Allixandra Dumont - Hemligheternas Kammare

TAGGA PÅ, TAGGA PÅ
SÅ DE VET VART DE SKA GÅ
TAGGA PÅ, TAGGA PÅ
DE HAR LÅNGAN VÄG ATT GÅ
TAGGA PÅ, TAGGA PÅ
42, 42
En liten hejaklacksramsa som ber alla att tagga på eftersom många fler borde läsa den

Aww, va gullig du är!

Grymt bra! ♥

Tack så hemskt mycket ♥

Asfghjklöäasdfghjklöä JAG ÄLSKAR DIG PENNY LIVE FOREVER OMG OMG ADDGÖGKSÄJFLSLFÖKD

Aww, tack!!!
Så glad att du gillar kapitlet

Alltså, alltså, alltså... Shit vad jag älskar dig just nu gumman! Så himla underbart kapitel!!!! Vill ju ha mer! Kan du itne lägga upp nästa kapitel, du messade ju mig och sa att du hade fått inspiration, vet inte om det var denna FF du snackade om??? MEN vill ha merrrrrr!!!! ♥

Hej fina läsare!

Här kommer nästa kapitel åt er! Hopas eran fredag varit bra!
Suttit och kämpat med detta kapitlet största delen utav kvällen faktiskt men ny åker det äntligen upp.
Kram på er.



Kapitel 43
~Återställningselixir och Hustrofén~

Vi sitter alla i Stora Salen, Harry har precis anslutit sig till oss efter att ha varit på professor Dumbledores kontor. Han berättar om en husalf vid namn Dobby, hur han hjälpt Harry genom det här och hur Harry befriade honom bara några minuter tidigare utanför Dumbledores kontor. Det var en hjärtvärmande historia men inte lika hjärtvärmande som de kommande händelserna.

Dörren till Stora Salen öppnas med ett dovt ljud och där står Hermione.
- ”Titta, det är Hermione!” säger Seamus till oss tre och vi tittar genast mot öppningen. Vi reser oss alla men jag och Hermione är de som kramas först. Vi skrattar båda två lättat,
- ”Hermione, jag har saknat dig så himla mycket...” mumlar jag in i hennes tjocka hår som kittlar mig i näsan. Vi släpper varandra och Hermione kramar Harry för att sedan obekvämt skaka hand med Ronald efter att de nästan kramats. Jag fnittrar lite för mig själv när jag ser dem. De är bästa vänner men beter sig som bekanta ibland. Och det såg ut som om de ville kramas först men sedan ångrade sig båda två.

Dumbledore går fram till podiet och vi tar alla plats vid de fyra långborden. Jag ser på mina vänner och sedan på Dumbledore. En känsla av lättnad, hopp och glädje lägger sig över mig.
- ”Detta året har varit händelserikt, men tack vare fyra otroligt modiga elever kan vi ännu en gång säga att Hogwarts är en säker plats för sina elever. Professor Sprout har kokat ihop en excellent mängd av återställningselixir och alla som var förstenade är nu återställda.” Eleverna börjar klappa sina händer och jag fnissar när jag ser Mr Filch krama sin älskade katt Mrs Norris där han står vid kanten utav honnörsbordet. Jag pekar med mitt finger när Hermione stirrar på mig och även hon sätter igång med att fnissa. Det är ganska hjärtvärmande att se Mr Filch ha känslor av kärlek mot en annan levande varelse.
- ”Förlåt att jag är sen allihopa!” hörs en mörk röst dundra genom salen när portarna öppnas.
- ”Ugglan med mina frigivningspapper flög vilse och var helt förvirrad. Någon jumla fågel vid namn Errol.” säger Hagrid och vandrar in i salen. Dumbledore delar en road blick med en inte så road Ronald.

Hagrid stannar framför oss, alla elever och all personal har blicken på Hagrid. Han fumlar lite nervöst med fingrarna på ett otroligt sött sätt.
- ”Umh, Harry, Ron, Alli, och Hermione förstås, jag ville bara säga att vore det inte för er så, så skulle jag fortfarande vara- umh, ni vet var. Så... Jag vill bara säga, TACK.” Harry reser sig upp från bänken, han kramar Hagrid och säger,
- ”Det är inget Hogwarts utan dig Hagrid.” Sedan släpper han taget och börjar applådera, vi andra tre börjar också applådera och både jag och Hermione fäller några tårar av glädje över att ha vår vän är tillbaka. Helt plötsligt börjar hela salen att applådera och hurra för vår skogsvaktare. Hagrid ser sig omkring och elever kommer fram för att krama honom och skaka hans hand. Blicken i Hagrids ögon är en syn jag aldrig kommer kunna glömma. Ren glädje.

Efter ett par minuter har alla lugnat sig och vi sitter åter igen på våra platser. Dumbledore börjar ännu en gång att tala.
- ”Jag tror att det är dags att dela ut hustrofén. På fjärde plats, med 311 poäng kommer Huffelpuff. På tredje plats, med 328 poäng kommer Slytherin. På andra plats, med 378 poäng kommer Ravenclaw. Och, på första plats har vi Gryffindor! Med sina 408 poäng!” Salen bryter ut i applåder och alla bord utom Slytherins firar poängställningen. Avslutningen rundas av med en magnifik festmåltid. Ronald verkar dock vara den som har störst aptit, som vanligt. Jag och Harry spenderar middagen med att berätta allt för Hermione. Allt som hänt under tiden hon varit förstenad och inkapabel till att vara med oss. Men till föga förvåning är det studierna som Hermione är mest orolig för vilket ger mig och Harry ett hjärtligt skratt. Det ligger en känsla av glädje blandad med sorg över att året faktiskt är slut på Hogwarts. Men en känsla av glädje finns hos mig, glädje över att jag har fått ett hem. En familj. Nya vänner och en ny plats i livet.

Bra Jättebra Superbra Bäst Superduperbäst Bättre än allt jag har skrivit innan!!!