jag vaknade och kände mig annorluna. Jag gick fram till en damm och kollade i reflektionen. Jag var 100% varg. Jag var ingen människa. Jag var verkligen varg. Jag såg ut som Allfa. Det gjorde mig faktiskt glad. Jag och Allfa var tillsammans hela dagen och jag var inte arg. 10 skott till under dagen hade hörts. 900 döda. 100 kvar. Ett flygplan kom och tog upp alla 100 kvarvarnade. Vi fördes till ett öppet fält med mur runt omkring. De flesta såg taggade ut för att döda. Det var ju bara dom som var kvar. Alla såg på mig. En vanlig varg. Ingen viste att det var jag. Lucy kände igen mig. Hon såg in i mina ögon. De släppte ner oss och vi var på plattor igen. Det låg vapen i mitten. Bara vapen. Här skulle 99 dö. En sak chockade mig. Allfa var där. Han gömde sig i ett hörn. Han såg på mig.

Super duper bra!!!!

Kapitel 16

Jag skulle komma hem. Det skulle jag. Gongongen ljöd och jag sprang genast ut. Jag hoppade på en person som dog. Jag duckade och vände mig om. 5 döda. Jag såg att Lucy sprang för att gömma sig i buskarna. Skulle jag ta henne? Nej det skulle jag inte. Jag fortsatte att vara med i blodbadet. 10 döda. En pojke sprang mot Lucy. Skulle jag låta honom ta henne? Nej det skulle jag inte. Jag sprang med all min kraft mot honom och rev i honom. Han föll ihop på marken. 15 döda. Jag vsade Lucy ett gömmställe och jag sprang in i blodbadet igen. Jag hoppade på en till 20 döda. Jag kände mig väldigt ostadig på alla fyra nu. Jag såg Allfa komma. Fort hit! sa han. Jag lysnade inte. Jag försvarade Lucy. Då blev jag i min vanliga mutantform. Jag bet och slet. 30 döda. Jag drog i varenda barn jag kund komma åt. 50 döda. Jag fortsatte. För Lucy. 60 döda. 70 döda. Jag fortsatte mera. 80 döda. 90 döda. 97. Jag Lucy och en till var kvar. Jag var helt normal och hade inget vapen. Jag skulle dö. Då kastade Lucy en kniv till mig som jag kastade på den kvarvarnade som dog. Jag och Lucy ställe oss tillsammans. Vi lämmnar inte arenan om vi båda inte kan vinna. En stege kom och lyfte upp oss. I hellikoptern var Katniss Everdeen.

ÅÅÅÅ vad ska hända????

Kapitel 17

Hon log mot oss. Jag förstår sa hon och log mot mig och Lucy. Om man knyter starka band under spelen blir det svårt. Som för mig och Peeta. Hon snyftade. Peeta var död. Det var varför. De hade två barn och ett tredje påväg men han dog. En vecka innan spelen startade. Det var därför Katniss startade spelen. För att få något att ta ut sin sorg på. Hob log mot mig och Lucy. Ni två är vinnarna. Jag och Lucy kramade varandra. Jag kände något specielt när jag såg er men jag förstod inte förenn finalblodbadet. Det var därför vi förvandlade tillbaka dig. Jag sa när de har vunnit ska hon bli normal men de lysnade inte. Jag log mot henne.
-Ta inte illa upp men jag trodde du var ett kräk. Förlåter du mig? Hon nickade och jag kramade henne av någon anledning. Då såg hon på mig. Det är en sak du bör veta. Din far är död.

Jag stod vid cermonin. Mamma stod där. Men inte pappa. Han tog sitt liv efter att Lousie dog och när det såg ut som om jag skulle dö. Men det tänkte jag inte så mycket på. Nu skulle jag hem. Katniss höll upp min och Lucys händer. Så visslade hon och Tiva och Moln kom. Lucy sprang till Moln och kramade honom. Så tackade hon Katniss. Grattis i efterskott. Allt var som förut det var det.


Sluta inte läsa! Det finns ett kapitel kvar!

Riktigt bra

Kapitel 18

Men presidenten stod där och talade. 998 av era barn är förlorade. Och den som dödade dom var de här! Han pekade på mig och Lucy. Vad skulle ni säga om ni fick spilla deras blod? Katniss hoppade genast fram. Hon såg på presidenten med ett kallt öga. Ingen skadar de här! Han såg på henne. Men Katniss är inte det här som du skulle viljat. Att de ska känna smärta. Hon såg på honom med kall blick.
-Min man har dött! Det var därför jag gjorde det här. Av sorg och smärta! Då kom det upp en tolvårig flicka och en sjuårig pojke. Då såg på huvudstaden. En person där blev mördad av all hysteri. Min mamma.

Sluta inte läsa! Den här ff är slut men jag kommer att skriva på den här tråden. I nästa så får man veta vad som händer med Prune och Lucy nu när Prune inte har några föräldrar och hur massan ger sig. Jag reperterar. Näsa ff skrivs I DEN HÄR tråden. Så leta inte upp någon annan.

Okey super fortsätt skriv!

Här är den nya fanfictionen som jag ennu inte har kommit på namn till.

Kapitel 1

Jag var skräckslagen. Min mamma hade just dött och jag var ensam i världen. Katniss stod framför mig och Lucy för att skydda oss. Men massor med människor letade sig fram. Borgmästaren som var en rebbel också. Rebbeler och huvudstatsbor for upp. Katniss stod kvar.
-Låt dom vara! Presidenten såg på oss.
-Dom ska dö. Katniss blev arg.
-Jag är er härmskrika är det så här ni behandlar mig!
-Ledsen men nu är su maktlös. Katniss blev hysterisk. Ett par människor tog tag i mig och Lucy dom nyrliga vinnarna av huvudstatsbornas hungerspel. 1000 personer pkte in och 2 kom ut vi. De förde oss till en bil och vi kröde iväg.
-Prune! Prune! Prune! Det var Katniss som skrek.
-Låt henne gå! Så hörde jag inte mer. Brydde sig Katniss så mycket om mig? Jag var ju bara en huvudstadsbo. Så kom vi till en anläggning och jag och Lucy hamnade i en cell. En man såg på oss. Njut av er sista dag. Senare idag ska ni torteras och imorgon ska ni avrättas. Han gick och jag såg på Lucy.
Döden var nära.