Efter Hogwarts (rollspel)

"Jag pratar gärna med dig. men grejen är att jag inte kan sova. jag drömmer en massa mardrömmar om alla som dött" sa jag irriterat och log mot min vän
"Jag vill att hon ska vara lycklig och jag gör nästan vad som helst för att hon ska vara glad." sa jag lätt och tänkte på min underbara dotter "hur gör du för att dina barn ska vara så glada?" sa jag och såg på min vän och puttade lätt tillbaka

- Ja drömmarna kommer att gå över med tiden, jag vet att de gö det.
Sålänge du inte stänger allt inom dig.
- Jag är lycklig själv, det är det viktigaste.
Jag har underbara jobb, vänner och jag älskar Dean och vårat hus.
Tvillingarna är lyckliga när jag och Dean är det.
- Sen är det ju alltid kul att åka bort någonstans eller så.
Vi bruka åka till mina föräldrars sommarstuga och bada och ha det kul, log jag mot Cara.

"Är du säker?" sa jag hoppfullt till Laura och log "Ja jag får väll börja prata om det"
"Jag är såg glad för er skull. ni förtjänar det båda två" sa jag och log mot min vän "Ja resa är väll alltid kul. jag kanske bör åka iväg nånstans med Mina, nån stans som gör mig glad. jag kanske bör ta en ny tripp till Australien?" sa jag lite drömmande och tänkte på landet i söder "Nå ska vi gå in till de andra?" sa jag lite gladare

- Klart att jag är, jag har ju gått igenom samma sak själv, jag drömde jämt mardrömmar om min familj.
Minns du inte det?
- Bra det tycker jag att ni ska göra, sa jag glatt och vi började att gå in till de andra.

( Skall sov nu god natt ♥ )

(natti natti ♥ söta drömmar ♥ )

jag nickade och mindes Lauras drömmar.
"ja jag får väll lita på dig" sa jag och vi steg in i slottet igen och förvandlades oss till människor innan vi steg in på kontoret
"Mamma" sa Mina glatt och jag lyfte upp henne och log "Jag trodde ni hade gått vilse"
"Hej, gumman. och nej vi går inte vilse, jag kan det här slottet innan och utan till. förlåt att jag gick" sa jag och såg på de andra
"Det gör inget, vi förstår dig" sa Harry tröstande och jag log mot honom
"Är du okej nu Cara?" sa Severus och jag mötte hans blick
"Ja. jag behövde bara prata lite med Laura, precis som förr" sa jag och log lätt
"Jag önskade jag kunde göra mer för att trösta dig" sa Severus och jag nickade och visste att det var sant
"Det räcker att jag har fått prata med dig" sa jag vänligt och såg på de andra "Nå ska vi åte herrana återgå till att hjälpa McGonagall driva skolan och hitta på något annat?" sa jag roat

Jag skrattade åt Cara och Dumbledore och Severus såg faktiskt ut att skämmas lite.
Minerva flinade roat när vi gick ut ur kontoret.
- Vi kan väll gå och besöka Hagrid?, sa jag.
- Halvjätten?, sa Sabrina och jag nickade.
- Ja honom vill jag träffa innan jag låter honom köra mig över sjön med båten, sa Gabriella högdraget och vi skrattade och styrde stegen mot Hagrids stuga där vi hörde dova skall och en jättelik hund kom utfarande.

vi gick nertill stugan och Fang kom ut och hoppade på mig
"Hej gubben. jag har saknat dig med" sa jag mjukt och klappade hunden som skall glatt och Hagrid kom ut
"Vad är det för oväsen?" sa han lite irriterat men sken upp när han såg att det var vi "Ne men det var som sjutton"
Jag kunde bara skratta åt att alla reagerade på samma sätt
"Vem är det?" frågade Mina försiktigt
"Det här är Fang och hans stora husdjur är Hagrid" sa jag och pekade på jätten och Mina skrattade lite
"kom in" sa han och släppte in oss och de andra satte sig vid bordet och jag satte mig på golvet med med Fang och Mina kröp upp i Harrys knä och han log, Hagrid såg på mig
"Ja du har ju alltid föredragit golvet" skrattade han och jag nickade och log när Fang la huvudet i mitt knä och jag klappade honom
"Så vill ni ha te?" frgåade han och vi nickade och det var precis som förr, jag ville aldrig lämna skolan. jag såg på de andra och bara log

- Te, låter gott Hagrid, sa jag glatt.
Han kollade ner på tvillingarna.
- Tvillingar?, det verkar ligga i din släkt, jag hoppas att de inte blir som Fred och George bara, sa han och började fixa i spisen.
- Är nog rädd för det, sa jag med ett flin.
Deras favorit farbror ar George han lär dem allt han kan.
- Jasså jag får väll se upp för dem då när de kommer till skolan, sa Hagrid och log stort.
Han serverade teet och Hasselbullar som jag snällt men vänligt avtackade, jag visste att de var hårda som sten.

"Ja om George får bestämma så lär de bli exakt som han och Fred var, tur att Sirius och James inte kan lära dem en massa knep" sa Ginny och jag skrattade, ja tänk om de hade fått ha alla fyra till lärare, Hagrid erbjöd mig en bulle men jag tackade nej, men barnen huggde in och fick snart lära sig en läxa och jag såg roat på mina vänner, vi hade alla gjort samma misstag. Fang viftade glatt på svansen och jag log. Mina strålade som en sol och jag kände hur glad de gjorde mig, hon gillade mina vänner och nu hade hon egna
"Mamma? kan vi inte skaffa en hund?" frågade Mina och såg på Fang och jag suckade
"Jag skulle aldrig släppt ut dig, du börjar bli ha galen." skrattade jag "Det är erat fel"
jag pekade på mina vänner med en sträng blick och log sedan "Vi får se Mina"
jag såg på Fang och log, men hundar påminde mig alltid om Sirius och jag ville inte bli påmind om hans död, jag ville inte minnas någon av mina vänners död jag tog en klunk av teat och liog lätt åt mina vänner men sa inget mer

Jag såg på Cara och visste att hon tänkte på någons död, jag skakade på huvudet.
- Cara, vad sa jag? Du måste tala ut om vad du tänker och känner eller hur?, sa jag och såg strängt ut på henne men log sedan.
Mina kollade på Cara.
- Mamma vad menar hon?, sa hon oroligt.