Sirius Blacks dotter

Okej, nu känner jag mig dum D:

HON ÄR JÄTTEFIN
Seriöst, duh, jag har varit med henne i två dagar nu och bara aaah jag vill också vara sådär snygg o.o'

(Ja, host. Jag pratar på hur random som helst. Like always)

Du är också snygg ♥

JOHANNA!!!!!!! DU ÄR OCKSÅ FIN!!!!! punkt slut.
*bestämd röst*

Ska skriva nu

det är jättebra!
BEVAKAR!!!!
(Kapitlet är precis lagom långt!!)

Kap 11

Alicia vaknade vid klockan 6 på morgonen. Hon tittade åt vänster och såg en bur med hennes senaste tillskott i. Hennes Uggla Maiya (som sov väldigt tungt). Hon hade också köpt kläder till skolan, som låg i den stora bruna kofferten tillsammans med hennes trollstav och några skolböcker.
Hon kommer ihåg hur förvånad mannen i trollstavsbutiken såg ut när en 15 årig flicka skulle köpa sin första stav. Men efter Mr Weasley förklarat så log han bara och sa;
’”Jaha, dåså. Jag kan nog hitta en bra stav åt dig.” Och efter fyra prövade trollstavar, två förstörda krukor och två förstörda fönster så fick Alicia äntligen sin rätta stav. Men konstigt nog så blev han inte arg på henne för att hon förstört två fönster och krukor. Han bara viftade med sin egna trollstav så städades allting upp.’


När Alicia hörde att det var flera som hade vaknat gick hon ner till köket där hon direkt träffade på George, Fred, Mr och Mrs Weasley, Harry, Ron, Hermione och Sirius. Hon satte sig bredvid Hermione som tjafsade med Ron om någonting. Hon tog en macka med ett glas mjölk och började äta. Mrs Weasley försökte tvinga i henne en till macka– även fast Alicia sagt att hon inte orkade mer. Men tillslut så räddade Mr Weasley henne från Mollys macka och hon kunde gå upp till Maiya igen, som nu var vaken.

Alicia tittade runt i jakt på något att sysselsätta sig med, men eftersom hon redan packat alla saker finns det inte så mycket mer att göra, så Alicia sätter sig och tittar på Maiya en stund. Hon har stora guldbruna ögon och brunsvarta fjädrar. Alicia fastnade i sina egna tankar om trollkarlsvärlden tills hon hörde fotsteg i trappan. Hon vände sig snabbt om för att se vem som kom. Det var Sirius.
”Hej, Alicia.” Sa han och försökte le mot henne, men det såg mest ut som en konstig grimas.
”Ehm… Hej.” Sa Alicia men en frågande ton i rösten. Sirius satte sig bredvid henne.
”Jo, jag tänkte bara fråga dig vad… Vad din mamma hette?” Alicia tittade upp på honom, hon hade inte förväntat sig en sådan fråga.
”Åh… Ehm, jag vet faktiskt inte. Hon lämnade mig på barnhemmet när jag bara var ett spädbarn. Jag kommer knappt ihåg henne.” Det blev tyst. Men efter en stund slog en tanke Alicia. ”Va… Varför undrar du?”
Sirius tittade ner på golvet, och Alicia tyckte till och med att det såg ut som om han rodnade.
”Jo, för… Jag är din riktiga pappa.”

_________________________________

Det kanske är lite kort, men aja...

Aww, *tycka det är sött och awesome samtidigt*
I luv it! ♥

Tack ♥

Usch!

Man behöver inte tacka för sanningen.