Hogwarts Armé: Rollspelet

Cara såg lättat på James, hon trodde nästan han skulle dö ett tag
"vad hände?" frågade hon oroligt och såg sen på ärret och sen på James men sa inget, han fick berätta om han ville.

"Jag vet inte... Jag hörde röster, allt var svart och jag kunde inte röra mig. Jag hörde mitt eget skrik och din röst, men de lät som om de kom från långt borta." sade han med tydlig oro i rösten. Vad var det som hände honom egentligen?

Pomfrey sa inget utan gick mot sitt kontor och hon verkade ha mycket att tänka på. Cara vände sin blick mot James
"det låter som problem. Eller lite som ett minna när man möter en dementor men de var ingen här. Det måste vara nån konstig förbannelse" sa hon fundersamt och försöte minnas allt som hennes fäder lärt henne men hon fick inte ihop det. Hon reste sig upp och satte sig på James säng
"är du okej?" frågade hon lite oroligt

"Jag tror det... Det lät inte som ett minne... Jag har aldrig upplevt just de rösterna, just de tonerna. De kändes obekanta." han tänkte. Även om han antagligen hade vridit och vänt sig i smärta och ramlat ner på golvet kändes det som om han var fångad utan möjligheten att röra sig. När han tänkte efter hade han känt lukten av ull.

Cara nickade "jag hoppas det, jag var orolig där ett tag" sa hon och la huvudet på sned och nickade sedan "jag tror det är någon som spökar i din hjärna. Nån som vill dig illa" sa hon försiktigt och satte sig skräddare och placerade armbågarna på knäna och la huvudet i händerna
"det är nu du ska tänka på om du har några fiender som vill dig illa" sa hon försiktigt

James tänkte efter, han kunde inte tänka sig någon. Bellatrix var död, Voldemort var död. Alla han kunde tänka sig var döda. Antagligen.
"Jag kan inte komma på någon." sade han tyst. Han hörde en vas vältas och reste sig upp så snabbt han kunde med trollstaven riktad mot ljudet, men det var bara Madam Pomfrey. Det brände till lite i hans mage och han satte sig ner igen.

"ja nån måste det finnas, jag tror inte det är helt random och jag tror inte det bara beror på att du såg en elev torteras. Jag tror du vet vem det är även om du glömt honom just nu" sa hon leende och såg sen på honom
"du verkar lite överspänd. Bättre att inte låta dem veta att du hört dem" sa Cara och stoppade undan kniven och log lätt

"Jo..." vem kunde ha gjort så här? James tänkte lite och tog samtidigt upp gitarren för att spela ännu en melodi till sitt tänkande. (http://www.youtube.com/watch?v=vXGhvoekY44)

Cara såg på honom men sa inget, hon visste knappt något om honom så hon kunde inte hjälpa honom minnas. Hon la sig ner på sängen och slöt ögonen och snurrade en hårslinga runt fingret och längtade till lovet då hon skulle få åka hem. Hon gillade Hogwarts men hon gillade mer att vara hemma och särskilt om hon ändå inte kunde umgås med Star och hon skulle slippa Richard

James såg sig omkring i rummet, han ville ut härifrån. Han avskydde sjukhusflygeln, den var så extremt tråkig. Han vände sig till Cara.
"Så hur kom det sig att du kom in i cirkusen?"